Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Lönegapet beror inte på risktagande män

Att männen är mer tävlingsinriktade och tar större risker är knappast det som ger upphov till löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Shutterstock

Män är i genomsnitt mer riskbenägna än kvinnor. Och de som är riskbenägna har högre lön. Att män har högre lön än kvinnor är alltså inte så konstigt. Eller?

Jo, enligt en ny studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förklarar skillnader i finansiellt risktagande snudd på ingenting av löneskillnaderna mellan könen.

I undersökningen har nationalekonomerna Håkan Selin och Per-Anders Edin använt sig av registerdata över bland annat utbildning, förmögenhetsportföljer och löner. Tanken har varit att den som tar stora risker med sina kapitalplaceringar också kan vara en person som tar risker vid karriär- och utbildningsval.

– Man ska se vår studie i ljuset av en forskningslitteratur som genom laboratorieexperiment försöker förklara könslöneskillnaderna med olika egenskaper hos män och kvinnor, som att män i genomsnitt är mer tävlingsinriktade och riskbenägna, säger Håkan Selin.

– Det här är ett försök att, med hjälp av empirisk data, testa hypotesen att mäns högre riskbenägenhet skulle påverka lönegapet.

Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Det visade sig då att kvinnor äger aktier i mindre utsträckning än män. Eftersom aktieägande innebär en osäkerhet ser forskarna det som att kvinnors risktagande i genomsnitt var lägre än männens.

Dessutom fann forskarna att en hög riskandel, det vill säga att en hög andel av förmögenheten utgörs av aktier, är förknippad med hög lön. Det gäller även när man tar hänsyn till att de med hög lön också är mer förmögna.

Och det visade sig att könslönegapet faktiskt sjönk när forskarna tog hänsyn till detta samband. Men, konstaterar man, betydelsen är liten.

– Det är ingen viktig förklaring, bara cirka tre procent av lönegapet kan förklaras den vägen, säger Håkan Selin.

Undersökningen har genomförts på data från början av 2000-talet. Om man gjorde samma undersökning på dagens data, skulle man troligen få samma resultat.

– Min gissning är att de här samvariationerna ser ut ungefär på samma vis. Under 2010-talet har könslönegapet sjunkit kraftigt, men orsakerna till det är nog att söka på annat håll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.