Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

5 tips för bättre möten

De kan vara inspirerande, roliga, kreativa och ibland alldeles nödvändiga. Men lika ofta, om inte oftare, upplevs de som långa, ineffektiva och meningslösa. Vad vi pratar om? Möten så klart.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

De flesta av oss har nog åsikter om möten på jobbet. Och det är kankse inte så konstigt . Möteskulturen sitter i kontorsväggarna. År efter år, dag efter dag ser de likadana ut. Alla ska vara med, gärna samma dag, plats och tid som alltid.

Så mycket som 30 procent av arbetstiden ägnar vi åt möten. För cheferna blir det ännu mer. Även om det är nödvändigt kostar de pengar, tid och energi. Undersökningar visar nästan alltid samma sak, att hälften av alla möten anses mer eller mindre dåliga. För att möten ska kännas nödvändiga, effektiva och inspirerande behöver vi tänka om, ifrågasätta och förnya möteskulturen på arbetsplatsen. Gamla sanningar kan behöva omprövas.

Måste verkligen hela teamet vara med? Behöver det hålla på en timme? Varför onsdagar klockan 10? Och kanske viktigast av allt, är just det här mötet nödvändigt? Kanske kan ni testa det som många andra företag redan gjort, att inför en mötesfri dag?

SÅ SKAPAS BÄTTRE MÖTEN:

  1. Tydligt syfte. Det bör finnas en agenda där syfte och mål framgår och som ska utannonseras i god tid så att alla hinner förbereda sig. Spontana möten kan vara kul men lämpar sig bäst att vara just spontana när man ses vid kaffeautomaten eller vid fikahörnan. Att dra iväg någon på studs och kräva ett sammanträde är mest bara fräckt.

  2. Deltagare. Ska verkligen alla vara med på mötet? Ibland, ja. Men av gammal vana bjuder man in alla på jobbet eller i teamet för att… ja varför egentligen? Ställ dig själv den frågan innan du kallar till möte. Vilka måste vara med? Undvik att dela din almanacka digitalt till exempel. Men smartast är nog att vänligt ifrågasätta varför du ska vara med, särskilt om din roll på mötet är otydlig.

  3. Tiden. Bestäm innan hur länge mötet ska hålla på och håll er till tidsramen. Underskatta aldrig en god bensträckare eller fruktpaus om nu mötet av någon outgrundlig anledning drar ut på tiden.

  4. Håll er till ämnet. Följ dagordningen slaviskt. Ansvaret vilar på alla. Sammankallande ser till att man håller sig punkterna, alla är pålästa och låt småpratet om barnen, vädret eller fotbollsmatchen i söndags stanna utanför mötesrummet.

  5. Mötesfritt. Rensa i kalendern och inför en mötesfri dag. Bestäm en gemensam dag eller frigör en dag i almanackan som passar just dig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.