Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Gränslöst engagemang för Ukraina

It-företaget Consid var snabba med att visa sitt stöd för Ukraina. Med sitt breda kontaktnät hoppas de kunna hjälpa till med jobb och bostad för flyktingar med kopplingar till techbranschen.
Publicerad 13 juni 2022, kl 06:35
Consid-medarbetarna Frida Eklund och Erik Zetterström bredvid en ukrainsk flagga.
Frida Eklund och Erik Zetterström hjälper krigsflyktingar med jobb och bostad. Foto: Anders Andersson

Redan den 24 februari, samma dag som Ryssland invaderade Ukraina, la it-företaget Consid upp ett pressmeddelande på sin webbplats. Budskapet var skarpt, kort och koncist. Företaget tog inte bara ett tydligt avstånd från attacken, de erbjöd också ukrainska systemutvecklare transport till Sverige samt hjälp med arbete, bostad, kontakt med Migrationsverket och andra praktiska frågor.

– Vi försökte vara kvicka och slängde oss in i detta. Det var många som ville hjälpa till i början och vi sprang åt alla håll. Men egentligen är det ju ett långsiktigt arbete och nu är vi mer synkade.

Erik Zetterström knappar in en ”Brain coffee” på den lokalt och skämtsamt omprogrammerade kaffemaskinen. Som konsultchef på Consid i Ljungby har han dagligen kontakt med andra länder.

– Det är en kompakt bransch utan gränser. Har vi inte folk på vårt eget kontor så kan vi plocka ihop team från olika delar av världen, berättar han.

Att ge dem möjlighet att arbeta är en bra lösning.

Consid har drygt 30 kontor över hela Sverige och cirka 1 500 medarbetare, varav ett 50-tal finns i Ljungby. Samhällsengagemang är en viktig del av företagets hållbarhetsarbete, exempelvis genom sitt samarbete med organisationen War Child.

Sedan två år tillbaka erbjuder Consid tekniska lösningar, pro bono, på War Childs utbildningsprogram som de driver i flyktingläger runt om i världen. Med anledning av kriget i Ukraina har medarbetarna och företaget skänkt pengar och de stöttar även War Childs partnerorganisationer med teknik. Sex av företagets konsulter står till förfogande där det behövs, till exempel med att uppdatera webbsidor.

Att det blev just Ljungbykontoret som tog täten i engagemanget för att hjälpa ukrainska flyktingar till Sverige har flera orsaker. Kommunen satsar på att växa och är öppen för samarbeten av olika slag och det gick snabbt att bygga en liten pool av fastighetsvärdar, representanter från kommunen, Consid och andra inom det lokala näringslivet.

– Vi har sagt att vi ska hjälpa så många som möjligt. En del som kommer från Ukraina har släkt och vänner som de vill bosätta sig i närheten av och då kanske vi har ett kontor på orten. Har inte vi någon möjlighet så kan vi ta deras namn och cv:n vidare till våra samarbetspartners, säger Frida Eklund som är lokalt HR-stöd på Ljungby-kontoret.

– Vi ser att vi har stora möjligheter att bidra med de kontakter vi har och då ska vi göra det. Vi vill göra vårt bästa för att hjälpa till.

Budskapet att Consid var villiga att hjälpa ukrainska systemutvecklare, ja, egentligen alla med kopplingar till it-branschen – projektledare, designer, testare, support – fick fart via sociala medier.

– Det blev en fantastisk spridning! Vi har kommit i kontakt med otroligt många ukrainare. En del kan eller får inte lämna landet, men vi har sagt att vi håller fortsatt kontakt och ser hur saker förändras, säger Frida Eklund.

Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem.

Hittills har Consid fått in ett 60-tal ansökningar och hunnit intervjua ett 20-tal. Frida Eklund och Erik Zetterström har skött intervjuerna.

– Det är tufft. Vi kan ju inte sitta och sälja in vårt företag som vi brukar och berätta hur bra vi är som arbetsgivare, när de vi pratar med just har flytt sitt land och bara vill hitta trygghet. Det har mer blivit ett samtal om deras situation, var de befinner sig och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Det har varit väldigt speciella möten, berättar Frida Eklund.

Erik Zetterström instämmer.

– Jag pratade med en man som sa: ”Häromdagen gick jag med min dotter i barnvagn, på väg till förskolan. I dag lever jag i en surrealistisk film.”

