Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

”Snedrekryteringen av ingenjörer går att påverka”

Ellen Broström blev ingenjör för att hon var fascinerad av matematik, teknik och ledarskap. Jämställdheten inom yrket var inget som hon hade funderat över när hon gjorde sitt val. Men väl på utbildningen reflekterade hon över att det var så många fler killar än tjejer som läste teknik.
Niklas Hallstedt Publicerad
Privat
"Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld", säger Ellen Broström. Privat

Det var just en sådan erfarenhet som hade lett till att organisationen Womengineer hade bildats 2008. Under en föreläsning på KTH hade två kvinnliga studenter, Emelie Emanuelsson och Marie Ideström, slagits av att det var väldigt få kvinnor i salen.

När Ellen Broström kom i kontakt med Womengineer under första studieåret insåg hon att det går att påverka snedrekryteringen. Engagemanget i organisationen ledde till att hon i dag sitter i dess styrelse.

När Womengineer drog igång sin verksamhet var 28 procent av de nya ingenjörerna kvinnor, 2019 hade andelen ökat till 35 procent. Och antalet kvinnor som blir ingenjörer ökar i än högre grad, från 947 personer 2008 till cirka 1 555 i fjol.

Målet är att det om tio år ska utexamineras lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer.

Hur lyckas man med det?
– I årskurs fem i grundskolan är flickornas och pojkarnas teknikintresse lika stort, det är därefter som skillnaden mellan könen uppstår. Därför inriktar sig Womengineer främst på flickor och unga kvinnor mellan 11 och 19 år. Ett arbete har varit IGE-dagarna – Introduce a Girl to Engineering – där tjejer har fått besöka ingenjörsföretag.

– Det påverkar dem. Efter en sådan dag tycker 80 procent av dem att ingenjörsyrket är mer spännande än de tyckte tidigare. Många flickor känner tvivel på att de skulle klara utbildningen till civilingenjör. Men det finns egentligen inga tvivel om att de skulle klara det, särskilt som tjejer har bättre betyg än killar i matematik, säger Ellen Broström.

Är kvinnliga ingenjörer annorlunda än sina manliga kollegor?
– Jag anser inte riktigt att man kan dra den slutsatsen. För att få fram de bästa lösningarna behövs båda perspektiven. Ett praktexempel är krockkudden. Från början var den designad för att passa män, vilket ledde till att fler kvinnor än män skadades. Det krävdes ett kvinnligt perspektiv för att se den saken.

I den ingenjörsbrist som råder har kvinnliga ingenjörer som tar steget ut på arbetsmarknaden möjlighet att påverka.

– De företag som lyckas rekrytera kvinnor är de som inte bara har värderingar på papper, utan agerar efter dem. De kvinnor som kommer på anställningsintervjuer nu vet vad de ska fråga.

För Ellen Broström innebar också mötet med Womengineer att hon fick upp ögonen för de möjligheter som yrket faktiskt innebär.

– Tidigare hade jag svårt att förstå vad en ingenjör gör. Nu vet jag hur mycket jag kan använda mina ingenjörskunskaper till. Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld.

I dag jobbar Ellen Broström på det internationella teknikkonsultföretaget Accenture. Mycket i hennes arbete handlar om innovation, berättar hon. Exempelvis hur man kan minska klimatavtrycket från textilindustrin.

Womengineer vill ju också lyfta fram kvinnliga förebilder för kommande generationer av ingenjörer.

Är du själv en förebild?
– Ja, jag tycker att jag är modig som gör det jag tror på, jag står för mina värderingar och sträcker gärna ut en hand för att hjälpa någon annan att ta sig mot sina drömmar. Det gör mig till en förebild, säger Ellen Broström.

Läs mer: "Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

Läs mer: Ingenjörer som hjälper barn att få tillgång till vatten

Womengineer

Womengineer föddes för drygt tio år sedan med syfte att få fler tjejer att söka teknikutbildningar. Målet är att varannan ingenjör som utexamineras ska vara kvinna. Ett sätt att nå dit är det årliga eventet IGEday, Introduce a Girl to Engineering Day, för att väcka teknikintresset hos tjejer mellan 13 och 19 år.

Läs mer om Womengineer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.