Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Gränslöst engagemang för Ukraina

It-företaget Consid var snabba med att visa sitt stöd för Ukraina. Med sitt breda kontaktnät hoppas de kunna hjälpa till med jobb och bostad för flyktingar med kopplingar till techbranschen.
Publicerad 13 juni 2022, kl 06:35
Consid-medarbetarna Frida Eklund och Erik Zetterström bredvid en ukrainsk flagga.
Frida Eklund och Erik Zetterström hjälper krigsflyktingar med jobb och bostad. Foto: Anders Andersson

Redan den 24 februari, samma dag som Ryssland invaderade Ukraina, la it-företaget Consid upp ett pressmeddelande på sin webbplats. Budskapet var skarpt, kort och koncist. Företaget tog inte bara ett tydligt avstånd från attacken, de erbjöd också ukrainska systemutvecklare transport till Sverige samt hjälp med arbete, bostad, kontakt med Migrationsverket och andra praktiska frågor.

– Vi försökte vara kvicka och slängde oss in i detta. Det var många som ville hjälpa till i början och vi sprang åt alla håll. Men egentligen är det ju ett långsiktigt arbete och nu är vi mer synkade.

Erik Zetterström knappar in en ”Brain coffee” på den lokalt och skämtsamt omprogrammerade kaffemaskinen. Som konsultchef på Consid i Ljungby har han dagligen kontakt med andra länder.

– Det är en kompakt bransch utan gränser. Har vi inte folk på vårt eget kontor så kan vi plocka ihop team från olika delar av världen, berättar han.

Att ge dem möjlighet att arbeta är en bra lösning.

Consid har drygt 30 kontor över hela Sverige och cirka 1 500 medarbetare, varav ett 50-tal finns i Ljungby. Samhällsengagemang är en viktig del av företagets hållbarhetsarbete, exempelvis genom sitt samarbete med organisationen War Child.

Sedan två år tillbaka erbjuder Consid tekniska lösningar, pro bono, på War Childs utbildningsprogram som de driver i flyktingläger runt om i världen. Med anledning av kriget i Ukraina har medarbetarna och företaget skänkt pengar och de stöttar även War Childs partnerorganisationer med teknik. Sex av företagets konsulter står till förfogande där det behövs, till exempel med att uppdatera webbsidor.

Att det blev just Ljungbykontoret som tog täten i engagemanget för att hjälpa ukrainska flyktingar till Sverige har flera orsaker. Kommunen satsar på att växa och är öppen för samarbeten av olika slag och det gick snabbt att bygga en liten pool av fastighetsvärdar, representanter från kommunen, Consid och andra inom det lokala näringslivet.

– Vi har sagt att vi ska hjälpa så många som möjligt. En del som kommer från Ukraina har släkt och vänner som de vill bosätta sig i närheten av och då kanske vi har ett kontor på orten. Har inte vi någon möjlighet så kan vi ta deras namn och cv:n vidare till våra samarbetspartners, säger Frida Eklund som är lokalt HR-stöd på Ljungby-kontoret.

– Vi ser att vi har stora möjligheter att bidra med de kontakter vi har och då ska vi göra det. Vi vill göra vårt bästa för att hjälpa till.

Budskapet att Consid var villiga att hjälpa ukrainska systemutvecklare, ja, egentligen alla med kopplingar till it-branschen – projektledare, designer, testare, support – fick fart via sociala medier.

– Det blev en fantastisk spridning! Vi har kommit i kontakt med otroligt många ukrainare. En del kan eller får inte lämna landet, men vi har sagt att vi håller fortsatt kontakt och ser hur saker förändras, säger Frida Eklund.

Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem.

Hittills har Consid fått in ett 60-tal ansökningar och hunnit intervjua ett 20-tal. Frida Eklund och Erik Zetterström har skött intervjuerna.

– Det är tufft. Vi kan ju inte sitta och sälja in vårt företag som vi brukar och berätta hur bra vi är som arbetsgivare, när de vi pratar med just har flytt sitt land och bara vill hitta trygghet. Det har mer blivit ett samtal om deras situation, var de befinner sig och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Det har varit väldigt speciella möten, berättar Frida Eklund.

Erik Zetterström instämmer.

– Jag pratade med en man som sa: ”Häromdagen gick jag med min dotter i barnvagn, på väg till förskolan. I dag lever jag i en surrealistisk film.”

– Det är så svårt att föreställa sig vad de går igenom. Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem, säger han.

Hur många av de personer som Consid har intervjuat som i slutändan kommer att bli medarbetare i Sverige är ännu oklart. Det förs dialoger och flera kontraktsförslag är skickade. Tre av Consids storkunder har också kommit en bit i processen av att anställa några av de ukrainare som Consid förmedlat kontakt med.