– Det är så svårt att föreställa sig vad de går igenom. Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem, säger han.

Hur många av de personer som Consid har intervjuat som i slutändan kommer att bli medarbetare i Sverige är ännu oklart. Det förs dialoger och flera kontraktsförslag är skickade. Tre av Consids storkunder har också kommit en bit i processen av att anställa några av de ukrainare som Consid förmedlat kontakt med.

Martin Rydell och Erik Zetterström på Consid.
Martin Rydell har lånat ut en lägenhet till en kvinna som flytt från Ukraina. Erik Zetterström håller i kontakterna. Foto: Anders Andersson

Men utmaningarna är många, inte minst kring bristfälligt internet, och det är många pusselbitar som ska falla på plats. En del befinner sig i andra länder och behöver ta ställning till om de ska stanna eller fly vidare.

Hittills är ett kontrakt klart med en kvinna som vi kan kalla Nadja. Hon har avböjt att låta sig intervjuas, då hon vill koncentrera sig på att komma i ordning inför att börja arbeta på Ljungbykontoret. Många av Nadjas blivande kollegor har anmält sig för att hjälpa henne och hennes barn att finna sig tillrätta.

Martin Rydell, projektledare på Consid i Ljungby, råkade ha en möblerad lägenhet efter sin mormor, som han lånar ut tills den permanenta lägenheten står klar.

– Engagemanget är stort, det är många som vill hjälpa till med sängar, stekpannor och allt möjligt. Det är fint. Finns det något vi kan göra så gör vi det, säger han.

Innan Nadja flyttade in fyllde han kylskåpet med lördagsgodis och hans föräldrar åkte förbi med nybakat bröd.

– Jag känner att jag kunde göra mer, för mig är det ju inga problem att ställa upp, men man får också hejda sig. Vi behöver respektera att de behöver tid att landa och komma i ordning, säger Martin Rydell.

Just här i de småländska skogarna har man bra erfarenhet av att anställa folk från andra länder och det är ytterligare en anledning till att det föll sig naturligt att stödarbetet utgår härifrån.

Företaget har växt kraftigt de senaste tio åren. I början var det svårt att hitta folk i Sverige som var villiga att flytta till en liten kommun. En av lösningarna blev att söka bredare. I dag är kontoret en smältdegel av medarbetare från bland annat Ungern, Rumänien, Nederländerna, Indien, Pakistan och Argentina.

I takt med tillväxten har Consid hyrt in sig på fler och fler våningsplan i Ljungbys högsta kontorshus. Men snart börjar bygget av en egen kontorsfastighet, mitt i centrum.

I väntan på större lokaler har Frida Eklund sitt skrivbord inklämt under trappan. Härifrån sköter hon det praktiska arbetet och kontakten med Ukraina. Men även om hon är van att anlita och anställa folk från andra länder är det här något helt annat, menar hon.

– Det är en helt ny situation. Massflyktsdirektivet har gjort det enklare men jag har haft mycket kontakt med Migrationsverket och jag får lära mig under tiden, säger hon.

Medarbetare Matija Samac vid sitt skrivbord. I bakgrunden den tomma arbetsplats som står och väntar på Nadja.
På kontoret står ett skrivbord och väntar på Nadja. I förgrunden Matija Samac vid sin arbetsplats. Foto: Anders Andersson

Matija Samac från Kroatien kom till Ljungby och Consid för lite mer än två år sedan, tillsammans med fru och barn. Han har en master i elektroteknik och har jobbat med it sedan han tog examen.

– Jag tycker att det är fint att Consid hjälper till nu. Vi hade krig på 1990-talet så jag vet vad de går igenom. Min fru är från Bosnia Herzegovina, från Mostar. Hon var barn då de tvingades fly. De kom tillbaka till Mostar men de kunde aldrig återvända till sin lägenhet eftersom staden delades. Det hon upplevde är inget vi önskar ska hända någon, berättar han.

Matija Samac minns själv den stora flyktingströmmen som barn.

– Det var många flyktingar i Kroatien under kriget, både från Bosnien Herzegovina och internflyktingar, upp mot 700 000 i ett land med fyra miljoner invånare, säger han och skakar på huvudet åt minnet.

På frågan vad enskilda företag har för ansvar att hjälpa till vid krig svarar Matija Samac att det hänger på deras egen vilja. Men han tycker generellt att Sverige tillsammans med samtliga länder i EU ska – och har stora möjligheter – att agera.

