Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Hobby blev heltidssyssla för dna-detektiv

Johanna Lindh bytte sin trygga anställning på en webbyrå mot ett friare arbetsliv i egen regi . Numer titulerar hon sig dna-detektiv.
Johanna Rovira Publicerad 10 november 2022, kl 14:44
Johanna Lindh sitter vid ett bord med gamla fotografier.
Dna-detektiven Johanna Lindh. Foto: Anders G Warne

Pandemin fick Johanna Lindh att tänka om. Visst trivdes hon ypperligt på webbyrån hon jobbat på i tio år, men det var svårt att få ihop det så kallade livspusslet när barnen skulle hållas hemma vid minsta snorsträng.

– Jag jobbade som projektledare och sajtbyggare och tyckte jobbet var jätteroligt. Men jag ville prova på att vara min egen, så jag kom överens med min arbetsgivare att jobba deltid ett halvår samtidigt som jag startade eget.

Sista augusti i år klippte hon banden med jobbet för gott. Numer försörjer hon sig som dna-detektiv i sitt företag Hitta pappa.

– Jag har släktforskat sedan tonåren och började först på hobbynivå att hjälpa andra spåra släktingar. Jag utför inte dna-tester utan tolkar de resultat som man får från släktforskarsajter. Det är lite som att lägga pussel, man måste veta vad man ska leta efter – detektivarbete och släktforskning i ett.

Kalla fall

Planen är också att föreläsa om släktforskning och dna-spårning och förhoppningsvis kunna hjälpa polisen att hitta förövare vid så kallade kalla fall, genom att spåra släktingar via gemensamma gener.

Att släktforska kan innebära överraskningar även om man inte har brottslingar i släkten:

– Det är inte ovanligt att förfäders snedsteg gett upphov till okända släktingar, säger Johanna Lindh, som själv, efter att ha dna-testat sig, hittade ny släkt i Norge efter ett utomäktenskapligt barn.    

Karriär

Exitsamtal: Snygg sorti med värdefull feedback

En chans att vända blad, att göra sin röst hörd och förändra. Men också en risk att få dåliga referenser. Det finns både för- och nackdelar med exitsamtal, som blir allt vanligare i arbetslivet.
Publicerad 19 februari 2024, kl 06:02
En tecknad bild föreställande en kvinna som vinkar farväl på en avtackning på jobbet med kaffe och blommor.
Varför exitsamtal? Du lär dig hur du kan använda exitsamtalet för att ge och ta emot feedback, reflektera över din tid på företaget och avsluta din anställning på ett professionellt sätt. Illustration: Christina Hägerfors.

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller engelskans offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där du som anställd knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. En chans till en snygg sorti som är mer än kaffe, tårta och tacktal.

Sara Hägglund.
Sara Hägglund.

I den bästa av världar kan det bli en strukturerad avslutningsprocess som ger utrymme att uttrycka både ris och ros till arbetsgivaren du lämnar.

Sara Hägglund är ekonomikonsult och har nyligen haft ett exitsamtal när hon slutade på sitt tidigare arbete.

– Det var jättebra och en superviktig möjlighet att förklara varför jag valde att gå vidare till ett annat jobb. Att verkligen bli lyssnad på fick mig att må bra och jag tror även att mina synpunkter på sikt gynnar företaget, eftersom personalen är den allra största tillgången, säger Sara Hägglund.

Exitsamtal feedback för arbetsgivaren

Hon framhåller vikten av att känna sig trygg med den som håller i samtalet och att dessutom få vara anonym i rapporteringen.

– Det var en förutsättning för att jag skulle kunna säga vad jag verkligen tyckte och uttrycka kritik mot organisationen på olika sätt. Men mest hade jag positiva saker att säga. Jag trivdes bra på min förra arbetsplats, men kom så småningom till en platå där jag tyckte att min inlärningskurva och utveckling stannade av. Det tog jag också upp i exitsamtalet, förklarar Sara Hägglund.

HR-konsulten Ulrika Mattsson, som driver det egna företaget People and Business, har hållit många exitsamtal på flera olika företag. Även hon framhåller anonymiteten som en viktig och given grund för ett bra exitsamtal. Ibland händer det att medarbetaren inte vågar föra fram kritik av rädsla att få negativa referenser.

– Vid ett exitsamtal förklarar jag att det som kommit fram inte förs vidare direkt. Jag samlar i stället ihop och sammanställer synpunkter från flera samtal innan jag presenterar något för organisationen. På så sätt blir eventuella trender tydliga på gruppnivå, utan att någon enskild individ hängs ut. Dessutom brukar jag skicka ut en anonymiserad enkät när jag håller samtalen inom större organisationer. I mindre sammanhang går det i allmänhet att räkna ut vem som svarat eftersom det inte är så många som slutar, då är det inte så lämpligt, säger Ulrika Mattsson.

Anonymitet - en viktig faktor

Hon råder dig som erbjuds exitsamtal att tänka efter och gå på den egna magkänslan om det känns tryggt eller inte att ge information. Och sedan göra en avvägning och fråga dig själv: Finns det några risker för mig? Vad har jag att vinna? Kan det ge dåliga referenser? Är det i så fall värt det?