Martin Rydell och Erik Zetterström på Consid.
Martin Rydell har lånat ut en lägenhet till en kvinna som flytt från Ukraina. Erik Zetterström håller i kontakterna. Foto: Anders Andersson

Men utmaningarna är många, inte minst kring bristfälligt internet, och det är många pusselbitar som ska falla på plats. En del befinner sig i andra länder och behöver ta ställning till om de ska stanna eller fly vidare.

Hittills är ett kontrakt klart med en kvinna som vi kan kalla Nadja. Hon har avböjt att låta sig intervjuas, då hon vill koncentrera sig på att komma i ordning inför att börja arbeta på Ljungbykontoret. Många av Nadjas blivande kollegor har anmält sig för att hjälpa henne och hennes barn att finna sig tillrätta.

Martin Rydell, projektledare på Consid i Ljungby, råkade ha en möblerad lägenhet efter sin mormor, som han lånar ut tills den permanenta lägenheten står klar.

– Engagemanget är stort, det är många som vill hjälpa till med sängar, stekpannor och allt möjligt. Det är fint. Finns det något vi kan göra så gör vi det, säger han.

Innan Nadja flyttade in fyllde han kylskåpet med lördagsgodis och hans föräldrar åkte förbi med nybakat bröd.

– Jag känner att jag kunde göra mer, för mig är det ju inga problem att ställa upp, men man får också hejda sig. Vi behöver respektera att de behöver tid att landa och komma i ordning, säger Martin Rydell.

Just här i de småländska skogarna har man bra erfarenhet av att anställa folk från andra länder och det är ytterligare en anledning till att det föll sig naturligt att stödarbetet utgår härifrån.

Företaget har växt kraftigt de senaste tio åren. I början var det svårt att hitta folk i Sverige som var villiga att flytta till en liten kommun. En av lösningarna blev att söka bredare. I dag är kontoret en smältdegel av medarbetare från bland annat Ungern, Rumänien, Nederländerna, Indien, Pakistan och Argentina.

I takt med tillväxten har Consid hyrt in sig på fler och fler våningsplan i Ljungbys högsta kontorshus. Men snart börjar bygget av en egen kontorsfastighet, mitt i centrum.

I väntan på större lokaler har Frida Eklund sitt skrivbord inklämt under trappan. Härifrån sköter hon det praktiska arbetet och kontakten med Ukraina. Men även om hon är van att anlita och anställa folk från andra länder är det här något helt annat, menar hon.

– Det är en helt ny situation. Massflyktsdirektivet har gjort det enklare men jag har haft mycket kontakt med Migrationsverket och jag får lära mig under tiden, säger hon.

Medarbetare Matija Samac vid sitt skrivbord. I bakgrunden den tomma arbetsplats som står och väntar på Nadja.
På kontoret står ett skrivbord och väntar på Nadja. I förgrunden Matija Samac vid sin arbetsplats. Foto: Anders Andersson

Matija Samac från Kroatien kom till Ljungby och Consid för lite mer än två år sedan, tillsammans med fru och barn. Han har en master i elektroteknik och har jobbat med it sedan han tog examen.

– Jag tycker att det är fint att Consid hjälper till nu. Vi hade krig på 1990-talet så jag vet vad de går igenom. Min fru är från Bosnia Herzegovina, från Mostar. Hon var barn då de tvingades fly. De kom tillbaka till Mostar men de kunde aldrig återvända till sin lägenhet eftersom staden delades. Det hon upplevde är inget vi önskar ska hända någon, berättar han.

Matija Samac minns själv den stora flyktingströmmen som barn.

– Det var många flyktingar i Kroatien under kriget, både från Bosnien Herzegovina och internflyktingar, upp mot 700 000 i ett land med fyra miljoner invånare, säger han och skakar på huvudet åt minnet.

På frågan vad enskilda företag har för ansvar att hjälpa till vid krig svarar Matija Samac att det hänger på deras egen vilja. Men han tycker generellt att Sverige tillsammans med samtliga länder i EU ska – och har stora möjligheter – att agera.

– Lösningen är inte att ge folk pengar, men att ge dem möjlighet att arbeta det är en bra lösning, säger han.

* Oegennyttig handling för samhällets bästa.

Text: Ulrika Sundström

Massflyktsdirektivet

  • EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
  • Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet.
  • Det krävs ingen individuell prövning av dem som omfattas av direktivet för att besluta om uppehålls- och arbetstillstånd.
  • En skillnad mellan dem som får uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige genom massflyktsdirektivet och dem som söker asyl enligt den vanliga lagstiftningen är att det för de ukrainska flyktingarna handlar om ett tillfälligt skydd på till att börja med ett år. Skyddet kan förlängas ett år i taget, upp till tre år.

Fakta: Migrationsverket

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.