– Lösningen är inte att ge folk pengar, men att ge dem möjlighet att arbeta det är en bra lösning, säger han.

* Oegennyttig handling för samhällets bästa.

Text: Ulrika Sundström

Massflyktsdirektivet

  • EU har beslutat att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
  • Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet.
  • Det krävs ingen individuell prövning av dem som omfattas av direktivet för att besluta om uppehålls- och arbetstillstånd.
  • En skillnad mellan dem som får uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige genom massflyktsdirektivet och dem som söker asyl enligt den vanliga lagstiftningen är att det för de ukrainska flyktingarna handlar om ett tillfälligt skydd på till att börja med ett år. Skyddet kan förlängas ett år i taget, upp till tre år.

Fakta: Migrationsverket

Internationellt

Fackligt aktiv belarusier utvisas

Hon var med och startade en fackförening, har öppet kritiserat regimen och hennes man fängslades när hon flydde landet. Men Ala Tsvirko får inte asyl i Sverige utan ska utvisas till Belarus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 2 oktober 2023, kl 06:30
Ala Tsvirko
Ala Tsvirko var med och startade en oberoende fackförening i Belarus. Men efter hot från KGB-agenter flydde hon landet med sin dotter. Migrationsverket tycker dock att hon kan vara trygg i att åka tillbaka. Foto: Ander g. Warne

Skickas jag tillbaka grips jag direkt och fängslas. Det är fruktansvärt obehagligt, men jag ger inte upp. Jag tänker framåt och försöker hitta en lösning, säger Ala Tsvirko när Kollega når henne på telefon.

Senast den 9 oktober måste hon lämna Sverige, och försöker nu få visum till Polen eller något annat EU-land. Ala Tsvirko tycker att Migrationsverkets beslut, som nu har fastställts av både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen, är orättvist.

Ala Tsvirko
Ala Tsvirko Foto: Anders G. Warne

 De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, säger hon och tillägger:

Fackliga aktivister får inte politisk asyl i Sverige, därför att facklig aktivism inte uppfattas som en politisk aktivitet. Men fackligt aktiva förföljs i alla diktaturer och det är alltid politiskt motiverat. Det har varit känt i minst hundra år.

Ala Tsvirkos fall är inte unikt. Förra året sökte 130 belarusier asyl i Sverige. 98 procent av dem fick avslag på sin ansökan. Det visar statistik från Migrationsverket som begärts ut av Belarus folkambassad i Sverige, en ideell organisation som företräder det belarusiska folket och inte landets regim.

 Bedömningarna är otroligt absurda, otroligt inkompetenta. Om Sveriges regering skulle sätta någon på planet till Belarus vore det en skandal, säger Dmitri Vasserman, talesperson för folkambassaden, som tror att avslagen kan bero på okunskap.

I slutat av augusti gjorde Kollega en längre intervju med Ala Tsvirko på Unionens huvudkontor i centrala Stockholm. Då väntade hon fortfarande på besked från Migrationsöverdomstolen och berättade varför hon lämnade Belarus och sökte asyl i Sverige.
 

Protesterade mot regimen

Det började under valrörelsen 2020. Då greps flera kandidater som utmanade Belarus president Aleksandr Lukasjenko om makten och dömdes till långa fängelsestraff. Mängder av vanliga människor som protesterade mot regimen misshandlades och även fängslades. Ala Tsvirko var tvungen att göra något. Tillsammans med tiotusentals andra belarusier deltog hon i solidariska kedjor. Axel mot axel stod de längs trottoarerna för att fredligt protestera mot regimens agerande.

Vi protesterade mot laglösheten i landet, säger Ala Tsvirko.

När Lukasjenko utropade sig till valets segrare i augusti 2020 – ett valresultat som bland annat har underkändes av EU - tilltog protesterna och polisens misshandel. För att visa sitt missnöje organiserade de anställda på lastbilsfabriken, där Ala Tsvirko arbetade som konstruktör, en strejk.

Arbetet stoppades i protest mot det gränslösa våldet i landet, mot det förfalskade valresultat och mot att vi berövats vår rösträtt, säger Ala Tsvirko. 

