Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

De delar helt lika på föräldraledigheten

När Tommi och Linda Agetoft fick barn valde de att dela föräldraledigheten rakt av från början. De ville båda vara närvarande i sin bebis utveckling – och samtidigt ha kvar en fot i arbetslivet.
Publicerad 19 mars 2021, kl 06:58
Alexander Donka
Konrad och Valter får båda njuta av att deras föräldrar Tommi och Linda delar lika på ledigheten. Alexander Donka

När Tommi och Linda Agetoft väntade sitt första barn för fyra år sedan var de helt överens om att de ville dela föräldraledigheten lika mellan sig.

– Delad föräldraledighet är en viktig förutsättning för att fungera som likvärdiga föräldrar, tycker Tommi Agetoft, som arbetar som ekonom.

Varken han eller Linda kunde dock förlika sig med tanken på att först den ena och sedan den andra skulle vara hemma hela åtta månader var. Då skulle de missa så mycket av bebisens utveckling, som ju under första året periodvis tar stora kliv från en dag till en annan.

– Även om man delar lika över tid så får ofta den som har varit hemma först, vilket brukar vara kvinnan, ett övertag. Det handlar om små saker som var maten finns, på vilka tider barnet sover och så där, säger Tommi Agetoft.

Paret funderade på olika upplägg och landade i att bästa lösningen för dem skulle vara att dela lika rakt av, hela perioden. Då skulle båda kunna vara delaktiga i barnets alla olika utvecklingsfaser, samtidigt som båda skulle ha kvar en fot i arbetslivet.

– Jag som är en väldigt rastlös person skulle ha svårt att vara hemma månader i sträck. Jag trivs jättebra med mitt jobb. Samtidigt är det en fantastisk möjlighet att få vara föräldraledig, men de första månaderna sover ju bebisar mest. Ingen av oss ville missa att vara med när barnet skulle bli lite äldre, säger Linda Agetoft, som är jurist och arbetar som gruppchef.

Paret tänkte sig ett upplägg om heldagar: att de jobbade två dagar ena veckan, och tre nästa. Efter samtal med sina respektive arbetsgivare tyckte alla att lösningen lät bra.

– Vi har faktiskt inte mött några negativa reaktioner. Folk får mer en aha-upplevelse. De säger att de aldrig ens har tänkt att den här möjligheten finns, säger Tommi.

Nu har förstfödda Valter hunnit bli 3,5 år och i oktober 2019 föddes lillebror Konrad. Eftersom både Tommi och Linda var så nöjda med erfarenheten från första föräldraledigheten har de valt samma upplägg denna gång.

För ingen av dem har arbetsgivarna tagit in någon vikarie för den halvtid som de har varit frånvarande. Deras respektive tjänster har helt enkelt fått gå lite på sparlåga.

– Mitt team är självgående och mitt chefskap motsvarar inte en heltid, utan 40 till 60 procent. Jag har fått lägga utvecklingsarbetet åt sidan och prioritera det viktiga. Alla medarbetare vet dessutom vilka dagar jag är på plats, det är få frågor som inte kan vänta en halv vecka, säger Linda.

Det är aldrig några problem att lämna över

Båda var på förhand lite oroliga för att halvtidsupplägget skulle innebära att jobbet skulle pocka på även de föräldralediga dagarna. Men efter lite famlande i början upplever de sig båda ha landat i en balans.

– Med Valter var jag först ovan vid att bara prestera 50 procent, jag var liksom fortfarande inställd på 100. Men kollegor och chefer har hela tiden varit förstående och hjälpt mig att hitta rätt nivå. Överlag har det efter den inledande perioden funkat mycket bra. Jag kollar inte ens min mejl de dagar jag är föräldraledig, säger Tommi.

Få par gör som Agetofts. Statistik visar att utvecklingen går långsamt. Fortfarande tar svenska pappor enbart ut i snitt 30 procent av föräldraledigheten och en nordisk sammanställning visar att över hälften av männen är hemma så lite som mellan två och fyra veckor. Dessutom är fler pappor deltidslediga i större omfattning än mammor.

Detta påverkar karriär och löneutveckling. Sett till kvinnor som grupp tar det fem år tills de har lika hög medelinkomst som året innan barnafödandet, enligt Försäkringskassans statistik för par som fick sitt första barn år 2010. Det beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning än män går ner på deltid när de kommer tillbaka från föräldraledighet.

– Kvinnor som tar all eller nästan all föräldrapenning har sämre inkomstutveckling än kvinnor som tar en mindre andel, säger Åsa Forsell som är jämställdhetsutredare på TCO, Tjänstemännens centralorganisation.

– Sett till föräldrapar sjunker kvinnors andel av parets inkomst vid barnafödandet och det tar åtta år eller längre innan kvinnans inkomst utgör lika stor andel av parets totalinkomst som innan barnet föddes.

Paret Agetoft tror att många blivande föräldrar inte riktigt reflekterar ordentligt över vad det kan få för konsekvenser att inte dela lika, såväl för föräldraskap och parrelation som för arbetsliv.

– Det är ju lätt att bara köra på som ”man brukar göra”, säger Tommi.

Linda har fått höra från en del kvinnor att de gärna skulle vilja göra ett liknande upplägg som hon och maken gjort, men att mannens arbetsgivare har satt stopp.

Folk säger att de inte ens har tänkt att den här möjligheten finns

– Men då undrar jag om man ens har ställt frågan. Vissa verkar se det som omöjligt innan de ens har undersökt om det går.

I höstas kom en avhandling som visar att pappor som delat föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare och mindre stressade som föräldrar än pappor som inte varit hemma lika mycket. Det kan Tommi skriva under på.

– Vi är verkligen ”försteförälder” båda två. Det är tryggt för oss båda, för det är aldrig några problem att lämna över. Det ger också en större förståelse för den andres situation – vi har ju varit i samma sits och kombinerat jobb och föräldraledighet hela tiden.

Forskning visar också att föräldrapar där pappan inte tar ut någon föräldraledighet alls, det vill säga inte ens sina reserverade dagar som då brinner inne, är risken för separation eller skilsmässa högre. Tommi kan förstå det och tror själv att det exempelvis hade varit svårt att inse hur tungt det kan vara att vakna med ett barn fem gånger en natt och sedan ta en hel dag ensam hemma med en missnöjd bebis med magknip, utan egna erfarenheter.

– Om då den förälder som har jobbat kommer hem på kvällen och anser sig kunna slappa kan det ju leda till stora slitningar. Då vill ju den föräldralediga bara att den andra ska ta över, säger han.

Några som har inspirerats av bland annat paret Agetoft är deras vänner Jessica och Petter Sundin i Umeå, vars första barn just fyllt ett år. Jessica är personalvetare, Petter är i sluttampen av sin AT-utbildning till läkare. Jessica berättar att hon ibland stött på kommentarer från omgivningen i stil med: ”Varför ska du redan stressa tillbaka till jobbet? Passa på att vara ledig!”

– Men det är ju inte alls det här det handlar om. Jag anser att Petter har lika rätt till vårt barn som jag har. Om han ska ha möjlighet att ta lika ansvar och vara lika delaktig och om vår dotter ska få förutsättningar att bygga en lika stark och trygg relation till oss båda, behöver vi dela på föräldraledigheten, säger Jessica Sundin.

Text: Tora Villanueva Gran

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN I SIFFROR

  • År 1974 infördes föräldraförsäkringen. Den ersatte moderskapsförsäkringen som omfattade 180 dagar. För första gången fick båda föräldrarna rätt till ekonomisk ersättning för att vara hemma med sina barn.
  • I början hade föräldrarna rätt till totalt sex månaders (cirka 180 dagar) betald föräldraledighet, med en ersättning som motsvarade 60 procent av den tidigare inkomsten.
  • I dag har ett föräldrapar rätt till föräldrapenning i 480 dagar för ett barn.
  • I 390 dagar baseras ersättningen på den inkomst du har (dagar på så kallad sjukpenningnivå). De övriga 90 dagarna är ersättningen 180 kronor per dag.
  • Föräldrar med gemensam vårdnad har rätt till hälften var av föräldrapenningdagarna.
  • Du kan föra över dagar med föräldrapenning till den andra föräldern eller till en person som likställs med förälder, exempelvis en sambo eller blivande adoptivförälder.
  • För barn födda eller adopterade tidigare än år 2015 är 60 dagar på sjukpenningnivå reserverade för vardera föräldern, från 2016 och framåt är 90 dagar reserverade.

70 % VILL DELA LIKA

  • Drygt hälften av de nordiska papporna – 56 procent – var bara föräldralediga i mellan två och fyra veckor. Endast sex procent av kvinnorna var hemma så få veckor. Det visar en undersökning från 2019 som den internationella mansorganisationen Promundo gjorde tillsammans med den svenska organisationen Män.
  • I snitt tar de nordiska männen, enligt rapporten, ut 20 procent av den totala ledigheten. Ändå är viljan en annan: 70 procent av såväl kvinnorna som männen i de nordiska länderna svarar att de skulle vilja dela lika på föräldraledigheten.
  • Rapporten bygger på enkätsvar från 7 500 män och kvinnor, varav 5 575 föräldrar, i fem nordiska länder.

Källa: State of Nordic Fathers, 2019

STATISTIKEN SÄGER INTE ALLT

Föräldrar som har ekonomiska möjligheter tar inte alltid ut föräldrapenning för alla dagar de är lediga. Genom att kombinera statistik över uttagna dagar med en stor enkätundersökning som Försäkringskassan har gjort har tjänstemannaorganisationen TCO gjort en uppskattning av hur länge föräldrar faktiskt har varit föräldralediga, och därmed frånvarande från sitt arbete.

Uträkningen visar att kvinnor i snitt är borta 14,5 månader från arbetslivet innan barnet fyller två år, jämfört med männens 3,8 månader.

Dessutom är män föräldralediga på deltid en större andel av sin föräldraledighet innan barnets tvåårsdag än vad kvinnor är, enligt Försäkringskassans undersökning.

Detta menar TCO leder till att kvinnor riskerar en svagare anknytning till arbetslivet än män när de får barn. Den som är deltidsledig kan hålla kontakt med arbetet och kollegorna, medan det inte alltid är möjligt för den som är föräldraledig på heltid.

    Jämställdhet

    Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

    Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
    Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
    Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
    Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

    Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

    Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
    Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

    Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

    Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

    − Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

    − Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

    Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

    − Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

    Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

    − Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

    Text: Sylvester Löfström