Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Martin Linder: "Ingen kan längre säga att de inte visste"

Kvinnornas berättelser om trakasserier och övergrepp kommer inte att försvinna ut i tysthet. Martin Linder, Unionens ordförande, tror att #MeToo kommer att leda till en bestående förändring.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow/TT
Martin Linder, Unionens ordförande, hoppas och tror att #MeToo ska leda till en förändring. Jessica Gow/TT

Mängder av kvinnor har de senaste veckorna vittnat om hur de utsatts för alltifrån sexuella trakasserier till rena övergrepp och våldtäkter både i arbetslivet och i sitt fackliga uppdrag. Martin Linder är en av dem som påverkats av kraften och omfattningen i uppropen.

Omfattningen och grovheten i berättelserna gör mig bestört

Har du själv sett något av det som kvinnorna vittnar om i ditt fackliga arbete eller ditt tidigare arbetsliv?
– Från mitt tidigare arbetsliv kan jag inte dra mig till minnes några sådana situationer. Från mitt nästan 20-åriga fackliga arbete finns det kanske en handfull sådana ärenden.

– Det väcker frågan om jag inte har sett och inte förstått. Det här är något som förekommer, vi har alla ett ansvar att se till att det inte inträffar, säger Martin Linder.

Kommer kvinnornas berättelser som en fullständig överraskning för dig?
– Nej, däremot gör omfattningen och grovheten i berättelserna mig bestört. De har öppnat mina ögon för att vi har ett arbetsliv och även en facklig verksamhet där kvinnor utsätts för trakasserier, kränkningar och rena övergrepp. Det kan vi aldrig acceptera.

Tidigare har Gun Karlsson, (ledamot i Unionens förbundsstyrelse), sagt att ”vad vi vet har vi inom Unionen varit rätt förskonade” från sexuella trakasserier. Finns det någon anledning att tro att det skulle vara bättre i Unionen än i andra fackförbund?
– Det är en svår fråga. Men det som är kraften i uppropen är att det inte bara berör en bransch, det kommer på bred front genom hela arbetslivet. Och vi är en del av arbetslivet i Sverige och en stor organisation. Därför vore det märkligt om vi var förskonade.

Har facket blundat för vad som sker?
– Jag vet inte. Den senaste veckans upprop #InteFörhandlingsbart där kvinnor inom facket vittnar om trakasserier får mig att ställa den frågan.

– Kanske har det funnits en tystnadskultur inom facket. Utifrån de berättelser som framkommit under veckan inser jag att fackliga sammankomster som historiskt sett varit mansdominerade och där det ibland har funnits alkohol är en miljö där det kan ha förekommit.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

Är det värre i vissa branscher än i andra?
– Ingen bransch ska tro att man är undantagen, det här gäller hela arbetslivet. Nu kan ingen säga att man inte vet, nu måste vi agera.

Hur bör man hantera sexuella kränkningar på arbetsplatsen?
– Det viktiga är att hitta någon att berätta för och att det rapporteras till ansvariga chefer, arbetsmiljöombud och fackliga företrädare. På så vis bryter vi den tystnadskultur som eventuellt finns.

Läs mer: Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Hur stöttar Unionen medlemmar och förtroendevalda som utsätts?
– Vi lyssnar och erbjuder hjälp och stöd som den enskilde kan behöva. Det är viktigt att bygga på den enskilde medlemmens upplevelse av situationen och utreda vad som hänt. Handlar det om grova saker ska det göras någon form av anmälan, kanske en polisanmälan.

Vad gör Unionen för att upptäcka och förebygga sexuella trakasserier?
– Det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna ska fånga upp även kränkningar. Vi måste se till att vi fokuserar på frågan om sexuella trakasserier framöver.

Är det ett misslyckande att de sexuella trakasserierna inte uppmärksammats av facket tidigare?
– Varje övergrepp, varje kränkning, som sker är per definition ett misslyckande, men jag vill inte döma ut arbetsmiljöarbetet som ett misslyckande. Arbetsmiljöarbetet är en bra struktur för att komma till rätta med problemet.

Tror du #MeToo kommer att innebära en förändring?
– Jag både tror och hoppas det. Men vi har alla ansvar för att det blir en förändring. Ingen kan längre säga: ”Jag visste inte”.

 

Vad tror du: Kommer #MeToo leda till en förändring? Tyck till här!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.