Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Snabb ökning av kvinnor i gruvorna

Kvinnor vinner snabbt mark inom den så länge starkt mansdominerade gruvnäringen. Både beroende på ny teknik och gruvbolagens jämställdhetsarbete, enligt en avhandling. Därmed har också pinuppbilderna på Boliden försvunnit.
Anita Täpp Publicerad 26 november 2019, kl 15:19
Lars deWall/Boliden
Bolidens gruva i Aitik, strax söder om Gällivare, är Sveriges största koppardagbrott. Lars deWall/Boliden

I nära 80 år var kvinnor förbjudna att jobba i de svenska gruvorna. Trots att lagen avskaffades 1978 dröjde det över tjugo år innan kvinnorna började öka kraftigt inom gruvindustrin.

Från 2005 har andelen kvinnor av arbetskraften nästan tredubblats, från sex till 17 procent. Det enligt en avhandling gjord av Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

I avhandlingen har hon främst fokuserat på relationen mellan kön och gruvarbete samt jämställdhetsarbete i gruvindustrin. Forskning är baserad på 25 intervjuer med gruvarbetare och tjänstemän vid fyra gruvbolag.

Enligt statistiken har också andelen kvinnliga tjänstemän i gruvbolagen ökat. Dock endast med fem procent sedan 2008. Å andra sidan utgör dessa kvinnor i dag cirka 30 procent av tjänstemännen, vilket alltså är nästan dubbelt så stor andel som de kvinnliga gruvarbetarna står för. Men i numerär är de ändå mycket färre.

En slutsats hon drar i avhandlingen är att den ökade jämställdheten främst beror på teknikutvecklingen och gruvföretagens jämställdhetsarbete. Det sistnämnda, påpekar hon, är något som gruvbolagen verkligen satsat på eftersom de insett att det är nödvändigt för att ses som en modern och attraktiv arbetsgivare.

Att många kvinnor i dag kör stora lastmaskiner i gruvorna är något som en del av de intervjuade beskriver som en följd av teknikutvecklingen som inneburit att gruvarbetet har blivit mindre tungt och mer rent och säkert.

– Men det är inte den reella förklaringen. Kvinnor har alltid haft tunga och skitiga arbeten. Snarare handlar det om att ny teknik har öppnat upp för en omförhandling av arbetet och vem som kan utföra det, säger Lisa Ringblom.

När det gäller hur den ökade jämställdheten har påverkat arbetsmiljön anser de flesta intervjuade att den kollegiala jargongen blivit bättre, medan en del ansåg att den fortfarande kan vara problematisk.

– Man uttrycker det i termer som att det är högt i tak. Att man har lov att säga vad man tycker och känner att kommunikationen är väldigt öppen och rak. Liksom att den är humoristisk och att man skämtar mycket med varandra. Och det är något som många för det mesta tycker är roligt och uppskattar, som något inkluderande, säger Lisa Ringblom.

– Men när den här skämtsamma jargongen finns vid sidan av jämställdhetssträvandena så finns också möjlighet att försöka pusha gränserna lite, för vad som är tillåtet. Att man kan säga saker till och om kvinnor, som kan uppfattas som kränkande och sexistiskt. Och om man då blir ifrågasatt alltid kan påstå att det bara var ett skämt. Då kan jargongen alltså också användas på ett exkluderande sätt, vilket man bör vara medveten om.

 

Inga fler pinuppor på Boliden


Bild: Stefan Berg/Boliden

På Boliden har ett långvarigt mångfalds- och jämställdhetsarbete inneburit att nära en femtedel av de runt 3 500 anställda i Sverige i dag är kvinnor. Liksom att det inte längre hänger några pinuppbilder i gruvorna.

Andreas Mårtensson, ordförande för Unionens riksklubb på Boliden, upplever att mycket har hänt vad gäller jämställdheten under de tio år han varit anställd på gruvbolaget.

– Företaget var faktiskt väldigt tidigt på det här området. Jag vet att man redan på 70- eller 80-talet exempelvis ordnade med separata omklädningsrum och duschar för män och kvinnor. Och sedan minst 15 år tillbaka har man verkligen jobbat aktivt med mångfald och jämställdhet och haft en tydlig policy för vad som gäller. Att här ska vara väldigt bra och lätt att komma in som kvinna, säger han.

Några mer konkreta exempel på vad jämställdhetsarbetet har lett till är att man nått en jämnare könsfördelning vad gäller chefer på ledningsnivå där cirka en fjärdedel av de högsta cheferna är kvinnor. Tre av elva gruvor och smältverk leds av kvinnor och i koncernledningen sitter i dag två kvinnor och tre män.

2018 var målet att 20 procent av alla medarbetare skulle vara kvinnor, vilket man dock inte nådde upp till i och med att andelen kvinnor blev 18,2 procent.

