Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Gör fel – och öka lönsamheten

Ofta krävs flera misslyckanden innan det blir rätt. Ändå skuldbeläggs de som gör fel på många arbetsplatser. Motsatsen är den så kallade no blame-kulturen, där misstag lyfts fram för att inte upprepas.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Applådera misstag – dem kan vi lära av. Och utan misslyckanden ingen utveckling. Illustration: Fredrik Tjernström

De senaste åren har intresset för no blame-kulturen ökat både i Sverige och internationellt. I företagskulturer som kännetecknas av no blame – ingen skuld på svenska – uppmuntras både medarbetare och chefer att vara öppna med vad som har gått snett.

– Delar vi med oss av våra misstag behöver inte andra göra om samma fel och verksamheten förbättras, säger ledarskapsutvecklaren Eduard von Busch.

Forskning visar också att i mer tillåtande kulturer känner människor större förtroende för varandra, blir mer kreativa och presterar bättre.

No blame-kulturen kommer från högriskorganisationer, där ett misstag kan leda till att människor dör eller skadas allvarligt. Flyget, kärnkraftsindustrin och sjukvården är exempel på sådana branscher. En anledning till att intresset nu även ökar inom andra sektorer kan vara att den tekniska utvecklingen gör att behovet av kreativa medarbetare ökar.

Att våga pröva och misslyckas skapar en grund för innovation

– För att anpassa oss till de snabba förändringarna behöver vi bli duktigare på att experimentera och lära av våra misslyckanden. Men människor undviker helst att berätta om sina tillkortakommanden eftersom det finns en risk att de utmålas som syndabockar, säger Jonas Dahl, organisationskonsult och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.

Trots att fler inser vikten av att lära av misstag svartmålas fortfarande nästan alltid en individ när något går fel på arbetsplatsen. Det kan slå hårt mot hela verksamheten.

– Resultatet blir att fel och misslyckanden döljs eller att vi skyller på varandra. Organisationen fortsätter att göra samma fel och får inte tillgång till värdefull information så att rutiner och kundbemötande kan förbättras, säger Jonas Dahl.

Eduard von Busch ser samma mönster.

– Det läggs mer kraft på att bevisa att du själv var oskyldig än på att bidra till verksamhetens resultat, säger han.

Ett sätt att praktiskt införa en kultur som lär av misstag är att regelbundet samlas och berätta om sådant som inte har fungerat. Då är det viktigt att det finns ett stöd från både chefen och kollegorna.

Minst lika angeläget är att du som chef vågar vara sårbar.

– Det visar att chefen är mänsklig och gör det lättare för medarbetare att också dela med sig av sina misslyckanden, säger Eduard von Busch.

Hur det fungerar i praktiken kan variera mycket från fall till fall.

– Vissa chefer har förmågan att se misslyckanden som en möjlighet att utvecklas och lära sig något. De använder sina erfarenheter av misslyckanden konstruktivt och fortsätter att anta större utmaningar. Andra chefer ser ett misslyckande som att de har nått sin begränsning och tar sig an mindre utmaningar i fortsättningen, säger Jonas Dahl, som har intervjuat chefer om hur de hanterar egna misslyckanden i karriären.

No blame-kulturen leder till att misslyckanden kommer upp till ytan och att hela organisationen kan lära av dem. Men kulturen är inte riskfri. Det kan till exempel bli så accepterat med misstag att organisationer glömmer att rätta till det som har blivit fel.

– En gång kan alla göra fel, två gånger är ett mönster. Då är det viktigt att ta reda på om det är kompetensen som brister eller om förutsättningarna har förändrats, säger Eduard von Busch.

Den digitala byrån Daresay utvecklar digitala lösningar som till exempel appar till olika verksamheter. För fem år sedan började byrån bygga en kultur som kännetecknas av nyfikenhet, mod och omtanke – en kultur där misslyckanden inte ses som något negativt.

– Att våga pröva, misslyckas och lära av sina misstag är grunden för innovation. Och innovationskraft krävs för att vi ska kunna hjälpa våra kunder att skapa digitala tjänster i framkant, säger Anna Lindstrand, personalansvarig för 20 medarbetare i företagets designteam.

Resultatet har blivit ökad innovationskraft, femdubblad omsättning och att företaget vuxit från 30 till 90 anställda fördelat på 22 olika nationaliteter.

En viktig del i kulturen är att under måndagsmötena dela med sig av vad som gått bra och mindre bra under veckan som gått.

– Det kan handla om en workshop, en designprint eller en personlig upplevelse där något inte gått som det var tänkt, säger Anna Lindstrand.

Hon tror också att det är viktig att hon som chef delar med sig av sina egna misslyckanden och sådant som hon tycker är skrämmande.

– Den stora vinsten är att även andra vågar vara öppna med sina styrkor och svagheter och att vi kan lära av varandra. Jag har till exempel berättat om min scenskräck. En stor del av vårt jobb är att prata inför folk. Men många tycker att det är otäckt och nu har vi en dialog kring det.

5 misslyckanden som blev världssuccéer

  • John S Pemberton ville utveckla ett botemedel mot svår huvudvärk. Ett apotek insåg att medicinen skulle smaka bättre om kolsyra blandades i vätskan och drycken Coca-Cola var född.
  • Läkemedelsbolaget Pfizer försökte hitta en behandling mot högt blodtryck. De kliniska försöken misslyckades, men medicinen kunde snart lanseras som potensmedlet Viagra.
  • Kinesiska forskare ville på 800-talet hitta ett elixir som gav evigt liv. Men blandningen exploderade och krutet var uppfunnet.
  • Alexander Fleming upptäckte penicillinet när han odlade bakterier för att undersöka olika typer av influensa.
  • Tyska studier av matsmältning ledde så småningom till upptäckten av insulinet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.