Jobbrelationer

5 tips för bättre möten

De kan vara inspirerande, roliga, kreativa och ibland alldeles nödvändiga. Men lika ofta, om inte oftare, upplevs de som långa, ineffektiva och meningslösa. Vad vi pratar om? Möten så klart.

Petra Rendik Publicerad 16 februari 2018, kl 15:13

De flesta av oss har nog åsikter om möten på jobbet. Och det är kankse inte så konstigt . Möteskulturen sitter i kontorsväggarna. År efter år, dag efter dag ser de likadana ut. Alla ska vara med, gärna samma dag, plats och tid som alltid.

Så mycket som 30 procent av arbetstiden ägnar vi åt möten. För cheferna blir det ännu mer. Även om det är nödvändigt kostar de pengar, tid och energi. Undersökningar visar nästan alltid samma sak, att hälften av alla möten anses mer eller mindre dåliga. För att möten ska kännas nödvändiga, effektiva och inspirerande behöver vi tänka om, ifrågasätta och förnya möteskulturen på arbetsplatsen. Gamla sanningar kan behöva omprövas.

Måste verkligen hela teamet vara med? Behöver det hålla på en timme? Varför onsdagar klockan 10? Och kanske viktigast av allt, är just det här mötet nödvändigt? Kanske kan ni testa det som många andra företag redan gjort, att inför en mötesfri dag?

SÅ SKAPAS BÄTTRE MÖTEN:

Tydligt syfte. Det bör finnas en agenda där syfte och mål framgår och som ska utannonseras i god tid så att alla hinner förbereda sig. Spontana möten kan vara kul men lämpar sig bäst att vara just spontana när man ses vid kaffeautomaten eller vid fikahörnan. Att dra iväg någon på studs och kräva ett sammanträde är mest bara fräckt.
Deltagare. Ska verkligen alla vara med på mötet? Ibland, ja. Men av gammal vana bjuder man in alla på jobbet eller i teamet för att… ja varför egentligen? Ställ dig själv den frågan innan du kallar till möte. Vilka måste vara med? Undvik att dela din almanacka digitalt till exempel. Men smartast är nog att vänligt ifrågasätta varför du ska vara med, särskilt om din roll på mötet är otydlig.
Tiden. Bestäm innan hur länge mötet ska hålla på och håll er till tidsramen. Underskatta aldrig en god bensträckare eller fruktpaus om nu mötet av någon outgrundlig anledning drar ut på tiden.
Håll er till ämnet. Följ dagordningen slaviskt. Ansvaret vilar på alla. Sammankallande ser till att man håller sig punkterna, alla är pålästa och låt småpratet om barnen, vädret eller fotbollsmatchen i söndags stanna utanför mötesrummet.
Mötesfritt. Rensa i kalendern och inför en mötesfri dag. Bestäm en gemensam dag eller frigör en dag i almanackan som passar just dig.

Petra Rendik

petra.rendik@kollega.se

Jobbrelationer

Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.

Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59

Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med: Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka.

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid.

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn.

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.