Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kartläggning - för rättvisare löner

Alla vill väl ha rättvisa löner? Då är lönekartläggning bästa verktyget! Och det behöver faktiskt inte vara så krångligt. Här är svar på de vanligaste frågorna som Diskrimineringsombudsmannen, DO, och Unionen får i ämnet.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Colourbox

Varför ska man göra en lönekartläggning?
För att lagen kräver det. Alla arbetsgivare måste göra lönekartläggning var tredje år. Har man 25 eller fler anställda ska även en handlingsplan för jämställda löner upprättas.

Från 1 januari nästa sker dock en del ändringar i diskrimineringslagen. Lönekartläggning ska göras varje år och arbetsgivare med minst 10 anställda måste dokumentera arbetet.

Förutom lagen, vilka andra argument finns för att göra lönekartläggning?
Det är nog få arbetsgivare som vill ha ett diskrimerande lönesystem, men man ändå ha det utan att veta om det. Genom att systematiskt utföra lönekartläggning så kan osakliga löneskillnader upptäckas och korrigeras. Det är helt enkelt en fråga om rättvisa.

Att göra lönekartläggning är ett dessutom ett bra sätt att ta kontroll över lönesättning, inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsgivare som sätter löner utifrån sakliga kriterier är attraktiva och har lättare lockar till sig kompetenta medarbetare.

Vem ansvarar för att en lönekartläggning görs?
Det gör arbetsgivaren, men den ska göras i samverkan med arbetstagaren.

Hur går en lönekartläggning till?
Inledningsvis handlar det om att samla på sig en mängd information som påverkar de anställdas lön, exempelvis lönekriterier, lönesamtal, förmåner, bonus och belöningssystem. Den här delen av lönekartläggingen kan kännas tidskrävande, beroende på en mängd faktorer, som företagets storlek och om lönekartläggning har gjort tidigare. Ofta behöver man någon form av arbetsvärderingssystem för att kunna göra jämförelsen.

Sedan är dags att jämföra kvinnors och mäns löner. Först tittar man på anställda som gör samma sak, alltså utför lika arbetsuppgifter, sedan gruppen som utför likvärdiga arbete som innebär att man har olika arbetsuppgifter men som borde värderas lika.

När det är klart är det dags för analys. Om det finns löneskillnader, vad beror de på? Finns det sakliga skäl till löneskillnaderna? Om dessa beror på kön ska de rättas till.

Vad händer om man inte kommer överens i samverkan?
En lönekartläggnings måste göras ändå och yttersta ansvaret ligger på arbetsgivaren. Ta lärdom av vad som inte fungerade till nästa gång en lönekartläggning görs. Varför var ni inte överens? Notera meningsskiljaktigheterna och prova andra vägar nästa gång.

Varför är det så krångligt med lönekartläggning?
Så krångligt är det inte. Men visst, första gången kan ta tid, det kommer man inte ifrån. Andra gången kommer det kännas enklare och när man väl sätter lönekartläggning i system så kommer det upplevas mindre krångligt och mer som ett stöd i när till exempel löner ska sättas.

Så sätt igång. Det är enklare att sig igenom arbetet första gången och sedan gå tillbaka och bedöma och ändra det som blev mindre bra.

Men finns det hjälp att få med lönekartläggning?
Absolut. Googla lönekartläggning och en massa fakta och verktyg som underlättar dyker upp. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har information på sin webbplats och en gratis e-utbildning. Unionen erbjuder också medlemmar på utbildningar om lönekartläggning och på unionen.se finns material att läsa och ladda ner. Och arbetsgivare kan vända sig till arbetsgivarorganisationerna för vägledning.

Ett annat tips är att kolla hur andra arbetsplatser gör. Själva kartläggningen måste ni göra själva men jobbet kan underlättas av att få bolla svårigheter och funderingar med andra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.