Utredningen har bland annat tittat på vilka effekterna blir av att gå ned i arbetstid och jobba mindre, och konstaterar att detta inte är vägen att gå varken för att komma till rätta med de stressrelaterade sjukdomarna eller minska kompetensbristen på arbetsmarknaden.
I stället för att föreslå ett nytt friår eller ett system motsvarande det finska alterneringsåret, där det inte finns krav på den ledige, har man i stället landat i ett förslag där ledigheten ska användas till utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller driva företag.
– Syftet ska inte vara att vila upp sig. Det är inte ett effektivt sätt att komma åt problem med stress och psykisk ohälsa. Finns sådana problem måste de lösas på arbetsplatsen, sa utredaren Anders Wallner i samband med att utredningen överlämnades till regeringen på tisdagen.
– Vi tror att den här reformen skulle ge upphov till många solskenshistorier. Fler skulle våga ta steget att röra på sig under tryggare former.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som tog emot förslaget, var positiv i sina reaktioner.
Bland annat anser hon att det är intressant att utredningen konstaterar att minskad arbetstid inte är en lösning på problemet med stress i arbetslivet.
– Det här är ett tydligt nej till friår. Inte minst av jämställdhetsskäl, eftersom det skulle riskera att bli en kvinnofälla, sa Ylva Johansson som påpekade att det finns två perspektiv på utvecklingsledigheten.
Dels individens, som på det här viset själv får ta ansvar för sin utveckling för att förhindra framtida arbetslöshet eller sjukskrivning. Dels arbetsmarknadens, som erbjuds en konkret lösning på problemet med bristyrken.
– Att enbart utbilda de som är arbetslösa kommer inte att räcka. I stället måste många av dem som redan har jobb uppgradera sig till de bristyrken som finns, medan andra kan komma in på deras jobb.
Fakta
För att som anställd komma i fråga för utvecklingsledigt ska man ha jobbat i tio år och ha varit hos den senaste arbetsgivaren minst ett år, enligt förslaget. Dessutom måste man komma överens med arbetsgivaren om att man kan vara ledig, slutligen ska en utvecklingsplan godkännas av Arbetsförmedlingen. Ledigheten kan vara mellan tre och tolv månader lång. Ersättningen ska motsvara den a-kasseersättningen man skulle ha haft vid arbetslöshet. Utvecklingsledigheten kan i bästa fall införas 2019. Fullt utbyggd skulle den omfatta 20 000 personer per år. Arbetet som den utvecklingsledige lämnar skulle i sin tur ge jobb åt en arbetslös. I och med att det handlar om en förordning krävs inte en politisk majoritet för införandet.
