Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Sexuella trakasserier i fokus för ny myndighet

Nu har den nya myndighet som ska lyfta jämställdhetsarbetet i Sverige dragit igång sin verksamhet. Jämställdhetsmyndigheten kommer bland annat att jobba med mäns våld mot kvinnor och sexuella trakasserier.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) talar under #metoo-manifestationen mot sexuella trakasserier och övergrepp i oktober förra året. Claudio Bresciani/TT

– Det är inte Jämställdhetsmyndigheten som ska fixa jämställdheten. Det är ett samhällsuppdrag som ligger på många organisationer och myndigheter, säger Lena Ag, myndighetens förste generaldirektör, tidigare generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna.

– Vi ska samla kraften i jämställdhetsarbetet. Vi har i uppdrag att följa upp de jämställdhetspolitiska målen. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Jämställdhetsmyndighetens fokus kommer att ligga på uppföljning, analys, samordning och stöd. Myndigheten ska fungera som ett nav för jämställdhetsfrågor och stötta bland annat arbetsgivare, organisationer och myndigheter.

Bland flera andra uppdrag som myndigheten har finns att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier, särskilt vad gäller barn och unga. I det sammanhanget är det svårt att förbigå Metoos betydelse.

– Metoo har varit fundamental för den samhällsdebatt och det samtal om de här frågorna som vi har fått. Och jag tror att det i sin tur är fundamentalt för att lyfta andra jämställdhetsfrågor, säger Lena Ag.

Kommer vi som medborgare märka den nya myndighetens existens?
– Vi befinner oss mer på en strukturell nivå, men jag hoppas att de rapporter och utvärderingar som vi gör kommer att väcka intresse. Sedan kommer man att märka om ens arbetsgivare, kommun eller annan organisation som man tillhör jobbar med oss och tar råd från oss.

Bakgrunden till myndighetens tillkomst är att den svenska jämställdhetspolitiken har ansetts alltför splittrad och i för hög grad byggts på tillfälliga uppdrag. Det har bland annat lett till att uppföljningen försvårats och att styrningen mot regeringens jämställdhetspolitiska mål blivit otydlig.

Jämställdhetsmyndigheten kommer bland mycket annat också ha en strategisk roll när det gäller att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. I det ingår också arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och arbetet mot prostitution och människohandel.

Myndigheten ligger i Göteborg och har vid starten ett 40-tal medarbetare, men man räknar med att ytterligare ett 30-tal kommer att anställas.

Unionen välkomnar myndigheten

Peter Tai Christensen, Unionens likabehandlingsexpert, välkomnar en myndighet som följer upp jämställdhetsmålen.

– Målen är bra men det är också viktigt att kunna se hur långt vi kommit och där tror jag att myndigheten kan fylla en viktig funktion. Det är bra att det nu finns en myndighet som ansvar för att samordna, följa upp och stödja andra myndigheter i jämställdhetsarbetet.

Eftersom ansvarsområdena är tydligt uppdelade så tror han inte det finns någon risk för att den nya myndigheten lägger sig i DO:s arbete.

– Det har funnits en övertro på DO:s mandat och roll, man har tyckt att det som den här nya myndigheten ska göra är sådant som DO egentligen borde ha gjort, men så har inte DO:s uppdrag sett ut.

Vilka förhoppningar har Unionen på den nya myndigheten?
– Vi anser att jämställdheten går åt rätt håll, men att det går för långsamt. Myndigheten kan bli en motor som driver på och som gör att takten går snabbare i riktning mot jämställdhet.

– Jag tror inte att andra myndigheter kommer att göra mindre framöver, utan den nya myndigheten kommer att elda på så att summan av allt jämställdhetsarbete blir större än tidigare.

När det gäller arbetslivet hoppas Unionen att myndigheten kommer att se till att det bedrivs forskning på områden där det saknas kunskap i dag och att det tas fram konkreta metoder som leder till ett jämställt arbetsliv.

Kommer Unionen att samarbeta med myndigheten i framtiden?
– Vi hoppas självklart att de vill ha dialog med parterna. Vi ska försöka nå fram med den kunskap vi har om våra medlemmars vardag, antingen själva eller genom TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.