Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Betald ledighet för studier kan bli möjligt nästa år

Upp till ett års ledigt från jobbet för att komma vidare i yrkeslivet med en ersättning motsvarande a-kassan. Det föreslås av en ny utredning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Arno Mikkor
Ylva Johansson var positiv till förslaget. Arno Mikkor

Utredningen har bland annat tittat på vilka effekterna blir av att gå ned i arbetstid och jobba mindre, och konstaterar att detta inte är vägen att gå varken för att komma till rätta med de stressrelaterade sjukdomarna eller minska kompetensbristen på arbetsmarknaden.

I stället för att föreslå ett nytt friår eller ett system motsvarande det finska alterneringsåret, där det inte finns krav på den ledige, har man i stället landat i ett förslag där ledigheten ska användas till utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller driva företag.

– Syftet ska inte vara att vila upp sig. Det är inte ett effektivt sätt att komma åt problem med stress och psykisk ohälsa. Finns sådana problem måste de lösas på arbetsplatsen, sa utredaren Anders Wallner i samband med att utredningen överlämnades till regeringen på tisdagen.

– Vi tror att den här reformen skulle ge upphov till många solskenshistorier. Fler skulle våga ta steget att röra på sig under tryggare former.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som tog emot förslaget, var positiv i sina reaktioner.

Bland annat anser hon att det är intressant att utredningen konstaterar att minskad arbetstid inte är en lösning på problemet med stress i arbetslivet.

– Det här är ett tydligt nej till friår. Inte minst av jämställdhetsskäl, eftersom det skulle riskera att bli en kvinnofälla, sa Ylva Johansson som påpekade att det finns två perspektiv på utvecklingsledigheten.

Dels individens, som på det här viset själv får ta ansvar för sin utveckling för att förhindra framtida arbetslöshet eller sjukskrivning. Dels arbetsmarknadens, som erbjuds en konkret lösning på problemet med bristyrken.

– Att enbart utbilda de som är arbetslösa kommer inte att räcka. I stället måste många av dem som redan har jobb uppgradera sig till de bristyrken som finns, medan andra kan komma in på deras jobb.

Fakta

För att som anställd komma i fråga för utvecklingsledigt ska man ha jobbat i tio år och ha varit hos den senaste arbetsgivaren minst ett år, enligt förslaget. Dessutom måste man komma överens med arbetsgivaren om att man kan vara ledig, slutligen ska en utvecklingsplan godkännas av Arbetsförmedlingen. Ledigheten kan vara mellan tre och tolv månader lång. Ersättningen ska motsvara den a-kasseersättningen man skulle ha haft vid arbetslöshet. Utvecklingsledigheten kan i bästa fall införas 2019. Fullt utbyggd skulle den omfatta 20 000 personer per år. Arbetet som den utvecklingsledige lämnar skulle i sin tur ge jobb åt en arbetslös. I och med att det handlar om en förordning krävs inte en politisk majoritet för införandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.