Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Behov av bättre studiestöd efter corona

I spåren av corona och de varsel som läggs nu kommer anställda behöva insatser för att byta karriär eller vidareutbilda sig. Både utbildningssystemet och finansieringen av studier behöver förbättras för att möta behovet, anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow/TT, AP Photo
Unionen vill att utbildningssystemet förändras för att möta behovet av att många måste byta karriär om arbetslösheten stiger. Jessica Gow/TT, AP Photo

Sedan 1 mars har närmare 50 000 personer varslats om uppsägning enligt Arbetsförmedlingen. Utsikterna att få jobb är betydligt sämre i dag än för några månader sedan och stora grupper kommer att behöva byta karriär eller komplettera sin kompetens tills läget på arbetsmarknaden förbättras.

Om studiemedlet redan är förbrukat är det dock svårt att vidareutbilda sig. Regeringen tillsatte, långt före coronakrisen, en utredning som ska titta på hur reglerna kan förbättras.

– Den dramatiska utvecklingen på arbetsmarknaden nu sätter fingret på de stora brister som finns både i utbildningssystemet och i studiefinansieringen för vuxna. Stora och växande grupper yrkesverksamma har behov av utbildning genom hela arbetslivet för att kunna möta snabbt förändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden. I dag saknas en fungerande studiefinansiering, vilket innebär att en majoritet inte har råd att genomföra den utbildning de har behov av, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

I utredningen föreslås bland annat att åldersgränsen för att få ta studielån höjs till 60 år och att det ska vara möjligt att få fler veckor med studiemedel än dagens veckogräns, om det finns speciella arbetsmarknadsskäl för det. Ett sådant skäl kan vara att det finns ett samhälleligt behov av utbildningen och att den kommer att leda till ett yrke där det råder brist på arbetskraft.

Unionen menar att det inom privat sektor sällan är fråga om bristyrken utan bristkompetens, och att det i så fall kan leda till att privatanställda tjänstemän kan få svårare att få möjlighet till fler veckor med studiestöd. Så länge villkoren i studiemedlet inte anpassas efter yrkesverksammas behov, kommer förslagen dessutom göra ytterst marginell skillnad.

– Få vuxna ser det som ett realistiskt alternativ att bekosta uppehället med nuvarande studiemedel, där endast 3 500 kronor i månaden är bidrag och hela 12 000 kronor i månaden utgörs av lån. Det är anmärkningsvärt att januaripartierna inte lägger några förslag som också förbättrar de ekonomiska villkoren i studiemedlet för yrkesverksamma.

Även om Unionen i stort ser positivt på de förslag som utredningen ger, behövs det mer övergripande förändringar.

– Staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen av yrkesverksammas omställning, och kan inte längre lämpa över nästan hela kostnaden på individen i form av lån. Man bör också höja fribeloppet för att underlätta för arbete och studier på deltid utan att studiemedlet reduceras av arbetsinkomsten. Nu tas fribeloppet tillfälligt bort i år som en krisåtgärd för att de som studerar eller vidareutbildar sig inom vårdyrken ska kunna rycka in och arbeta utan att bli återbetalningsskyldiga. Men det krävs även en långsiktig höjning, säger Jesper Lundholm.

Om förslagen går igenom träder de i kraft 2021.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.