Under strejken framförde hon arbetstagarnas krav till fabriksledningen. De krävde bland annat nyval, ett stopp på polisens våldsanvändning och att fängslade regimkritiker skulle friges. För att kraven skulle nå Lukasjenko-regimen begärde arbetstagarna att fabrikens direktör skulle publicera hela kravlistan på företagets hemsida, och låta både oberoende och statliga medier bevaka strejken inifrån fabriken. Men de fick inget gehör för sina krav. Kopplingen mellan fabriksledningen och regimen, som enligt Ala Tsvirko redan tidigare var stark, blev istället ännu tydligare.

En KGB-man letade upp regimkritiker i fabriken och gav dem sparken på påhittade grunder med företagets goda minne, säger Ala Tsvirko.

Det var inte allt. Anställda som kritiserade regimen förtalades också och fick sina mobiltelefoner genomsökta, enligt Ala Tsvirko. För att försvara arbetstagarna mot arbetsgivarens kraftigt ökade förtryck bildade hon tillsammans med några kollegor en lokal oberoende fackförening på fabriken i september 2020. En viktig uppgift för facket var att sammanföra drabbade arbetstagare med juridiska ombud.

Vi hjälpte anställda som blivit felaktigt avskedade, frihetsberövade och gav råd om arbetarskydd. Vi stod upp för arbetstagarnas rättigheter, som kränktes och fortfarande kränks, säger Ala Tsvirko, som var fackets vice ordförande.

Tre månader efter att facket bildats uppmanades hon av säkerhetschefen på fabriken, enligt Ala en person från säkerhetspolisen KGB, att säga upp sig. Hon fick ingen förklaring till varför företaget ville bli av med henne, men antar att ledningen ville få bort den oberoende fackföreningen. När hon fick reda på att flera av hennes kollegor skulle sparkas om hon inte slutade frivilligt sade hon upp sig.

I nästan ett år kunde Ala Tsvirko arbeta ostört hemifrån med fackliga frågor. Men den 18 november 2021 ringde mobilen när hon var ute och handlade. Det var hennes då 13- åriga dotter, som berättade att KGB hade ringt på hemma i lägenheten i Minsk och sökt Ala. Dagen innan hade ordföranden för den oberoende lokala fackföreningen på fabriken gripits, så samtalet från dottern skrämde Ala Tsvirko. Hon åkte genast i väg till vänner i en annan stad.

Jag hade inget val. Jag visste att jag skulle gripas och dömas till många års fängelse om jag inte lyckades fly.

Dagen efter att hon flytt fördes hennes man och dotter i två olika bilar till KGB:s lokala station för förhör.

Men min man kördes först till en skog i närheten och misshandlades.

Dottern släpptes efter förhöret. Men maken hölls kvar och dömdes till två veckors fängelse för våldsamt motstånd. Från Belarus tog sig Ala Tsvirko olagligt till fots över gränsen till Ukraina. Via Polen kom hon till Stockholm den 13 mars, där hennes syster bor, och sökte asyl.

 Bedömningarna är otroligt inkompetenta

Migrationsverket prövade om hon hade rätt till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, men avslog ansökan i november 2022. Av beslutet, som Kollega har läst, framgår att verket inte anser att Ala Tsvirko har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller att det finns en individuell och konkret hotbild mot henne i Belarus. Hon har lämnat in handlingar som visar att hennes man dömdes till fängelse. Men Migrationsverket går på den belarusiska domstolens linje och anser att han greps på grund av våldsmotstånd, inte på grund av Ala Tsvirkos fackliga aktivitet.

Den verkliga anledningen till att han greps var jag. Nästan alla frågor han fick handlade om mig, var jag befann mig och när jag skulle komma tillbaka. De ville hitta mig för att kunna gripa mig, säger Ala Tsvirko.
 

Oberoende fackföreningar extra utsatta

Ala Tsvirko har också lämnat in en handling från KGB som visar att fyra personer är åtalade. Alas namn finns med i handlingen, där det också står att hon har deltagit i olagliga protester och demonstrationer i samband med presidentvalet 2020. Men Migrationsverket anser att hon inte har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller på annat sätt är av intresse för myndigheterna i Belarus.

Till grund för Migrationsverkets beslut ligger bland annat utrikesdepartementets landinformation från 2019. Människorättsorganisationen Östgruppen och Belarus folkambassad i Sverige ifrågasätter varför Migrationsverket inte tar del av den expertis som finns hos belarusiska MR-organisationer, som Vjasna, och FN:s kommission för mänskliga rättigheter om den aktuella situationen för fackligt aktiva i Belarus.

Migrationsverket ignorerar fullständigt vad de säger, säger Dmitri Vasserman från Belarus folkambassad.