– Men bolaget höjer ändå ribban hela tiden, genom att sätta upp kort och långsiktiga mål både vad gäller andelen kvinnliga chefer och andelen kvinnor vid nyrekrytering inom koncernen. Till 2030 är exempelvis målet att andelen kvinnor inom koncernen ska ha ökat till 25 procent, säger Andreas Mårtensson.

Att bolaget mångfalds- och jämställdhetsarbete påverkat arbetsmiljön i rätt riktning tycker han är väldigt tydligt.

– I och med den tydliga policyn och våra uppförandekoder finns ett helt annat manligt agerande i dag, jämfört med hur det var när jag kom hit för tio år sedan. Då kunde det fortfarande hänga pinuppbilder på väggarna i gruvan, vilket man aldrig ser i dag. Och nu är den gamla felaktiga kvinnosynen och den manliga jargongen i machostil i princip helt borta så att ingen nedvärderas utan snarare tas upp i kulturen.

– När jag pratar med kvinnliga gruvarbetare så får jag också höra att de tycker det skett en attitydförändring och att jargongen generellt har mjuknat.

Vad har facket haft för roll i jämställdhetsarbetet?
– Tidigare har vi bara haft en granskande roll ur ett jämställdhetsperspektiv vid chefstillsättningar. Men nu har vi blivit delaktiga i ett projekt där vi kan lägga fram förslag på hur Boliden ska vara en attraktiv arbetsgivare så att också fler kvinnor söker sig hit, säger Andreas Mårtensson.

Jämställdhet

Hon lockar kvinnor till techbranschen

Programmering är inte bara kul och kreativt, det påverkar även samhällsutvecklingen − och passar tjejer. Det menar Katarina Thörnqvist, vd på Wolters Kluwer, där hälften av koncernledningen är kvinnor.
Publicerad 1 december 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration som föreställer datakod, till vänster Katarina Thörnqvist.
"Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan", säger Katarina Thörnqvist. Foto: Emelie Asplund.

Att kvinnor vänder techbranschen ryggen har uppmärksammats länge. Vad kan göras åt saken?

− Det finns en missuppfattning hos många tjejer att teknik är svårt, abstrakt och konstigt. Något för nördar som sitter i mörka rum, dricker cola, spelar och hackar. Lärare har en viktig roll för att bryta dessa fördomar, genom att inspirera och konkretisera vad teknik kan innebära i vardagen.

– Programmering borde vara en obligatorisk del av grundskolans matteundervisning. Då skulle fler upptäcka hur roligt det är. Dessutom behövs fler kvinnliga förebilder. Förhoppningsvis kan jag själv uppfattas som en sådan.

Hur peppar du en ung kvinna att specialisera sig på programmering?

− Att programmera är analytiskt, kreativt och ger möjlighet att skapa nytt. Det är så mycket mer än koder. Programmering öppnar också många spännande möjligheter att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan.

Hur blev du själv intresserad av teknik?

− En lärare på högstadiet peppade mig att gå teknisk linje i stället för naturvetenskaplig. Då skulle jag dessutom slippa tredjespråket. Efter det sökte jag Chalmers elektroniklinje, men kom inte in och hamnade på datateknik. Då upptäckte jag hur fantastiskt roligt det är att programmera.

Du har haft flera chefsjobb i en mansdominerad teknikbransch. Hur har det påverkat dig?

− Genom åren har jag kommit att inse att olikheter är något som berikar hela företaget. Här på Wolters Kluwer är koncernchefen kvinna och hälften av ledningen kvinnor. För mig som chef är det viktigt att skapa bra förutsättningar och ta till vara mångfalden när det gäller kön, social bakgrund och etnicitet.

– Yngre människor väljer i dag företag efter värderingar och vi måste överlag bli bättre på delaktighet och mångfald. Men jag har insett att vi alla har djupt rotade förutfattade meningar, som vi ofta inte ens är medvetna om. Därför har jag också ändrat uppfattning när det gäller kvotering – det är ett strategiskt sätt att komma över fördomar och öka jämställdheten.

Hur är det med egna fördomar?

− Utöver tre biologiska barn har jag tre afghanska ”döttrar” som bott hos oss. Genom dem har det blivit smärtsamt uppenbart att inte alla är inkluderade i samhället. Det har också gjort att jag tänker annorlunda om vikten av att rekrytera med ett bredare perspektiv än den verklighet man själv lever i. En mångfald av bakgrunder och erfarenheter hos anställda gynnar företaget. 


Text: Gertrud Dahlberg.

KATARINA THÖRNQVIST

GÖR: Avgående Skandinavien-vd på Wolters Kluwer, ett globalt informations- och programvaruföretag inom ekonomi, skatt och juridik.

BOR: I Göteborg.

ÅLDER: 58.

FAMILJ: Man, tre biologiska barn, tre afghanska ” döttrar” samt fyra barnbarn.

INTRESSEN: Idrott. Åker snart till Mount Everest Base Camp i Nepal tillsammans med sin svägerska och svåger.