Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Behov av bättre studiestöd efter corona

I spåren av corona och de varsel som läggs nu kommer anställda behöva insatser för att byta karriär eller vidareutbilda sig. Både utbildningssystemet och finansieringen av studier behöver förbättras för att möta behovet, anser Unionen.
Lina Björk Publicerad 8 april 2020, kl 12:36
Jessica Gow/TT, AP Photo
Unionen vill att utbildningssystemet förändras för att möta behovet av att många måste byta karriär om arbetslösheten stiger. Jessica Gow/TT, AP Photo

Sedan 1 mars har närmare 50 000 personer varslats om uppsägning enligt Arbetsförmedlingen. Utsikterna att få jobb är betydligt sämre i dag än för några månader sedan och stora grupper kommer att behöva byta karriär eller komplettera sin kompetens tills läget på arbetsmarknaden förbättras.

Om studiemedlet redan är förbrukat är det dock svårt att vidareutbilda sig. Regeringen tillsatte, långt före coronakrisen, en utredning som ska titta på hur reglerna kan förbättras.

– Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden nu sätter fingret på de stora brister som finns både i utbildningssystemet och i studiefinansieringen för vuxna. Stora och växande grupper yrkesverksamma har behov av utbildning genom hela arbetslivet för att kunna möta snabbt förändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden. I dag saknas en fungerande studiefinansiering, vilket innebär att en majoritet inte har råd att genomföra den utbildning de har behov av, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

I utredningen föreslås bland annat att åldersgränsen för att få ta studielån höjs till 60 år och att det ska vara möjligt att få fler veckor med studiemedel än dagens veckogräns, om det finns speciella arbetsmarknadsskäl för det. Ett sådant skäl kan vara att det finns ett samhälleligt behov av utbildningen och att den kommer att leda till ett yrke där det råder brist på arbetskraft.

Unionen menar att det inom privat sektor sällan är fråga om bristyrken utan bristkompetens, och att det i så fall kan leda till att privatanställda tjänstemän kan få svårare att få möjlighet till fler veckor med studiestöd. Så länge villkoren i studiemedlet inte anpassas efter yrkesverksammas behov, kommer förslagen dessutom göra ytterst marginell skillnad.

– Få vuxna ser det som ett realistiskt alternativ att bekosta uppehället med nuvarande studiemedel, där endast 3 500 kronor i månaden är bidrag och hela 12 000 kronor i månaden utgörs av lån. Det är anmärkningsvärt att januaripartierna inte lägger några förslag som också förbättrar de ekonomiska villkoren i studiemedlet för yrkesverksamma.

Även om Unionen i stort ser positivt på de förslag som utredningen ger, behövs det mer övergripande förändringar.

– Staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen av yrkesverksammas omställning, och kan inte längre lämpa över nästan hela kostnaden på individen i form av lån. Man bör också höja fribeloppet för att underlätta för arbete och studier på deltid utan att studiemedlet reduceras av arbetsinkomsten. Nu tas fribeloppet tillfälligt bort i år som en krisåtgärd för att de som studerar eller vidareutbildar sig inom vårdyrken ska kunna rycka in och arbeta utan att bli återbetalningsskyldiga. Men det krävs även en långsiktig höjning, säger Jesper Lundholm.

Om förslagen går igenom träder de i kraft 2021.