Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Julfesterna som spårade ur

Årstiden är här för en av årets jobbhöjdpunkter: Julfesten. Men tänk på att festa ansvarsfullt – det finns fler än ett tillfälle när det gått över styr.
Oscar Broström Publicerad
Till vänster: Fotbollsspelaren Dietmar Hamann. Till höger: Personer skålar vid julfest.
Fotbollsspelaren Dietmar Hamann deltog i en omskriven julfest där han fick Adolf Hitlers "Mein Kampf" i julklapp. Foto: Paul Ellis/AP och Shutterstock.

Chefen som gjorde ”ligglista” över anställda

Ett stort callcenter i Sverige laddade för julfest. Då gjorde en av cheferna på företaget en lista över vad som skulle hända, vilka som skulle hångla och vilka som skulle ligga.

– Vi skrev om det som vi trodde oss kunna förutspå skulle hända på julfesten, kommenterade chefen listan, när den blev känd.

Listan blev inte särskilt populär bland de anställda.

– Man gör inte så här som medmänniska och särskilt inte som chef. Det är omoget och väldigt kränkande, sa en medarbetare till Aftonbladet.

Premiärministern hade julfest under lockdown

Huruvida själva julfesten var något över det vanliga lämnar vi därhän, men få julfester har fått så mycket uppmärksamhet som den som ägde rum på 10 Downing Street i London i december 2020.

Samtidigt som Storbritannien var i så kallad ”lockdown” – nedstängning – på grund av pandemin, var det julfest i premiärminister Boris Johnsons boning. När ”partygate” uppdagades blev det en stor skandal som bidrog till att Boris Johnson tvingades avgå som det konservativa partiets ledare och Storbritanniens premiärminister.

Stripshow på äldreboende

Efter sillen, grönkålen och skinkan dök den manliga strippan upp och utförde sin lättklädda show, skriver Hallands-Posten, i en beskrivning av vad som skedde på julfesten för anställda på ett äldreboende.

När bilder från stripshowen på äldreboendet spreds i sociala medier, tog de flesta inblandade avstånd från händelsen.

– Jag tycker inte det är något som hör hemma på en julfest, speciellt inte när man jobbar med vård och omsorg, säger en anställd.

”Någon bajsade i en vask”

Det hör inte till ovanligheterna att polisens julfester blir stökiga, om man ska lita på antalet artiklar som handlar om just det.

Ett exempel är Stockholmspolisens julfest 2016 som ägde rum på personalrestaurangen Plommonträdet.

– Några var uppe i ledningskorridoren och suddade ut direktiv som var skrivna på tavlan. Någon bajsade i en vask inne på damtoaletten och använda kondomer hittades vid ett skrivbord där alla saker var undankastade, säger en anställd.

Fotbollsfesterna

Några av de mest infamösa julfesterna har Premier Leagues välbetalda fotbollsspelare stått för. Under 90- och 00-talet var det nästan regel att de brittiska tabloiderna skrev spaltmeter i december om fylla, slagsmål och tveksamt beteende efter att lagen tagit på sig tomteluvor och härjat runt. Här är några exempel från fotbollstidskriften Four Four Two:

  • Chelsea, 1994: Laget lekte kast med kortväxt person: ”Tanken var att plocka upp en dvärg och kasta iväg honom så långt du kunde”, berättade spelaren Tony Cascarino.
  • Newcastle, 1998: Spelarna gav varandra julklappar. Den tyska spelaren Dietmar Hamann fick Hitlers ”Mein Kampf”. En annan spelare fick ett fårhjärta.
  • West Ham 2001: Den australiensiske spelaren Hayden Foxe klättrar upp på baren, drar ner byxorna och urinerar på alla nedanför.

Spex med automatkarbin

Det kan vara kul med att skämta med varandra och varför inte gå all-in på julfesten?

Det verkar i alla fall ha varit inställningen hos en anställd på en skola i en kranskommun till Malmö. Mannens skämt med en kvinnlig kollega gick ut på att han gömde en automatkarbin-attrapp i hennes bil, hävdade att hon svävade i livsfara och fick henne att följa med till Malmöstadsdelen Rosengård för att göra en vapenaffär med ”juggemaffian”.

Mannen åtalades därefter för bland annat grovt olaga hot mot kvinnan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så beter du dig på jobblunchen – enligt etikettexperten

Kommentera inte matlådor, ät med kollegorna och mikra inte fisk. Det är etikettexperten Stina Vickhoffs tips på hur man ska bete sig i lunchrummet.
Lena Michanek Publicerad 11 november 2026, kl 05:59
Personer tar mat i en lunchrestaurang bredvid ett porträtt av Stina Vickhoff.
Vad får man göra i lunchrummet på jobbet? Etikettexperten Stina Vickhoff ger råd om matlådor, starka lukter och samtalsämnen. Foto Henrik Witt / SCANPIX/Foto: Per Englund.

– Vissa har en kultur där man äter vid skrivbordet. Försök att inte göra det utan ta dig tid att sitta ner med kollegorna. Det är viktigt för den kollegiala samvaron att komma närmare varandra och prata om annat än jobb.

Är det okej att mikra fisk i lunchrummet?

– Jag är egentligen emot att äta sådant som luktar oavsett om det är i lunchrummet, på tåget eller någon annanstans bland folk. Och det brukar tyvärr vara fisk och ägg som luktar.

– Grejen är att fisklukt sätter sig i mikron. Även om man kan stå ut med lite är det inte så trevligt. Man kan ju i alla fall välja en fisk som luktar mindre.  

Får man kommentera kollegornas matlådor?

– Jag tycker att man ska hålla sig borta från att kommentera andras matlådor – om det inte ser skitgott ut.

Kan man prata politik och religion på lunchen?

– Jag tycker att det är viktigt att prata om de sakerna, men man måste välja tillfället väl. Om vi har 45 minuters lunch är det kanske inte att ge ämnena den kontext och tid de behöver.

Vilket etikettbrott är värst på jobbet?

– Att man till exempel skriver till alla att man är dålig i magen och stannar hemma, eller att man är sjuk men jobbar ändå. Man skriver utan att tänka vad man signalerar. Du ska så klart meddela din chef, men inte alla.

5 etikettregler i lunchrummet

  • Ät gärna tillsammans med kollegorna i stället för vid skrivbordet.
  • Undvik mat som sprider stark lukt.
  • Kommentera inte andras matlådor negativt.
  • Välj rätt tillfälle för känsliga samtalsämnen.
  • Tänk på vilken information du delar med hela arbetsplatsen.

    Källa: Stina Vickhoff.
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet. 
Jobbrelationer

Chef: Så hanterar du skitsnack – varningssignalerna

Skitsnack på jobbet kan rasera tillit och ge osäkra medarbetare. Så här upptäcker och stoppar du som ledare och chef negativt skitsnack.
David Österberg Publicerad 15 oktober 2026, kl 06:00
Stopptecken och stopphand
Som chef finns det mycket att göra för att stoppa skitsnack på jobbet. Colourbox

Ofta uppstår skitsnack när folk är osäkra på vad som händer eller gäller, enligt Alexandra Thomas, psykolog och ledarskapsutvecklare. 

Alexandra Thomas
Eva Björklund

– Brist på tydlig information och beslut, orättvis behandling eller favorisering är på olika sätt tecken på brister i ledarskapet. Irritation, hög arbetsbelastning, rädsla och ouppklarade konflikter kan leda till att man hellre pratar om personen i stället för med personen. 

– Vid omorganisationer, uppsägningar eller större förändringar kan det bli särskilt tydligt, säger hon.

Tips och råd för chefer 

Här är några varningssignaler Alexandra Thomas anser att man som ledare och chef ska ta på allvar. Hon ger också råd om hur du hanterar negativt skitsnack.

Tidiga varningssignaler 

  • Medarbetare känner behov av för- och avstämningsmöten där vissa personer inte är involverade.
  • Medarbetare vågar inte ta upp saker direkt på möten.
  • Medarbetare går till chefen för att klaga på en kollega i stället för att kommunicera direkt med kollegan.

Vanliga misstag 

  • Du tar över hela ansvaret och låter inte medarbetarna lära sig att ta hand om problemet på ett konstruktivt sätt.
  • Du faller själv in i skitsnacket och tar parti för en åsikt eller part.

Låt konflikter kommer upp till ytan

  • Undvik tvetydig kommunikation. Kommunicera vad du tycker och var du står i en viss fråga. Det öppnar för att andra kan känna sig trygga att göra likadant.
  • Bestraffa inte misstag. Titta på olika händelseförlopp för att ta reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra.

Då bör du ingripa

  • Om du upplever att teammedlemmarna sitter tysta, eller att det bara är några få tongivande personer i gruppen som pratar. Lyft problemet när alla är närvarande.
  • Om skitsnacket gränsar till förtal eller personangrepp.

Så ingriper du

  • Fråga om medarbetaren har tagit upp problemet med personen. Om inte, föreslå att det görs och ställ sedan öppna frågor om vilka lösningar medarbetaren själv ser på problemet.
  • Försök att skapa förståelse för var skavet ligger och vad det faktiskt består av. Handlar det om ett missförstånd eller helt enkelt att man inte gillar sin kollega?