Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
5 poddar om arbetslivet
Hösten är en bra tid att skaffa sig nya vanor. Här är en handfull poddar som ger dig bra koll på arbetslivet.
Tack för din ansökan
Av rekryteringsföretaget TNG
Den här podden ger tips och råd om att söka jobb. Något oregelbunden utgivningstakt men oftast kommer ett nytt tiominutersavsnitt i månaden. Har bland annat diskuterat headhunting, klädval vid anställningsintervjun, om det är möjligt att vara överkvalificerad och hur man väljer referenspersoner.
Health for wealth
Av hälsostrategen Ann-Sofie Forsmark
och förläggaren Boel Stier
En podd om hållbar hälsa i arbetslivet. Nya avsnitt släpps varje torsdag och är ungefär 45 minuter långa. Programledarna diskuterar hälsa i arbetslivet med forskare, debattörer och arbetsgivare med målet att skapa fler hälsosamma arbetsplatser. Hittills har podden exempelvis tagit upp ämnen som ”störande ljud på jobbet”, ”bättre möten”, ”så är du ledig på allvar” och ”vart tog lekfullheten vägen?”. Här får dessutom arbetsgivare som lyckats skapa hälsosamma arbetsplatser berätta hur de gjort.
Framtidens färdigheter
Av tankesmedjan Futurion
Digitaliseringen förändrar arbetslivet och den som vill stå rustad för framtidens arbetsmarknad måste fundera över vilken kompetens som kommer att efterfrågas. Det var utgångspunkten när tankesmedjan Futurion drog i gång sin podd, som bland annat har gästats av beteendevetaren Petra Krantz Lindgren, som diskuterade empati och självkänsla, och forskaren Carl Benedikt Frey, som pratade teknikskiften. Nya avsnitt släpps varje månad och är ungefär 30 minuter långa.
Svenska nomader
Av Svenska nomader
På den digitala mötesplatsen Svenska nomader diskuterar medlemmarna hur man gör för att jobba på distans – och hur digitaliseringen påverkar företag och samhälle. Svenska nomader har dessutom en podd. I den pratar programledarna med digitala nomader – människor som använder tekniken för att arbeta från vilken plats som helst – och arbetsgivare för att belysa olika perspektiv på den förändrade arbetsmarknaden. Hittills har avsnitten bland annat handlat om att vara digital nomad på deltid, om gigekonomin, om att frilansa i Los Angeles och om vilket ansvar privilegierade västerlänningar har när vi reser. Varje avsnitt är runt en halvtimme, men utgivningen är oregelbunden.
Karriärpodden
Av Eva Ekedahl, medgrundare av
ledarprogrammet Women for Leaders
Podden, som startades redan 2014, har som syfte att få fler kvinnor att söka sig till ledande befattningar och att öka andelen kvinnor i företagsledningar. Programledaren Eva Ekedahl intervjuar framgångsrika kvinnor i långa och personliga samtal. Genom åren har podden gästats av allt från Googles Sverigechef Anna Wikland och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke till författaren Viveca Sten och mediedrottningen Frida Boisen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kraftigt kortade köer till studiestödet
Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.
Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.
– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.
Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.
– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.
Försäkringskassans handläggningstider påverkade
Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.
– Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.
Pengarna går tillbaka till staten
Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.
– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.
Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.
Högst andel på Gotland
Andelen av befolkningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
Omställningsstudiestödet
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:
- Du ska vara mellan 27 och 62 år.
- Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
- Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
Vill skapa en humanitär korridor till Gaza
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Var befinner du dig just nu?
– Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande.
Varför är du ombord?
– Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra. Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider. Lidandet i Gaza måste få ett slut.
Gör du det här i tjänsten?
– Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem.
Vad är Global Sumud Flotilla:
Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september. Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.
Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF:
Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza. Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.
Lista: Utbildningar som ger jobb direkt
Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Bank och försäkring
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Arbetsmiljö och arbetsskydd
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Logistik, spedition och transport
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
CAD-tekniker/konstruktör
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
Produktionstekniker
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
Automationstekniker
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Bonusutbildningar
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Så funkar yrkeshögskolan
- Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.
- Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
- Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
- Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
