Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor kräver bättring i it- och teknikbranschen

Mät rätt saker och tvinga alla på arbetsplatsen att lära sig vad en bromance-attityd innebär. Det var några av de krav som kvinnor inom it- och teknikbranschen knådade fram i Göteborg i går och överlämnade till Almega och Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Lina Söderström
Kvinnor i it- och teknikbranschen ställer krav på bättre arbetsmiljö Lina Söderström

Det är något ruttet med arbetsmiljön inom it- och tekniksektorn. Enligt en undersökning ger 41 procent av de kvinnor som jobbar inom sektorn upp och tar jobb någon annanstans fastän de gillar sina arbetsuppgifter och fastän arbetsgivare önskar få in fler kvinnor i branschen. För att förhindra att fler it-kvinnor kastar in handsken anordnade organisationen Women in tech Göteborg en workshop tillsammans Women in it och Unionen Göteborg.

– Platserna tog slut på en och en halv dag, vi fick ha väntelista och närmare 120 kvinnor kom. Det finns en fantastisk vilja att göra något av alla erfarenheter vi har, säger Malin Frithiofsson, styrelseledamot i Women in tech, och en av initiativtagarna till eventet Techwomen get your voices heard.

Erfarenheter utbyttes och i grupper fick deltagarna sedan i två timmar knåda fram olika förslag på krav som kan göra branschen mer jämställd och mindre kvinnofrånstötande.

– Kommer det här verkligen att gå, tänkte jag från början. Men alla gav sig huvudstupa in i jobbet och jag är överraskad att det gick så bra, säger Malin Frithiofsson.

– Almega och Unionen har ju gemensamt tagit fram en praktisk lista över hur jämställdhet ska bedrivas utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv. Våra krav handlar mer om kulturen på arbetsplatsen och hur den ska förändas.

Stoppa mobbarna och se till att använda statistik och siffror på rätt sätt, är några av de förslag som mynnade ut i regelrätta krav.

Läs alla krav här

– Hur man räknar kan vara jätteviktigt. Det kan ju till exempel vara så att man hävdar att man har 10 procent kvinnor på en arbetsplats, men när man plockar bort HR-funktioner och assistenter är det noll kvinnor.  Det handlar inte bara om att ha kvinnor på arbetsplatsen, utan även vilka roller och vilka befogenheter de tilldelas. Jag tror många företag använder siffror för att hitta skrytpunkter i stället för att använda dem som ett verktyg att rannsaka sig själv med.

Kvinnorna kräver också obligatorisk undervisning för alla på ett företag i ”Bromance”-attityd. Ordet bromance, eller bromantik, används för att beskriva en nära, men icke-sexuell, relation mellan män. Det handlar om att uppmärksamma att män rekryterar och befordrar andra män,

– Undersökningar visar att vi litar mer på personer som liknar oss själva. Visst – mångfald kan skapa friktion och homogena arbetsplatser kan vara effektiva. Men innovation sker där det finns friktion, där man utmanar varandra att tänka nytt och vara smartare, säger Malin Frithiofsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.