Bland de 37 länderna inom samarbetsorganet OECD är det endast USA som inte har någon form av statligt betald föräldraledighet.
I övriga länder varierar möjligheterna till ledighet från några veckor upp till dryga tre år, där hela eller delar av perioden är betald. I vissa länder är möjligheten att vara ledig länge stor men ersättningen låg. I andra länder är ledigheten kort men fullt betald.
Brittiska tidningen The Economist har med hjälp av OECD-statistik rangordnat länderna utifrån hur länge man kan vara föräldraledig med full lön, baserat på medelinkomsten i respektive land. Då hamnar Sverige på plats 15. Föräldraledighet med full lön uppgår till 38 veckor. Det är bättre än Danmark men sämre än både Norge och Finland.
Toppar listan gör Estland, där man kan vara hemma i tre år varav halva tiden med full lön. Även Bulgarien, Ungern och Litauen ligger högt – samtliga är länder där en generös föräldraförsäkring är tänkt att stimulera det låga barnafödandet. Även följande fyra länder på listan är tidigare öststater.
Förutom USA, med obefintlig statlig subventionerad föräldraledighet, så ligger Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Irland i botten. Där har man full betalning i max tre månader eller mindre.
En minoritet av OECD-länderna erbjuder betald föräldraledighet även för fäderna, i de flesta fall max två veckor. I Sverige är föräldraledigheten 450 dagar per barn, 390 av dem är på sjukpenningnivå och 60 av dessa är vikta för respektive förälder. Trots dessa tre ”pappamånader” så tar svenska fäder endast ut 22 procent av föräldraledigheten.
I Japan ligger jämställdheten när det gäller föräldraledighet långt framme - på papperet. Där har fäderna rätt till ett helt års ledighet, varav 34 veckor är med full betalning. Men i praktiken är det bara två procent av papporna som utnyttjar den möjligheten. Ett skäl kan vara att pappaledighet ses som ett kulturellt stigma i Japan.
Cajsa Högberg
[email protected]
