Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

5 bra saker på K med att vara tillbaka på kontoret

Det är nog många som upplever tudelade känslor med återgången till kontoret, nu när restriktionerna hävs. Kollega har listat fem saker som vi ändå har saknat med kontoret.
Publicerad
Shutterstock.
Det är kollegerna vi saknat mest, under tiden med rekommenderat hemarbete. Shutterstock.

1. Kontorsstolen

Efter ett och ett halvt år med bristfällig arbetsställning, på en hård köksstol, känns det faktiskt skönt att äntligen sätta sig i en ful men funktionell kontorsstol. Vi kan också lägga till: Höj- och sänkbart skrivbord, ordentlig datorskärm (kanske två!) och ett riktigt tangentbord.

Och ja, vi vet att många fått en del av detta till sitt hem, men du har kanske inte haft tillgång till allt.

2. Kopieringsmaskinen

På tal om att få kontorsutrustning hemskickad har viss teknik ändå varit svår eller omöjlig att få tillgång till hemifrån. Äntligen kan vi kopiera dokument igen. Eller åtminstone försöka kopiera dokument. Förmodligen möts vi av en felkod, gör en ansats att fylla på något utav facken med papper, misslyckas och går därifrån med hopp om bättre lycka nästa dag.

3. Kaffemaskinen

En maskin som många nog har en hatkärlek till. Och visst, kaffet är sällan gott, det finns onödigt många val, det är fortfarande ingen som vet vad en ”kaffe lungo” är och ibland får du ont i magen. Men – det är också gratis.

4. Kollegorna

Fina, fina kollegor. Som vi saknat att prata om hur helgen varit (måndag och tisdag), om hur helgen ska bli (onsdag eftermiddag till fredag), se och höra om ”vardagslyxiga” lunchlådor, prata nya träningsvanor och få alla detaljer om jobbiga lämningar på förskolan. På riktigt alltså. Fina, fina kollegor.

5. Kramarna

Något av ovanstående är ju möjligt att prata om via Zoom eller Teams, men en sak som kräver att vi ses på riktigt är ju kramarna. Visst, någon kanske kramas lite för mycket, någon kanske kollar konstigt på dig när du kramar den, men det är faktiskt rätt trevligt att ha möjligheten att ge någon du inte träffat på länge en ordentlig jäkla kram.

Läs mer:

Så övar du dig inför återgången till kontoret

Hybridkontor – så får ni det att funka

 

Kollegaredaktionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.