Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor knuffas ut för stup

Att kvinnor som vill göra karriär har svårt att nå de högsta posterna benämns ofta som ”glastaket”. Nu har forskare även upptäckt ”glasstupet” som drabbar kvinnor på chefspositioner. Det skriver Svenska Dagbladet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

Stup-fenomenet innebär att kvinnor får chefsjobb i lägen där mycket redan gått åt pipan och det därför är stor risk att misslyckas. Även om glas-begreppen för det mesta används om (bristande) jämställdhet, drabbar såväl glastak som glasstup även människor ur minoritetsgrupper.

Ett aktuellt exempel är GM:s nya chef Mary Barra som fått reda upp kaoset i efterdyningarna av de defekta tändningslås som orsakat 13 dödsfall och som lett till att företaget tvingats massåterkalla bilar.

Enligt en amerikansk professor med det passande namnet Christy Glass finns tydliga bevis på att glasstupet är en realitet inom både idrottsvärlden och bland de så kallade ”Fortune-500-företagen”. Det vill säga USA:s 500 största företag som den amerikanska affärstidskriften Fortune Magazine årligen listar.

- Det är vanligare att coacher ur minoritetsgrupper får leda lag som förlorat och att kvinnor och minoriteter oftare utses till koncernchefer i företag som har det kämpigt, sa Christy Glass i en intervju med radiokanalen NPR, enligt Svenska Dagbladet.

Enligt henne kan det tänkas att även vita män erbjuds de här jobben, men att männen tackar nej med vetskap om att det går fler tåg för dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.