Han berättar att efter valet är oberoende fackföreningar, som protesterade högljutt mot valfusket och våldet i samband med valet, särskilt utsatta. De uppfattas som ett hot av regimen och förbjöds i juli 2022.

 Många fackliga ledare har dömts till långa fängelsestraff anklagade för att syssla med verksamhet kopplad till terrorism, säger Dmitri Vasserman.

Ala Tsvirko överklagade Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. I juni 2023 avslog domstolen överklagandet och hon fick inte uppehållstillstånd på grund av skydd. Domstolen anser bland annat att Ala Tsvirko inte har kunnat bevisa att hon har haft en ”så hög och profilerad position” i facket att myndigheterna skulle bry sig om henne om hon återvände. Men i ett brev till Migrationsverket försäkrar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajasmadministration att Ala Tsvirko är en facklig aktivist som riskerar ett politiskt motiverat åtal i Belarus.

Enligt Migrationsdomstolen talar heller inget för att belarusiska myndigheter känner till att Ala Tsvirko har varit politiskt aktiv i Sverige, trots att hon har lämnat in en protestlista med namnunderskrifter till Belarus ambassad i Stockholm med krav på att alla fängslade fackliga medlemmar i Belarus ska släppas.

 Att hon har protesterat mot den belarusiska ledningen i Sverige är känt för regimen. Och det förlåter inte regimen, säger Dmitri Vasserman.

Philipp Galtsov, informationshandläggare på Östgruppen, anser att Ala Tsvirko risker ett långt fängelsestraff om hon utvisas till Belarus.

 Det är förvånande att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte anser att facklig aktivism uppfattas som ett hot av regimen i Belarus. Och om en person har protesterat mot den belarusiska regimen i Sverige är det ett skäl att öppna ett brottmål, säger han.
 

Migrationsverket svarar

Kollega har sökt Migrationsverket för en intervju om Ala Tsvirkos fall. Det ville dock inte låta sig intervjuas utan valde att svara i mejlform. Myndigheten hade inte möjlighet att svara på frågor om Alas enskilda fall utan svarade generellt.

Enligt Migrationsverket går det inte att säga vad som krävs för att få sin asylansökan godkänd. Men enligt myndigheten är beviskravet betydligt lägre i asylärenden än i andra rättsliga processer:

”Bedömningen av asylärendet utgår från de principer om bevisning som gäller i Sverige, nämligen en fri bevisföring och fri bevisprövning. Beviskravet för en asylsökande är inte detsamma som i en annan typ av process. Den sökande har visserligen bevisbördan, men beviskravet är att kunna 'göra sannolikt' att asylsökande är i behov av internationellt skydd, det vill säga ett lägre beviskrav än i merparten andra processer. ”

I sitt svar beskriver verket Sveriges asylprövning som rättssäker och kunskapsstyrd:

”En grundläggande förutsättning för Migrationsverkets arbete är att varje asylsökandes asylansökan får en individuell bedömning”.

Kollega söker migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Belarus

  • Statsskick: republik, enhetsstat. Blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes 1991.
  • Statschef: president Aleksandr Lukasjenko sedan 1994. Kallas ofta Europas sista diktator
  • Antal invånare: 9,2 miljoner (2022).
  • Huvudstad: Minsk.
  • Regimen tystar all opposition genom hårt förtryck. Straffen för oliktänkande har skärpts sedan presidentvalet 2020. Motstånd mot regimen medför risk för dödsstraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

 

ILO och EU uppmärksammar Belarus

I juni 2023 fördömde den internationella arbetstagarorganisationen ILO Belarus kränkande av fackliga rättigheter. ILO:s generaldirektör har bett medlemsstaterna att inte utvisa belarusiska fackliga aktivister som är behov av skydd.

I maj 2023 antog Europaparlamentet en resolution där EU:s medlemsstater uppmanas att förbättra asylprocessen och ge tillfälligt skydd i EU till personer från Belarus som söker skydd av politiska skäl.

Källa: Social Europe, IUF, EU

Asyl och uppehållstillstånd

En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl i Sverige.

Den som söker asyl lämnar sin ansökan till gränspolisen när hen reser in i Sverige eller på en av Migrationsverkets ansökningsenheter.

Uppehållstillstånd beviljas till den som bedöms vara flykting enligt FN-konventionen eller skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Källa: Migrationsverket