Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Lönegapet beror inte på risktagande män

Att männen är mer tävlingsinriktade och tar större risker är knappast det som ger upphov till löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad 22 september 2020, kl 07:40
Shutterstock
Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Shutterstock

Män är i genomsnitt mer riskbenägna än kvinnor. Och de som är riskbenägna har högre lön. Att män har högre lön än kvinnor är alltså inte så konstigt. Eller?

Jo, enligt en ny studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förklarar skillnader i finansiellt risktagande snudd på ingenting av löneskillnaderna mellan könen.

I undersökningen har nationalekonomerna Håkan Selin och Per-Anders Edin använt sig av registerdata över bland annat utbildning, förmögenhetsportföljer och löner. Tanken har varit att den som tar stora risker med sina kapitalplaceringar också kan vara en person som tar risker vid karriär- och utbildningsval.

– Man ska se vår studie i ljuset av en forskningslitteratur som genom laboratorieexperiment försöker förklara könslöneskillnaderna med olika egenskaper hos män och kvinnor, som att män i genomsnitt är mer tävlingsinriktade och riskbenägna, säger Håkan Selin.

– Det här är ett försök att, med hjälp av empirisk data, testa hypotesen att mäns högre riskbenägenhet skulle påverka lönegapet.

Riskbenägenheten har mätts genom att titta på hur män respektive kvinnor placerar sitt finansiella kapital. Det visade sig då att kvinnor äger aktier i mindre utsträckning än män. Eftersom aktieägande innebär en osäkerhet ser forskarna det som att kvinnors risktagande i genomsnitt var lägre än männens.

Dessutom fann forskarna att en hög riskandel, det vill säga att en hög andel av förmögenheten utgörs av aktier, är förknippad med hög lön. Det gäller även när man tar hänsyn till att de med hög lön också är mer förmögna.

Och det visade sig att könslönegapet faktiskt sjönk när forskarna tog hänsyn till detta samband. Men, konstaterar man, betydelsen är liten.

– Det är ingen viktig förklaring, bara cirka tre procent av lönegapet kan förklaras den vägen, säger Håkan Selin.

Undersökningen har genomförts på data från början av 2000-talet. Om man gjorde samma undersökning på dagens data, skulle man troligen få samma resultat.

– Min gissning är att de här samvariationerna ser ut ungefär på samma vis. Under 2010-talet har könslönegapet sjunkit kraftigt, men orsakerna till det är nog att söka på annat håll.

Niklas Hallstedt