Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I många länder förbereder sig företag och medarbetare på hur och var arbetet ska ske efter coronapandemin. I vilken utsträckning kommer vi återgå till kontoren? Kommer distansarbete att bli det nya normala?
Samtidigt, i USA, passar Google på att utnyttja möjligheten till att kunna sänka anställdas löner. Det rapporterar i alla fall Reuters.
Flera andra techjättar, som Twitter och Facebook, har implementerat en metod där distansarbetares lön sätts utifrån var de bor. Om du bor i ett område eller en region med dyra huspriser, och flyttar till ett område med billigare, kan din lön påverkas i samma riktning. Enligt Reuters kan dock Google ta det ett steg längre. Som anställd behöver du inte flytta för att få sänkt lön. Det räcker med att du slutar pendla till jobbet och huvudsakligen arbetar på distans för att lönen ska sjunka.
Nyhetsbolaget hänvisar till Googles interna ”löneuträknare”, vilken visar på att tidigare jobbpendlare som fortsätter arbeta hemifrån efter pandemin, kan räkna med en väsentligt lägre lön.
Reuters har varit i kontakt med en anställd på Google som uppger att dennes lön skulle minska med tio procent om de slutade pendla till jobbet.
– Våra ersättningsnivåer har alltid bestämts utifrån plats och vi betalar alltid de högsta marknadslönerna beroende på var en anställd arbetar från, säger en talesperson för Google.
Frågan är om den amerikanska trenden med sänkta löner för distansarbetare kan nå Sverige?
Det korta svaret är nej, det vore osannolikt. Det finns varken stöd i lagen eller i kollektivavtalen för att sänka lönen på det sättet för en arbetsgivare.
– Våra kollektivavtal tillåter inte det överhuvudtaget. Och utan kollektivavtal kan arbetsgivare ändå inte ensidigt förändra villkor, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
