Norge är ett av världens mest jämställda länder. Trots det verkar glastaket existera i allra högsta grad. Med det osynliga ”taket” syftar man på den struktur som hindrar kvinnor från att avancera karriärmässigt, oavsett kompetens, enbart på grund av deras kön.

I ett nyligen genomfört experiment berättades en historia om en framgångsrik karriärjägare, för drygt 100 norska studenter. Men medan den ena klasshalvan fick höra att personen hette Hanna, fick den andra halvan höra att personen hette Hans.

Skillnaderna i klasshalvornas syn på strebern var slående. Studenterna gillade Hanna sämre som person än Hans och ansåg dessutom att Hanna var en sämre ledare än Hans, trots att den enda skillnaden var deras namn.

Skillnaderna beror, enligt forskarna, förmodligen på starkt befästa könsstereotyper. Människor ser oftare på män som naturliga ledare, att de är handlingskraftiga och målinriktade, medan kvinnor förväntas vara mer omsorgsfulla och empatiska. Historien om den kompromisslösa och framgångsrika affärskvinnan Hanna passar därför inte in på den stereotypa bilden av en kvinna. Hon kan inte vara en stark ledare samtidigt som hon är en omtänksam mamma, och därför gillade studenter henne inte.

Än mer intressant är att det framför allt var männen bland studenterna som ogillade Hanna. Medan kvinnorna värderade Hans och Hanna lika, värderade männen Hanna långt mer negativt än Hans. Männen tyckte att Hans var en bättre förälder, de ville hellre dricka öl med honom, jobba för honom och ha honom som mentor.

Bland männen var det bara 24 procent som gillade Hanna, jämfört med 75 procent som gillade Hans. Motsvarande siffra bland kvinnorna var 41 procent för Hanna och 37 procent för Hans.

Enligt forskarna är experimentet det första i sitt slag som har genomförts i Norge. Samma experiment genomfördes bland studenter i USA för tolv år sedan. Även då värderades framgångsrika kvinnor och män olika.

Läs hela rapporten från experimentet här.