Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor mindre stressade av delad föräldraledighet

Pappor som delat föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare och mindre stressade som föräldrar än pappor som inte varit hemma lika mycket. Det visar en ny avhandling.
Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2020, kl 13:20
Ola Rennstam / Kollega
Föräldraledigheten har gett en större trygghet och att man vuxit in i papparollen på ett annat sätt upplever Tobias Johansson, som just nu är föräldraledig med Nike, tio månader. Ola Rennstam / Kollega

Trots att föräldrar har möjlighet att dela föräldraledigheten på ett jämställt sätt visar statistik från Försäkringskassan att det fortfarande är kvinnor som tillbringar mest tid med att ta hand om barnen när de är små. Samma mönster gäller vab, vård av sjukt barn. Männens andel av föräldradagarna och vab ökar dock för varje år, men långsamt.

Nu visar en ny avhandling som Monica Lidbeck, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, gjort att det finns vinster för nyblivna pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner. Enligt studien upplevde de pappor som delat lika fram till att barnet var 1,5 år sig mer trygga i papparollen än de fäder som var hemma tre månader sammanlagt.

– Pappor som delat lika är mer tillfreds och säkrare i sin föräldraroll och känner mindre föräldrastress. Att bli trygg som förälder handlar om att lära känna sitt barn och få möjlighet att utveckla sina föräldraförmågor, säger psykologen Monica Lidbeck.

De pappor som hade tagit en kortare period av föräldraledighet rapporterade högst föräldrastress.

– Det kan hänga samman med att de inte tillbringade lika mycket tid med barnet och inte fått träna sig på att möte barnets behov på samma vis, säger Monica Lidbeck. 

I många sammanhang är hög utbildningsnivå en skyddande faktor, som mot till exempel ohälsa, men här bidrog det till en ökad risk för upplevd föräldrastress hos papporna. Pappor med hög utbildningsnivå och kort föräldraledighet rapporterade högst stress.

– Många känner av både sina egna förväntningar och omgivningens krav på att vara en engagerad och närvarande pappa, och det märks extra tydligt hos föräldrar med hög utbildning.

Tobias Johansson, som just nu är föräldraledig med Nike, känner igen sig i bilden som många pappor gett i avhandlingen.

– Det är klart att man växer och blir säkrare i sin föräldraroll ju mer man är hemma. Det gäller både att komma in i rutiner och att läsa av hennes signaler. Men man blir också tryggare när man provar något nytt, som till exempel att gå på babysim, och ser att det funkar. För mig är  det betydelsefullt att man får lov att göra på sitt sätt, säger han.

Motsvarande samband mellan föräldraledighet och föräldrastress fanns inte hos de mammor som deltog i studien, enligt Monica Lidbeck.

– En möjlig förklaring kan vara att mammor som har inflytande över hur föräldraledigheten fördelas upplever sig nöjda om den delas i linje med deras önskemål, oavsett om det är att dela lika eller inte.

Den delade föräldraledigheten ledde också till positiva effekter på parrelationen.

– Papporna uppfattade kvaliteten på parrelation som bättre jämfört med pappor som inte delat föräldraledigheten.

Ett liknande mönster kunde ses kring parens möjligheter att lösa det så kallade livspusslet.

– Både mammor och pappor upplevde balansen mellan arbetsliv och familjeliv som mer positiv om de delade lika, jämfört med de föräldrar som inte gjort det. De upplevde också att de hade ett bra stöd av varandra i föräldraskapet och att de samarbetade bra som föräldrar.

Om avhandlingen

I studien medverkade 280 föräldrar i Göteborgsregionen när barnen var mellan 6 månader och 18 månader.
Läs hela avhandlingen här:

Jämställdhet

"Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor"

Kvinnor inom skogsbranschen känner sig lika eller rent av mer utsatta nu än tidigare, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Carola Hellström är en av dem som lämnat branschen i protest.
Johanna Rovira Publicerad 5 september 2022, kl 06:01
Carola Hellström och bild på avverkad skog.
Skogssektorn: Carola Hellström lämnade branschen i protest mot mörkade kränkningar mot kvinnor.

