
Klockan 11 på fredag den 18 september kommer de finska tjänstemannafacken Akava och STTK samt arbetarorganisationen FFC att hålla en demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors, till försvar för parternas rätt att fritt komma överens om arbets- och tjänstevillkor och motsätta sig regeringens ensidiga beslut om att försvaga löntagarnas arbetsvillkor.
Regeringens uttalade syfte med de föreslagna åtgärderna, som till vissa delar liknar de reformer Sverige genomförde på 90-talet, är att stärka Finlands konkurrenskraft. Men enligt de finska facken strider paketet mot grundlagen och innebär att regeringen kör över avtalsfriheten genom att lagstifta i frågor som normalt varit parternas att göra upp om.
Såväl Akava som STTK menar att det blir arbetsgivarnas villkor som får styra arbetsmarknaden framöver, om lagförslaget går igenom. Även de nordiska facken, NFS, där bland annat TCO, LO och Saco finns representerade, har uttryckt kritik mot det finska lagförslaget.
”Den nordiska fackföreningsrörelsen konstaterar, att om de förslag till försämringar i arbetslivet som Finlands regeringen föreslår genomförs, kommer det att ha oförutsägbara konsekvenser förutom för det finska samhället, också mer utbrett i Norden. Finlands regering inskränker parternas fria förhandlingsrätt, vilket är oacceptabelt”, skriver NFS i ett uttalande på hemsidan.
Finansminister Alexander Stubb (Samlingspartiet) säger till Yle att han inte är förvånad av responsen på lagförslaget, men menar också att reformerna är ofrånkomliga.
- Vi borde ha genomfört de här förändringarna för länge sedan, säger han till Yle.
I Sverige gäller i dag liknande regler om sjuklön som föreslås i Finland, med en karensdag följt av en period med 80 procent av lönen. Sjuklöneperioden är dock 14 dagar i Sverige, sju dagar enligt det finska förslaget.
Någon söndagsersättning finns inte i Sverige, men i flera kollektivavtal finns överenskommelser om olika former av OB-ersättning för såväl kvällar som helger, eller ”ersättning för arbete på förskjuten arbetstid”, som det heter i Unionens kollektivavtal.
Detta innebär förslaget
- De röda dagarna Trettondagen och Kristihimmelsfärdsdagen blir lediga dagar utan lön.
- En oavlönad karensdag införs vid sjukdom som efterföljs av 7 dagar då 80 procent av lönen utbetalas.
- Övertidsersättning minskar med 50 procent, söndagsersättningen sänks från 100 procent till 75 procent, Socialskyddsavgiften, motsvarande den svenska sjukförsäkringsavgiften, för privata arbetsgivare sänks med 1,72 procentenheter och semester för offentligt anställda förkortas från 38 dagar till 30 dagar.
- Regeringen vill också förbättra tryggheten för uppsagda, så att man utöver lönen för uppsägningstiden får omskolning eller sysselsättningsåtgärder.
- Rätten till "arbetshälsovård", motsvarande Företagshälsan, förlängs vid uppsägning.
- Företag kommer också att få en ersättning på 2 500 euro för föräldralediga som återvänder till jobbet.
STTK, NFS