Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Butikschefen: ”Inte svårt att neka någon att köpa”

Det är viktigare att vara bra på service än vin. Så resonerar Systembolaget när de rekryterar ny personal. Kenneth Kyobe började som vikarie och är i dag butikschef med 18 anställda.
David Österberg Publicerad 9 oktober 2020, kl 11:44
Till vänster Systembolagets skylt, till höger Kenneth Kyobe.
Kenneth Kyobe har jobbat på Systembolaget i 15 år. I dag är han butikschef i en av Sveriges största butiker. Foto: Janerik Henriksson TT, Privat

Första gången Kenneth Kyobe drog på sig Systembolagets kläder var han bara 20 år. Han behövde ett extrajobb, men snart var han fast.

– Så är det för många. Man börjar som vikarie, men trivs så bra att man stannar, säger han.

I dag, 15 år senare, är han butikschef i en av företagets största butiker och ansvarar för 18 anställda. Den som ska jobba på Systembolaget bör vara riktigt intresserad av service, enligt Kenneth Kyobe. Dryckesexpertis kommer i andra hand.

– Att ha kunskap om mat och dryck är förstås bra, men det är inte det vi tittar på främst. För oss är det viktigast att man är serviceinriktad och sätter kunden i fokus. Efterhand lär man sig mer om mat och dryck och det finns många internutbildningar att gå.

Men är det inte lite jobbigt att inte kunna tipsa om bästa rödvinet till hjortstek?
– Nej, det här är inget ensamarbete. Om man inte kan svara på en fråga finns det alltid en kollega att fråga. Kunderna kan också få avancerad rådgivning via vår kundservice, hemsidan eller chatt. Ett bra kundbemötande handlar om att hjälpa kunden att hitta det han eller hon söker även om man själv inte är expert på viner.

Det gäller dock att hålla tillbaka sin försäljningsiver. Ett av Systembolagets uppdrag är att begränsa alkoholens skadeverkningar och då får man inte pracka på någon fler flaskor än de hade tänkt köpa.

– Om man tidigare har arbetat med försäljning eller på restaurang är man van vid att försöka sälja så mycket som möjligt. Så är det inte här. Vi säljer med omtanke.

Kan det kännas svårt att sälja en vara som man vet orsakar mycket lidande?
– Det är inte svårt att arbeta på Systembolaget ur den aspekten. Alkoholproblemen skulle vara större om vi inte fanns. Systembolaget har inget vinstintresse och arbetar inte med merförsäljning, vi säljer inte till personer under 20 eller personer som är berusade.

Är det jobbigt att neka någon att handla?
– Absolut inte. Vi har lagen på vår sida och det är bara att informera om hur reglerna ser ut. Det blir inte personligt. Den som arbetar i säkerhetskontrollen på flygplatsen skulle aldrig släppa igenom en person som har vapen med sig. Vi säljer inte till den som är berusad eller den som är under 20 år.

Enligt Kenneth Kyobe är variationen i arbetsuppgifterna stor – både för den som är försäljare och den som är butikschef. En butikssäljare kan jobba med allt från att hjälpa kunder i butik och sitta i kassan till att packa upp varor, köra truck och städa lokalerna. Via internutbildningar går det att skaffa sig specialkunskaper och exempelvis få ansvara för en varugrupp.

För åtta år sedan blev han butikschef och med det ändrades arbetsuppgifterna ytterligare.

– Nu handlar min roll om att skapa förutsättningar för att personalen ska ha det så bra som möjligt. Mycket handlar om att få personalen att känna samhörighet, att de är del av en grupp. Då blir det lättare att lära sig nya saker, att utveckla sig och vilja göra nya saker.

Hur länge blir du kvar på Systembolaget?
– Så länge jag kan fortsätta att utvecklas som ledare vill jag stanna. Men om jag jobbar på Systembolaget fram till pensionen får vi se.

Äldre har 30 dagars semester

  • Lön: Samtliga löner på Systembolaget är individuella. Lägsta timlönen för en butikssäljare är 125 kronor och 30 öre.
    Lönen för butikschefer varierar stort, bland annat beroende på erfarenhet, kompetens och hur stor butiken är. Enligt Unionens lönestatistik tjänar en butikschef mellan 27 000 och 52 000 kronor.
  • OB-tillägg: OB-ersättning tillkommer för tjänstgöring på kvällstid, lördagar och nyårsaftnar. Efter klockan 18.30 är timlönen förhöjd med 50 procent. Efter klockan 20.30 är timlönen förhöjd med 75 procent. På lördagar och nyårsaftnar efter klockan 12 är timlönen förhöjd med 100 procent.
  • Semester: Anställda som inte har fyllt 30 år har 25 semesterdagar. Den som har fyllt 30 har 27 semesterdagar, den som har fyllt 40 har 29 semesterdagar och den som har fyllt 50 har 30 semesterdagar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.