Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Fungerande sociala trygghetssystem motverkar ojämlikhet, utanförskap och fattigdom – men ger politisk stabilitet, större demokratisk delaktighet och ökad konsumtion. Ändå visar ILO:s rapport att många EU-länder under de senaste åren skurit rejält i sina tidigare världsledande sociala skyddsnät - som ett svar på finanskrisen.
Vid krisens utbrott 2008-2009 var det flera europeiska länder som investerade i skyddsnäten just för att motverka arbetslöshet och vikande efterfrågan, men sedan 2010 och framåt har det mesta handlat om åtstramning. En politik som lett helt fel, enligt ILO.
Många av de reformer som genomförts har dessutom införts utan samråd med arbetsmarknadens parter, vilket FN-organet ILO ställer sig mycket kritisk till.
"Tillsammans med hög arbetslöshet, låg löneutveckling och höga skatter har den europeiska åtstramningspolitiken bidragit till att öka fattigdom och social utslagning som nu påverkar 123 miljoner personer i EU”, som det heter i rapporten. Det motsvarar 24 procent av befolkningen, varav många är just de med högst behov av fungerande skyddsnät; barn, gamla, sjuka, handikappade.
Samtidigt pågår en motsatt utveckling på annat håll. I medelinkomstländer som Kina och Brasilien har man under samma period istället valt att satsa på utökade trygghetssystem genom bland annat höjda minimilöner och förbättrade pensioner. Vissa låginkomstländer har också utvecklat sina trygghetssystem sedan 2010, med det uttalade syftet att öka den inhemska efterfrågan, rapporterar ILO.
Siffran 123 miljoner kommer från 2012 och bygger på EU-kommissionens definition av fattigdom och social utslagning. Motsvarande siffra 2008, innan krisens början, var 116 miljoner. Enligt ILO ökade samtidigt antalet barn som riskerade fattigdom med runt 800 000.
- Ett FN-organ visar att krisens kostnader i Europa har lagts på vanligt folk. Bank- och finanssektorns misstag betalas av vanliga män, kvinnor och barn. Och ändå uttryckte EU-kommissionen så sent som i går stor tillfredsställelse med den ekonomiska politik man fört, sa Bernadette Ségol, generalsekreterare för Europafacket ETUC, i en presskommentar apropå ILO:s rapport.
Det var i måndags som EU-kommissionen optimistiskt rapporterade att tillväxten har skjutit fart och att de finansiella marknaderna är stabila, även om man också konstaterade att arbetslösheten är fortsatt hög och de privata skulderna oroar.
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