Skogsbranschen är fortfarande mansdominerad trots att andelen kvinnliga studenter på utbildningarna ökat till 30 procent och att andelen kvinnliga chefer ökat.

– Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor i skogsbranschen, säger Carola Hellström, som efter sex och ett halvt år på ett stort skogsbolag fick nog.

Carola Hellström upplevde att skogsbolaget där hon i fem år agerade som arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud, aktivt mörkade och undvek att hantera kränkningar och trakasserier. Även om det fanns likabehandlingsplaner, gjordes aldrig någon analys och arbetsgivaren valde att vifta bort de riskfaktorer som fanns.

– Som ombud var jag inblandad i flera ärenden som handlade om kränkningar och sexuella trakasserier. Jag blåste i visslan även för egen del, men man lade locket på så att det skrek om det. Det gjordes en utredning och förövaren fick en annan, fin befattning, men arbetsgivaren valde att tiga och sopade kommunikationen om detta under mattan.

– Med tanke på allt jag sett och hört insåg jag att jag inte kunde jobba kvar hos en arbetsgivare som enbart jobbar aktivt med frågorna på pappret men inte efterlevde egna rutiner, riktlinjer och planer, säger Carola Hellqvist, som först avgick i protest som ombud och en månad senare sade upp sig.

Kvinnor lämnar av vantrivsel

Hon är ingalunda ensam om att lämna branschen. 25 procent av kvinnorna i skogssektorn säger upp sig, oftast av vantrivsel, enligt Elias Andersson, forskare vid SLU. Han var med på ett hörn när tempen på jämställdheten inom skogsbranschen togs 2011. Den undersökningen visade att det fanns en tydlig könssegregering och krut lades på att komma till rätta med problemen.

I veckan presenterade Elias Andersson tillsammans med kollegan Maria Johansson en uppföljning,  Tio år med jämställdhet på agendan, som visar att trots de insatser som sattes in efter den förra undersökningen, är resultatet nedslående. 

– Det är klart vi hade hoppats på att vi kommit längre. Samtidigt har vi ju fått signaler, inte minst efter #metoo och #slutavverkat, om att det fortfarande finns stora utmaningar, säger Elias Andersson.

Machokultur i branschen

Inom branschen har det funnits en kultur som att man ”måste tåla skämt” och ha skinn på näsan.  Den kulturen blev ifrågasatt i och med metoo-rörelsen, som inom skogsbranschen fick hashtagen slutavverkat, menar Elias Andersson. Men uppenbarligen kvarstår machokulturens inverkan på kvinnorna.

Två av fem kvinnor inom skogssektorn svarar i enkätundersökningen att de upplever utsatthet i form av könsdiskriminering och något fler uppger att de utsatts för kränkningar som glåpord, insinuationer, tafsande och utfrysning. 

– Det är nästan på gränsen att det ser ut som att utsattheten har ökat sedan 2011. Den har i alla fall inte minskat. En tolkning kan vara att det är medvetenheten om vad som faktiskt är okej och vad som inte är okej, som har ökat, säger Elias Andersson.

Tufft för kvinnliga chefer

Bland cheferna är det ännu fler som svarat att de upplevt könsdiskriminering eller kränkningar – tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt detta. Mest utsatta tycks kvinnor som är chef på en lägre position vara.

– En positiv överraskning är att skillnaden mellan andelen kvinnor och män som är chef på lägre- och mellannivå, som fanns 2011, i stort sett är borta. Men det är även dessa kvinnor som är mest utsatta, vilket tyder på att det inte räcker att bara rekrytera kvinnor, man måste också jobba på normer och kultur, säger Elias Andersson, som påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och motverka diskriminering och kränkningar.

Carola Hellström gör samma analys:

– Man jobbar mycket på att få in kvinnor, men det krävs aktivt arbete för att få kvinnorna att stanna kvar, säger hon.