Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Vad gör en ingenjör?

Tack vare ett program för kvinnliga tekniska ingenjörer slipper blivande civilingenjören Astrid Edvardsson fundera över två frågor hon grubblat på – vad ska hon göra efter examen? Och vad gör en ingenjör?
Johanna Rovira Publicerad 23 oktober 2020, kl 08:10
Adam Stigborn / StigbornFrost
Astrid Edwardsson utsågs i slutet av september till Årets Femal Technical Engineer. Adam Stigborn / StigbornFrost

Astrid Edvardsson från Mölndal har alltid varit intresserad av teknik och naturvetenskap. Under gymnasiet växte intresset för miljö och hållbarhet, så när hon hittade utbildningen Energi-Miljö-Management vid Linköpings universitet kändes den klockren.

Lika självklart kändes det för henne att söka in till ett program för kvinnliga ingenjörer i slutet på sin utbildning – Female Technical Engineer.

– Jag har kompisar som varit med i systerprogrammet, som fokuserar mer på ledarskap, så när jag snubblade över en annons om programmet skickade jag in en ansökan spontant, säger Astrid Edvardsson.

Hon kom med, hon deltog och hon vann. Programmet har fungerat som en plattform där 21 blivande ingenjörer från utbildningar i hela Sverige har fått möta varandra och representanter från fyra partnerföretag: Holmen, Preem, Northvolt och Boliden.

– Det har varit jättegivande att träffa både studenter från andra ingenjörsutbildningar, men också folk från företagen. Det är otroligt svårt för en student att sätta sig in i hur en vanlig dag på jobbet ser ut. Här fick jag chansen att sätta mig ner och ställa frågor: Vad händer inne på anläggningen? Vad gör en ingenjör?

Nästa år kommer hon själv bli varse vad en ingenjör gör en vanlig dag på jobbet. Hon utsågs i slutet av september till Årets Femal Technical Engineer vid en coronasäker galamiddag i Stockholm. Utmärkelsen innebär att hon kommer att få skräddarsy traineeprogram vid valfria tre partnerföretag, om sammanlagt 18 månader.

– Utmärkelsen kom som en total överraskning och det har fortfarande inte hunnit sjunka in, säger Astrid Edvardsson, dagen efter galamiddagen.

– Men det är såklart superkul. Jag går ut i vår och hade trott att jag skulle behöva börja söka jobb snart, men det behöver jag inte. Vi får väl se om någon av företagen vill anställa mig efter traineeprogrammet.

Troligtvis vill företagen det. Syftet för de deltagande partnerföretagen är ju uttalat ett behov av att hitta och rekrytera kvinnliga ingenjörer som visat framfötterna, för att få en bättre maktbalans på företagen, som ofta är mansdominerade.

– På just min utbildning är vi ganska jämt fördelade kvinnor och män, men det finns andra ingenjörsutbildningar som ser helt annorlunda ut. Det är otroligt viktigt att det kommer in kvinnor i de tunga mansdominerad industrierna. Alla organisationer mår bra av mångfald och att vidga sina vyer.  

– Att slippa homogena bubblor med likasinnade och lyfta in andra perspektiv är också hållbarhet, säger Astrid Edvardsson.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.