– Du har ingen skyldighet att informera, men för de flesta överväger fördelarna med att dela med sig. Generellt sett mår vi människor bra av att göra våra röster hörda och känna oss inkluderade. Ett exitsamtal kan också vara en hjälp för kollegorna som blir kvar att få det bättre – om företaget lyssnar på dina synpunkter. Men framför allt är det ett sätt att vända blad och gå vidare, säger Ulrika Mattsson.

Möjlighet till reflektion och insikt

För Sara Hägglund blev samtalet också en chans att ta sig tid och reflektera över de två och ett halvt år som hon arbetat i företaget hon lämnade.

– Det gjorde att jag till fullo insåg vad mycket bra jag och min grupp har åstadkommit. Jag kände mig stolt och slutade med huvudet högt. Efter exitsamtalet känns det också lättare att komma tillbaka till min tidigare arbetsgivare, om jag i framtiden skulle vilja det.

Text: Gertrud Dahlberg

Karriär

7 sätt att få toppjobbet

Drömmer du om ett chefsjobb med tyngd? Då är det viktigt att vara proaktiv, göra läxan ordentligt och våga visa upp brister. Här är rekryterarnas bästa råd för att lyckas nå hela vägen till toppen.
Publicerad 8 februari 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av en person som dricker kaffe, till vänster, och till höger en människa med ett förstoringsglas.
Från medarbetare till ledare. Att bli chef kräver hårt arbete, målmedvetenhet och en gnutta strategi. Här är sju konkreta tips från rekryterare som hjälper dig att nå hela vägen till toppen. Illustration: Mia Nilsson.

1.  ”UPPVAKTA” OCH MINGLA

Se till att äga din karriär. Var proaktiv och lär känna headhunter och potentiella arbetsgivare medan du är stark och fortfarande trivs på ditt jobb. Ha en uppdaterad karriärplan och nätverka regelbundet. Att visa intresse för en annan arbetsgivare är inte att vara illojal. En skicklig headhunter leder 10–20 uppdrag per år och i varje uppdrag söker hen efter en specifik kandidatprofil. Det är därför bra att så tidigt som möjligt börja bygga relationerna, mingla och försöka lära känna alla headhunter som kan tänkas passa.


2. GÖR LÄXAN

First impressions last. Du behöver förbereda dig innan du tar kontakt med en chefsrekryterare. Skapa en karriärplan. 

  • Bestäm dig för vad du vill, när, hur och varför. 
  • Inventera dina mest värdefulla styrkor, erfarenheter och kompetenser. 
  • Fila på din säljpitch: Varför ska arbetsgivaren välja just dig? 
  • Uppdatera och putsa ditt cv och din Linkedinprofil. 
  • Värm upp dina referenter. 
  • Lista intressanta roller och företag.
  • Kartlägg alla relevanta headhunter. 
  • Använd ditt nätverk och be om personliga intron.
  • Kontakta alla och följ upp.

 

3. MEJLA FÖRST

Skicka ett kortfattat mejl. Det ska tydligt förklara vem du är och varför du kontaktar den specifika headhuntern just nu. Inkludera inte cv. Bifoga din Linkedinprofil och föreslå att ses kort över en kaffe för att lära känna varandra.

 

4. TA EN ”FÖRUTSÄTTNINGSLÖS KAFFE” 

Tid är pengar. Om du inte har turen att få ett varmt personligt intro från en gemensam bekant så finns det egentligen bara tre skäl till varför en headhunter skulle gå med på att träffas ”förutsättningslöst”. 

  • Din cv-profil passar ett aktuellt rekryteringsuppdrag (ovanligt).
  • Din cv-profil passar hens rekryteringsnisch (vanligare). 
  • Din cv-profil kan ge headhuntern värdefull marknadsinfo (vanligast). 

Acceptera att headhuntern i mötet främst kanske är intresserad av att skvallra om marknaden för att kartlägga kandidater till sina aktuella uppdrag. Var i så fall generös – det lönar sig i längden. De bästa tänker långsiktigt och ser dig som potentiell källa, kandidat och kund i en och samma person. Glöm inte att följa upp skriftligt i ett mejl och tacka för mötet/kontakten. Sammanfatta kort ditt nuvarande karriärmål.

 

5. KOM IHÅG: HEADHUNTERN HAR ELEFANTMINNE

Stalka inte headhuntern. Kontakta igen bara om det finns ett konkret skäl – exempelvis för att meddela att du har bytt jobb, ändrat målinriktning eller liknande. Kontakta aldrig en headhunter bara för att fråga vad som händer i branschen (som många gör).

 

6. VAR TRANSPARENT

Våga visa brister. När allt är på plats – kompetenser och profilkrav – är det en bra idé att våga vara transparent och blotta riktiga svagheter. ”Jag kan vara lite sen med deadlines, men jag vet det och jobbar på det.” Försök inte låta påskina att du är perfekt. 


7. OM MÖTET INTE BLIR AV

Att misslyckas med att få till ett möte är inte kul. Men det är inte ett nederlag. Och ta det inte personligt – det betyder bara att du inte passar in på headhunterns radar just nu. Fråga om det finns någon annan headhunter som hen rekommenderar.

De flesta headhunter är specialiserade. Att söka sig till ”fel” headhunter är oftast slöseri med tid. Försök reda ut vilken konsult som bäst matchar dig på varje rekryteringsfirma innan du tar en första kontakt. Kontakta också bara en headhunter i taget.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck, som driver bolaget Exparang.

 

Text: Katarina Markiewicz