Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

”Snedrekryteringen av ingenjörer går att påverka”

Ellen Broström blev ingenjör för att hon var fascinerad av matematik, teknik och ledarskap. Jämställdheten inom yrket var inget som hon hade funderat över när hon gjorde sitt val. Men väl på utbildningen reflekterade hon över att det var så många fler killar än tjejer som läste teknik.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 oktober 2020, kl 07:50
Privat
"Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld", säger Ellen Broström. Privat

Det var just en sådan erfarenhet som hade lett till att organisationen Womengineer hade bildats 2008. Under en föreläsning på KTH hade två kvinnliga studenter, Emelie Emanuelsson och Marie Ideström, slagits av att det var väldigt få kvinnor i salen.

När Ellen Broström kom i kontakt med Womengineer under första studieåret insåg hon att det går att påverka snedrekryteringen. Engagemanget i organisationen ledde till att hon i dag sitter i dess styrelse.

När Womengineer drog igång sin verksamhet var 28 procent av de nya ingenjörerna kvinnor, 2019 hade andelen ökat till 35 procent. Och antalet kvinnor som blir ingenjörer ökar i än högre grad, från 947 personer 2008 till cirka 1 555 i fjol.

Målet är att det om tio år ska utexamineras lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer.

Hur lyckas man med det?
– I årskurs fem i grundskolan är flickornas och pojkarnas teknikintresse lika stort, det är därefter som skillnaden mellan könen uppstår. Därför inriktar sig Womengineer främst på flickor och unga kvinnor mellan 11 och 19 år. Ett arbete har varit IGE-dagarna – Introduce a Girl to Engineering – där tjejer har fått besöka ingenjörsföretag.

– Det påverkar dem. Efter en sådan dag tycker 80 procent av dem att ingenjörsyrket är mer spännande än de tyckte tidigare. Många flickor känner tvivel på att de skulle klara utbildningen till civilingenjör. Men det finns egentligen inga tvivel om att de skulle klara det, särskilt som tjejer har bättre betyg än killar i matematik, säger Ellen Broström.

Är kvinnliga ingenjörer annorlunda än sina manliga kollegor?
– Jag anser inte riktigt att man kan dra den slutsatsen. För att få fram de bästa lösningarna behövs båda perspektiven. Ett praktexempel är krockkudden. Från början var den designad för att passa män, vilket ledde till att fler kvinnor än män skadades. Det krävdes ett kvinnligt perspektiv för att se den saken.

I den ingenjörsbrist som råder har kvinnliga ingenjörer som tar steget ut på arbetsmarknaden möjlighet att påverka.

– De företag som lyckas rekrytera kvinnor är de som inte bara har värderingar på papper, utan agerar efter dem. De kvinnor som kommer på anställningsintervjuer nu vet vad de ska fråga.

För Ellen Broström innebar också mötet med Womengineer att hon fick upp ögonen för de möjligheter som yrket faktiskt innebär.

– Tidigare hade jag svårt att förstå vad en ingenjör gör. Nu vet jag hur mycket jag kan använda mina ingenjörskunskaper till. Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld.

I dag jobbar Ellen Broström på det internationella teknikkonsultföretaget Accenture. Mycket i hennes arbete handlar om innovation, berättar hon. Exempelvis hur man kan minska klimatavtrycket från textilindustrin.

Womengineer vill ju också lyfta fram kvinnliga förebilder för kommande generationer av ingenjörer.

Är du själv en förebild?
– Ja, jag tycker att jag är modig som gör det jag tror på, jag står för mina värderingar och sträcker gärna ut en hand för att hjälpa någon annan att ta sig mot sina drömmar. Det gör mig till en förebild, säger Ellen Broström.

Läs mer: "Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

Läs mer: Ingenjörer som hjälper barn att få tillgång till vatten

Womengineer

Womengineer föddes för drygt tio år sedan med syfte att få fler tjejer att söka teknikutbildningar. Målet är att varannan ingenjör som utexamineras ska vara kvinna. Ett sätt att nå dit är det årliga eventet IGEday, Introduce a Girl to Engineering Day, för att väcka teknikintresset hos tjejer mellan 13 och 19 år.

Läs mer om Womengineer

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.