Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Möten är ett utmärkt tillfälle att visa vad du går för, bygga ditt varumärke eller göra din röst hörd. Men om du är introvert, van med en miljö utan medbestämmande eller bara är ny på en arbetsplats kan möten kännas rätt läskiga.
Men Andy Molinsky, professor i psykologi och internationella relationer vid Brandeis University’s International Business School, har i sin forskning sett att människor med hjälp av några enkla knep ofta kan komma över sin talarfobi.
Sätt upp ett specifikt mål.
Specifika, görbara mål ger dig något att sikta på. Är målet dessutom blygsamt – till exempel att utmana dig själv att säga en enda sak – kommer du enkelt nå ditt mål och genast känna dig nöjd med dig själv.
Gör din hemläxa.
Ju bättre förberedd du är, desto lättare blir det att delta aktivt. Kanske kan du be om mötesagendan i förväg eller till och med sätta upp dig själv på agendan, förutsatt att du har ett relevant ämne som du känner dig bekväm med att diskutera. Lista dina tankar innan mötet. Att formulera en öppningsfras eller två kan vara en bra hjälp, särskilt om du har svårt att sätta ord på dina tankar på begäran.
Använd din expertis.
Om du till exempel är ung kanske du har en förmåga att tala så att andra unga tar till sig av en idé eller ett initiativ. Eller så har du kanske erfarenhet av eller kunskap i ett visst ämne? Poängen är att du förmodligen har ett mer unikt perspektiv än du tror. Ta reda på vad det är och använd det till din fördel.
Ta hjälp av ”förmöten”, men med förnuft.
Ordna en förberedande diskussion med någon som du vet kommer delta på mötet – helst apropå någon särskilt punkt på mötesagendan som du har en åsikt om. På så vis åstadkommer du två saker: Du uppmärksammar den andra personen på att du har något att säga – vilket är särskilt värdefullt om du annars inte hade sagt det spontant under mötet. Dessutom delar du med dig av ditt perspektiv redan på förhand vilket kan inspirera person i fråga att rikta sig till dig under själva mötet – ett ofta trevligt sätt att få sin röst hörd.
Tala med självförtroende (även om du känner dig osäker).
Undvik ord och fraser som förminskar dina idéer eller låter onödigt trevande (som exempelvis ”Jag vet inte riktigt, men …” eller ”Det här kanske är en dålig idé, men …”). Du kanske känner att du famlar på insidan men det främjar inte ditt budskap att du visar det utåt.
Överväg att räcka upp handen.
Gör det som ett sätt att snabbt dra till dig uppmärksamhet. Det är i grund och botten en icke-verbal metod att säga ”Hej, jag är näst på tur” eller ”Jag har något att tillägga”.
Kom ihåg att du är där av en anledning.
Så oroa dig inte över hur andra uppfattar dig. Våga chansa och dela med dig av din kommentar. Resultatet kommer förmodligen att överraska dig.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt.
Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka.
De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen.
Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning.
Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt.
– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
