Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen fortsätter organisera tjänstemän

I Malmö stad finns det inte längre några anställda tjänstemän – där jobbar numera bara tjänstepersoner. Unionen har dock inte några planer på att ta till sig den nya könsneutrala titeln – än.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Unionen har inga planer på att ändra ordet tjänsteman till vare sig tjänsteperson eller tjänstehen. Colourbox

Kommunfullmäktige i Malmö beslutade i fjol att anta en motion från feminisktiskt initiativ  och skrota alla tjänstemän inom kommunen. Nu jobbar det bara könsneutrala tjänstepersoner i staden. I Umeå har frågan också varit uppe, men där gavs tummen ner för ordbytet och man behöll sina tjänstemän, trots att förespråkarna för tjänstepersoner anser att titeln tjänsteman är både felaktig och exkluderande.

På Unionen, som ju organiserar alla tjänstemän inom privatsektorn, har frågan inte varit på tapeten, enligt förbundets likabehandlingsexpert Peter Tai Christensen.

– När jag jobbade på DO och tidigare på JämO dök frågan om att ändra ordet ombudsman till ombud upp, men man kom fram till att ordet ombudsman är en institution, något svenska språket bidragit med internationellt, så man behöll det.

I Språkbanken vid Göteborgs universitet, får man 15 326 träffar på ordet tjänsteman medan tjänsteperson bara ger 21 träffar. Ordet tjänstehen, som kan vara ett könsneutralt alternativ,  ger tio träffar.

– Jag vill inte förminska betydelsen av språket – språket spelar roll när det gäller att konstruera uppfattningar om kön, men ordet tjänsteman är så vedertaget så man ser inte nödvändigtvis en man framför sig när man hör det, säger Peter Tai Christensen.

– Vi har inte på agendan att byta ordet just nu, men jag kan inte sia om hur det blir framöver.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.