Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

”Många gubbar tycker att hockey är för män”

Hockeyspelaren och sportchefen Erika Grahm är väl insatt i jämställdhetsproblemen inom hockeyn. Trots de stora löneskillnaderna mellan damer och herrar menar hon att det först och främst är attityderna som behöver förändras.
Petra Rendik Publicerad 21 januari 2020, kl 13:36
Pernilla Wahlman/TT
Erika Grahm är spelare i Brynäs och sportchef för hockeyföreningens flick- och damverksamhet. Pernilla Wahlman/TT

Erika Grahm räknas trots sina 29 år redan till veteranerna inom damhockeyn med över 200 A-landskamper och 13 säsonger i SDHL-klubben Modo hockey. Sedan ett drygt år tillbaka huserar hon i Gävleklubben Brynäs. Erika är heltidsanställd och kombinerar rollerna som aktiv spelare på 25 procent och sportchef för föreningens tjej- och damverksamhet resten av tiden.

Att hockeyn har jämställdhetsproblem vet Erika om någon. Så de enorma löneskillnaderna mellan damer och herrar förvånar inte alls. Men att se siffrorna 121 000 mot 5 500 svart på vitt betyder ändå något, det är ett bevis på att verkligheten är skev.

Läs mer: Stora löneskillnader i hockeyn

– Jag tror att statistiken ändå kan få andra som inte är lika insatta att haja till, säger Erika Grahm.

Bara sju procent kan försörja sig helt på sin sport, resten pluggar eller jobbar dagtid för att kunna träna och spela match, oftast på kvällar och helger. Dagarna blir oändliga och återhämtningen som idrottare på elitnivå behöver, blir lidanden. Det leder till att många slutar med hockeyn fast de skulle ha många bra år kvar att ge.

När Erika spelade i Modo tog hon tjänstledigt ett år från sitt jobb för att spela hockey på heltid. Med facit i hand blev det inte så roligt som hon hade hoppats på.

– Eftersom damerna ofta får träna på kvällarna blev dagarna långa och rent ekonomiskt gick det runt precis. Det hade inta varit hållbart i längden. För att det här ska fungera behöver man en hyfsad ersättning och andra träningstider så att hockey blir mer av ett yrke.

Löneskillnaderna till trots vill Erika Grahm ändå börja i en annan ände när det kommer till vad som behöver göras för att tjejer ska ha en sportslig chans att utvecklas som hockeyspelare.

Innan man pratar pengar måste klubbar och hockeyförbundet arbeta med acceptans, attityder och synsätt på damhockeyn. Tjejer jämförs med killar på ett sätt som inte sker inom andra idrotter. En damskidåkares styrka eller snabbhet ställs sällan mot en herråkares, enligt Erika.

– Hockey är en manlig bransch och det finns många gubbar som tycker att hockey är för män. Men det är 2020 och idrott ska vara för alla, oavsett kön, religion, läggning eller etnicitet. Vi har en enorm resa framför oss inom hockeyn.

Processen är redan igång men förändringar sker inte över en natt. Mycket har ändrats till det bättre de senaste åren menar Erika. Att damkronornas långdragna konflikt med hockeyförbundet i höstas ledde till att ett nytt avtal som bland annat ger spelarna ersättning för förlorad arbetsinkomst vid landslagsspel är ett steg. Många klubbar jobbar också aktivt med jämställdhet och mångfald men det behöver göras ännu mer.

Och tjejerna som vill lira hockey blir fler. Brynäs har två flicklag med 70 spelare som intar isen varje vecka.

– Det är halva grejen med mitt jobb att ge nästa generation det vi inte haft. De ska kunna spela professionell hockey om de vill. Men de här tjejerna växer upp i ett annat samhälle än vad jag gjorde. När jag var 10 år var jag den enda tjejen som spelade hockey där jag bodde, säger Erika Grahm.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström