Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

5 heta mötestrender

Biometrics, samhällsansvar och delningskultur. Det är några mötestrender som spås bli tongivande de kommande åren och kanske något att inspireras av till höstens konferenser, möten och kick-offer?
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox.com, montage: Magdalena Taubert
Var kommer ni ha er kickoff i höst – och tycker du att ni borde hyra ut era outnyttjade mötesrum? Colourbox.com, montage: Magdalena Taubert

1. Biometrics

Den mest futuristiska mötestrenden handlar om biometrics. Det vill säga avancerad teknik som läser av människors beteende och känslor. En föredragshållare kan till exempel få live-information om åhörarnas intresse och personalen på en restaurang kan via ansiktsscanning får reda på när en stammis eller kändis är på väg in i lokalen. 72 procent av hotellföretagen uppger att de kommer att införa ansiktsscanning inom sju år, enligt en internationell undersökning bland konferensanläggningar.

2. Gästen vill inte vara gäst



Att eftersträva en känsla av herrskapsfolk och tjänare à la Downton Abbey tillhör historien. Nu vill besökaren känna sig som hemma, vara välkommen bakom baren för att själv blanda en drink och bli bemött som en individ. På konferensanläggningen Sigtunahöjden har receptionen ersatts med en plats där anställda och kunder jobbar sida vid sida. Fokus ligger på att bygga relationer och social gemenskap i stället för att odla en gammeldags servicekultur.

Läs också: 5 tips för bättre möten

3. Samhällsansvar viktigare



Kopplingen mellan lönsamhet och samhällsansvar kommer bli starkare. Enligt branschorganisationen Svenska möten uppger 62 procent av kunderna att de kommer att välja en annan anläggning om den inte uppfyller sitt samhällsansvar. Ett exempel är Högbo Brukshotell i Sandviken. Anläggningen köper närproducerade råvaror från Högbo Gårdshandelsförening som skapar integration för nyanlända och sysselsättning för människor med nedsatt arbetsförmåga.

4. Äkta är det nya svarta



Platser med en genuin och unik berättelse blir mer attraktiva. Det är det äkta och genomtänkta som eftertraktas i allt högre utsträckning. Efterfrågan på upplevelser kommer att öka koncepttänkandet i flera branscher. Att skapa en destination som förmedlar ett sammanhang som människor vill tillhöra blir extra viktigt för anläggningar utanför storstadsområdena. Ett exempel är Nääs Fabriker, ett bomullsspinneri från 1800-talet där fabriksmiljön bevarats och historien anpassats till nutid.

Läs också: Så säger du nej till möten

5. Alla delar allt



Delningsekonomin når nu även mötesbranschen. På samma sätt som Airbnb gjort att privatpersoner hyr ut boende till varandra kommer antalet alternativa möteslokaler att öka när företag hyr ut ytor de inte använder.

(Trenderna är framspanade av branschorganisationen Svenska möten.)

Foto: Colourbox och Nääs Fabriker 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.