Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Vad gör en ingenjör?

Tack vare ett program för kvinnliga tekniska ingenjörer slipper blivande civilingenjören Astrid Edvardsson fundera över två frågor hon grubblat på – vad ska hon göra efter examen? Och vad gör en ingenjör?
Johanna Rovira Publicerad 23 oktober 2020, kl 08:10
Adam Stigborn / StigbornFrost
Astrid Edwardsson utsågs i slutet av september till Årets Femal Technical Engineer. Adam Stigborn / StigbornFrost

Astrid Edvardsson från Mölndal har alltid varit intresserad av teknik och naturvetenskap. Under gymnasiet växte intresset för miljö och hållbarhet, så när hon hittade utbildningen Energi-Miljö-Management vid Linköpings universitet kändes den klockren.

Lika självklart kändes det för henne att söka in till ett program för kvinnliga ingenjörer i slutet på sin utbildning – Female Technical Engineer.

– Jag har kompisar som varit med i systerprogrammet, som fokuserar mer på ledarskap, så när jag snubblade över en annons om programmet skickade jag in en ansökan spontant, säger Astrid Edvardsson.

Hon kom med, hon deltog och hon vann. Programmet har fungerat som en plattform där 21 blivande ingenjörer från utbildningar i hela Sverige har fått möta varandra och representanter från fyra partnerföretag: Holmen, Preem, Northvolt och Boliden.

– Det har varit jättegivande att träffa både studenter från andra ingenjörsutbildningar, men också folk från företagen. Det är otroligt svårt för en student att sätta sig in i hur en vanlig dag på jobbet ser ut. Här fick jag chansen att sätta mig ner och ställa frågor: Vad händer inne på anläggningen? Vad gör en ingenjör?

Nästa år kommer hon själv bli varse vad en ingenjör gör en vanlig dag på jobbet. Hon utsågs i slutet av september till Årets Femal Technical Engineer vid en coronasäker galamiddag i Stockholm. Utmärkelsen innebär att hon kommer att få skräddarsy traineeprogram vid valfria tre partnerföretag, om sammanlagt 18 månader.

– Utmärkelsen kom som en total överraskning och det har fortfarande inte hunnit sjunka in, säger Astrid Edvardsson, dagen efter galamiddagen.

– Men det är såklart superkul. Jag går ut i vår och hade trott att jag skulle behöva börja söka jobb snart, men det behöver jag inte. Vi får väl se om någon av företagen vill anställa mig efter traineeprogrammet.

Troligtvis vill företagen det. Syftet för de deltagande partnerföretagen är ju uttalat ett behov av att hitta och rekrytera kvinnliga ingenjörer som visat framfötterna, för att få en bättre maktbalans på företagen, som ofta är mansdominerade.

– På just min utbildning är vi ganska jämt fördelade kvinnor och män, men det finns andra ingenjörsutbildningar som ser helt annorlunda ut. Det är otroligt viktigt att det kommer in kvinnor i de tunga mansdominerad industrierna. Alla organisationer mår bra av mångfald och att vidga sina vyer.  

– Att slippa homogena bubblor med likasinnade och lyfta in andra perspektiv är också hållbarhet, säger Astrid Edvardsson.

Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer.