Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

John Mellkvist kämpar mot ålderismen

PR-konsulten John Mellkvist är starkt kritisk mot ålderismen på arbetsmarknaden och har engagerat sig i att förbättra attityderna, bland annat genom en nyutkommen bok.
– Värst ålderism utövas sannolikt av min egen generation, säger han.
Anita Täpp Publicerad 13 april 2021, kl 07:01
John Mellkvist
Ålder handlar inte bara om diskriminering och äldrefrågor utan om hela livet, enligt John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar

För några år sedan, strax efter att PR-konsulten och framtidsspanaren John Mellkvist fyllt 40, blev han djupt engagerad i att minska ålderism, alltså åldersfördomar.

– Det är ett spännande ämne som har många dimensioner. Och jag fick en insikt om att ämnet ålder inte bara handlar om diskriminering och äldrefrågor utan att det är så mycket större, att det faktiskt handlar om hela livet. Och då också om att yngre blir klappade på huvudet och inte tas på allvar, säger han.

Sedan dess har John Mellkvist följt debatten och forskningen på området och också delat mycket information och tyckt till i sociala medier. Under drygt ett par år deltog han också i den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, som lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i höstas.

Läs mer: Pension vid 65 stark norm

Han har nu även gett ut en bok om ålderism.

De åldersfördomar som finns i samhället bör vi alla försöka bekämpa, menar han.

– Ingen kommer ifrån sin ålder så det här är något som vi alla påverkas av. Och när du utsätter andra för ålderism i dag, gör du det även mot dig själv i framtiden, säger John Mellkvist.

Han konstaterar också att hans egen generation troligtvis är värst när det gäller åldersfördomar. Det handlar både om okunskap och rädsla.

– I min åldersgrupp är vi som mest rädda för att bli äldre. Vi har liksom fortfarande en fot i ungdomen och en i ålderdomen, dit vi är på väg. Och många är då lite rädda för att möta sitt äldre jag.

Läs mer: De fortsatte jobba efter 65

John Mellkvist menar också att ålderism är en orsak till att många inte vågar flytta på sig i arbetslivet. Även om man i medelåldern kan känna att man skulle må bra av att byta jobb är det många som inte ens vågar försöka därför att man bedömer sig vara rätt chanslös i en rekryteringsprocess.

Det har också flera studier visat att man kan ha fog för. Exempelvis visade en svensk undersökning, som publicerades 2017, där 6 000 påhittade ansökningar med slumpmässig ålderinformation skickade ut till arbetsgivare som utlyst lediga tjänster, att chansen att få svar från arbetsgivaren kraftigt minskade redan för den som var i 40-års åldern.

– Det här visar att vi alla behöver ändra vår bild av karriären. Jag träffar så många 60-plussare som känner större energi och vilja att fortsätta arbeta nu än när de var hälften så gamla. Tyvärr är många fortfarande kvar i bilden av att vi studerar i början av livet, arbetar i mitten och återhämtar oss när vi blir äldre.

– Jag menar att utbildning, fortbildning, arbete och återhämtning måste ses som parallella spår genom hela livet. Det ger oss så många fler möjligheter.

Vad är det viktigaste budskapet i din bok?
– Att det aldrig är för sent. Alla har naturligtvis olika förutsättningar för att jobba och vara aktiva längre. Men i boken lyfter jag fram människor som har fortsatt vara aktiva i arbetslivet långt upp i åren därför att vi behöver sådana inspirerande exempel.

– Det behövs som en motvikt till de många skeva attityder till ålder som finns. Attityder som gör att vi kan känna oss för unga eller för gamla och inte inser den potential vi har i vår nuvarande ålder.

Enligt John Mellkvist behöver hela arbetsmarknaden bli mer åldersmedveten, i allt från rekrytering till kompetensutveckling.

– Vi pratar mycket om vikten av mångfald vilket är bra. Men då är åldern ofta bortglömd, trots att det är den mest centrala frågan eftersom den inkluderar precis alla. Dessutom ger en mix av åldersgrupper fler perspektiv och därför bättre förutsättningar för ett mer innovativt arbetsklimat.

– Vi mår och fungerar bäst när människor i olika åldrar möts, inspireras och lär av varandra.

John Mellkvist framhåller också att inte minst marknadsledande företag behöver gå i bräschen när det gäller att ha åldersblandade anställda.

– När ett företag som Ericsson 2006 erbjöd tusen anställda över 35 att sluta med avgångsvederlag och hjälp att hitta nya jobb så skickar det en tydlig signal till andra företag som har ögonen på dem. En signal om att man är passé vid 35. Det skapar rädsla och bejakar inte erfarenhet, säger han.

Han refererar även till en undersökning gjord av Linkedin enligt vilken en tredjedel av HR-personal och rekryterare ansåg att man tillhör äldre arbetskraft redan efter 40 års ålder.  Det samtidigt som samma personer ansåg att äldre arbetskraft var bättre när det gällde åtta av fjorton undersökta kriterier, så kallade ”soft skills”. Alltså färdigheter och kvaliteter som inte är kopplade till den specifika yrkesrollen, som tålamod och helikopterperspektiv.

Så bekämpas ålderism

Det kan du själv göra:   

  • Se till att synliggöra varandra på jobbet. Lyft fram äldre och yngre individers talang och prestationer för att visa att personen värdesätts.
  • Motverka ”korridorålderism”, som att förlöjliga någon som jobbar efter 65, genom att inte haka på det eller säga ifrån med humor och självförtroende. Eller ta upp det med chefen och förklara att den här attityden skapar otrygghet.
  • Prata aldrig nedsättande om dig själv, som att skämtsamt säga ”men jag är ju bara en gammal gubbe”. Det gör större skada än man kan tro både mot dig själv och kollegorna eftersom det signalerar att äldre inte har något värde.
  • Våga be varandra, yngre eller äldre, om råd. Om olika generationer talar med varandra kommer ni också närmare, och värdesätter, varandra mer.
  • Som arbetsledare kan du försöka få yngre och äldre att rotera i arbetsgrupper så att generationerna tvingas möta varandra. Det skapar både nya tankebanor och en bra kultur på arbetsplatsen.

Det kan facket göra:

  • Fortsätt lyfta frågan och informera om sambandet mellan ålderism och åldersdiskriminering, därför att fler behöver kunna ha ett längre arbetsliv, både för sin egen och samhällsekonomins skull.

Det kan arbetsgivaren göra:

  • Vara tydlig med att talanger i alla åldrar är välkomna att söka jobbet vid rekrytering.
  • Visa i handling att företaget satsar på hela personalen, oavsett ålder, när det gäller kompetensutveckling.
  • Kommunicera om problemet med ålderism inom organisationen. Utgå från att det inte är en icke-fråga utan något som alla i något skede tänker på. Att ämnet är viktigt och att många tänker på det och att man därför behöver skapa ett öppet klimat där alla vågar prata om problemet. Då blir det också betydligt enklare att hantera.

John Mellkvist

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.