– En skilsmässa är väldigt tuff, pågår länge och kan dessutom vara väldigt byråkratisk, säger Caroline Erkers, psykolog och grundare av mottagningen Svea KBT. 

Hon berättar att det för många kan vara jobbigast när man börjar tänka tanken att man inte längre vill leva ihop med sin partner.  

– Det väcker många frågor: Ska jag ge upp det liv jag har byggt? Måste jag flytta till en etta? Ska jag bara träffa mina barn varannan vecka? Den här perioden kan vara allt från några månader till några år. När man väl har fattat beslutet tycker många att det känns lättare.

Berätta för chefen om skilsmässan

Enligt Caroline Erkers påverkar en skilsmässa jobbet mycket, och hennes råd är att berätta för sin chef om separationen.   

– Jag förstår att en del inte vill prata om sitt privatliv på jobbet, men det blir tungt att låtsas som att allt är bra när det inte är det. 

Ska man berätta för sina kollegor? 

– Om man brukar dela sin vardag med sina kollegor, så tycker jag att man ska göra det. Men man kan ju också berätta utan att berätta allt. Man kan nöja sig med att säga att man går igenom mycket i privatlivet och kanske inte kan fokusera fullt ut just nu. 

För det gäller också att dela på en lagom nivå.  

– Alla uppskattar kanske inte att alla lunchraster ägnas åt en persons skilsmässa. Dessutom riskerar man att förgifta den trygga zon som jobbet kan vara om man hela tiden pratar om sin skilsmässa även där. Om man behöver prata, vilket man gör, rekommenderar jag en psykolog. Då kan man få strategier att använda sig av som man inte kan få från kollegor eller vänner.

Jobbet kan bli en frizon under skilsmässan 

En del av dem som skiljer sig kan behöva söka vård och även bli sjukskrivna. För den som mår riktigt dåligt kan sjukskrivning på heltid vara rätt om tiden används till sådant som får en att må bättre, som att träna eller umgås med vänner, menar Caroline Erkers. 

– Men min rekommendation brukar vara sjukskrivning på deltid. Annars finns risken att skilsmässan blir hela ens liv. I bästa fall kan jobbet bli en frizon där man för en stund kan tänka på något annat.

Använd inte jobbet för att fly från ångesten

Efter en skilsmässa ställer många med barn om till varannan-veckas-liv. För vissa passar det att jobba lite mer de veckor man inte har barnen och tvärtom, om arbetsgivaren godkänner det. Men det gäller att se upp, tycker Caroline Erkers. 

– När man väl har landat i alla förändringar kan det, om möjligheten finns, vara bra att jobba lite mer varannan vecka och lite mindre varannan. Men man ska också skilja på lustdrivet och ångestdrivet arbete. Om det är så att du stannar länge på jobbet för att du inte vill gå hem till en tom lägenhet har du ett problem. Då lär du dig inte att hantera din ångest.

Du har säkert misstänkt att din jobbiga kollega eller din vrånga chef är orsaken till dina bekymmersrynkor och ditt i förtid grånande hår. Nu har amerikanska forskare visat att det finns ett tydligt samband mellan hemska relationer och hastigare åldrande.

Drygt 2 600 vuxna amerikaner fick i en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), svara på frågor om hälsa, livssituation och sociala relationer. De fick ange vilka personer de haft kontakt med under det senaste halvåret och om någon av dessa hade gjort livet surt för dem.

Därefter togs salivprover som bland annat gav svar på hur gammal kroppen var rent biologiskt och hur snabbt den åldrades. Efter att ha räknat bort vissa faktorer som också kan påverka åldrandet (rökning, trauman, civilstånd, utbildning med mera) fann forskarna att varje bråkstake i den närmaste umgängeskretsen ökade takten i det biologiska åldrandet med 1,5 procent.

Långvarig stress påskyndar åldrande

Deltagare som omgavs av en eller flera bråkstakar var i snitt nio månader biologiskt äldre än sina likar med odramatiska relationer. Orsaken är långvarig stress. Jobbiga relationer kan aktivera kroppens stressystem under lång tid, vilket i sin tur kan bidra till inflammation och biologiska förändringar som påskyndar åldrandet, förklarar forskarna.

Forskarna garderar sig dock med brasklappen att studien, trots det tydliga sambandet mellan åldrande och kämpiga relationer, inte kan bevisa att bråkstakar de facto får människor att åldras snabbare, även om resultaten pekar i den riktningen.

Kollegorna sticker ut som mest besvärliga

Arbetskamrater toppade listan över problematiska relationer. Drygt var tionde kollega klassades som besvärlig, jämfört med bara strax över tre procent av vännerna. Enligt forskarna leder relationer där människor inte utan vidare kan välja bort kontakten oftare till påfrestningar.

Det går förvisso att välja bort trubbelmakarna på jobbet genom att säga upp sig. Men eftersom stökiga kollegor i sig inte utgör ett undantag från att bli avstängd från a-kassan får du troligen räkna med en karenstid på ytterligare 45 dagar innan du får a-kassa, om du inte kan styrka med ett läkarintyg att dina jobbiga kollegor är hälsofarliga.

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd?