Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Electrolux utreder varför 70 fick sluta efter coronaprotest

Nyligen blev 70 anställda vid Electrolux fabrik i Mexiko av med jobbet sedan de protesterat mot att skyddsåtgärderna mot corona inte var tillräckliga på arbetsplatsen. Nu har Electrolux ledning inlett en intern utredning om vad som hände på fabriken.
Anita Täpp Publicerad 12 maj 2020, kl 16:01
J.R. Hernandez / AP Photo / TT
Anställda vid Electrolux fabrik i Mexiko har blivit av med sina anställningar efter att de protesterat mot bristande säkerhetsutrustning mot corona. J.R. Hernandez / AP Photo / TT

Trots att den mexikanska regeringen redan den 30 mars begärde att all icke samhällsnödvändig verksamhet i landet skulle stängas ned fortsatte produktionen vid Electrolux kylskåpsfabrik i Ciudad Juárez i norra Mexiko fram till den 20 april.

Då hade två anställda avlidit av och 16 insjuknat i covid-19.

I förra veckan blev det känt att ett antal arbetare som den 7 april protesterade mot att de trots bristande säkerhetsutrustning måste fortsätta jobba som vanligt, enligt uppgift hade fått sparken.

– De låstes in i ett rum så att inte fler arbetare skulle ansluta sig till protesterna. Sedan fick de en efter en gå till personalchefen och tvingades skriva under på att de sades upp frivilligt, har en anställd berättat enligt Sveriges Radio Ekot.

I en kommentar hävdade Electrolux informationschef Daniel Frykholm då att kylskåpstillverkningen hade kunnat fortsätta därför att den setts som samhällsviktig verksamhet. Dessutom, framhöll han, hade arbetarna fått adekvat säkerhetsutrustning som munskydd, plexiglas och extrainsatta bussar mellan arbetsstationerna i fabriken.

Senare uppgav han att 70 anställda hade fått lämna sitt arbete med avgångsvederlag.

Nu har Electrolux inlett en intern utredning för att ta reda på vad som hände i samband med att de protesterande blev av med jobbet. Och ännu har Daniel Frykholm inte hela bilden klar, påpekar han för Kollega.

Men att fabriken fortsatte med produktionen trots regeringens uppmaning att stänga ned all icke samhällsnyttig verksamhet förklarar han med att den lokala fabriksledningen fått olika och otydliga riktlinjer.

– I grova drag handlar det om att det både fanns federala riktlinjer, som gäller hela landet, och riktlinjer från delstaten. Och enligt delstatens riktlinjer så bedömdes tillverkningsindustrin vara samhällsviktig, vilket skapade en osäkerhet.

Eftersom de federala riktlinjerna dessutom var svåra att tolka beslöt den lokala fabriksledningen att ta hjälp av jurister. Sedan dessa kommit fram till att exempelvis kylskåpstillverkning kunde inkluderas i myndigheternas definition av samhällsviktig verksamhet fortsatte produktionen.

– Vi har stått inför den här situationen i många länder i världen nu, där vi har stängt produktion i enlighet med lokala riktlinjer, som exempelvis i Italien. Medan det i bland annat USA har varit glasklart att vår produktion setts som samhällsviktig, säger Daniel Frykholm.

– Sedan vet jag att en del har frågat sig hur kylskåpstillverkning kan anses vara samhällsviktig. Men då kanske man också ska fråga sig själv hur länge man skulle klara sig utan ett fungerande kylskåp. Inte minst nu när så många sitter isolerade hemma.

Varför blev de 70 anställda, som protesterade av rädsla för att bli smittade av coronaviruset, av med jobbet?
– Vår bild är att arbetarna i första hand inte protesterade mot bristande säkerhetsutrustning utan om att fabriken överhuvudtaget hölls öppen. Och i det läget, där vi också hade många säkerhetsåtgärder på plats, så gjorde den lokala fabriksledningen den här bedömningen. Enligt uppgift så hade man då dessutom en situation där många av dessa anställda inte följde de säkerhetsåtgärder som gällde, som att hålla fysiskt avstånd från varandra, varför man upplevde att det skapade en osäker situation för alla övriga tusentals anställda, säger Daniel Frykholm.

Borde man inte ha kunnat hitta en annan lösning?
– I nuläget vill jag avstå från att recensera hur den lokala fabriksledningen löste problemet. För jag tror att de var i en väldigt svår situation. Visst hade man kunnat önska att man hade kunna lösa det här på ett mindre drastiskt sätt. Men jag stannar där.

Enligt uppgift till Sveriges Radio Ekot fick en dotter till en sjuk anställd kvinna, som senare avled av covid-19, ingen hjälp av fabriksledningen när mamman blev sjuk. Varför?
– Vi har ställt den frågan till kollegorna lokalt och deras bild är att de tre gånger försökte komma i kontakt med kvinnans familj för att erbjuda att betala för sjukhuskostnader och begravningskostnader. Medan familjen inte ska ha velat ha någon kontakt. Det är den enda information jag har i nuläget.

– Men med anledning av coronaviruset så har Electrolux tecknat ett försäkringsavtal som ger alla anställda i världen som behöver sjukhusvård i minst fem dagar på grund av covid-19 rätt till finansiell support, genom sin lokala arbetsgivare.

I dagsläget har Daniel Frykholm ingen aktuell siffra på hur många arbetare vid den mexikanska fabriken som har smittats av viruset. Däremot vet han nu att ytterligare två anställda har avlidit till följd av det.

I en kommentar till det som hänt säger Peter Ferm, ordförande för Unionenklubben på Electrolux i Sverige:

– När det här blev känt för oss så krävde vi genast en utredning om vad som hänt och då visade det sig att företaget redan har startat en sådan.

Vad hoppas ni ska komma ut av den?
– Vi förväntar oss att få veta vad som har hänt rent faktiskt lokalt. Sedan vill vi också se att vi har följt företagets code of conduct liksom att vi har följt ett globalt fackligt avtal som vi har.

Vad gör ni om så inte är fallet?
– Då kommer vi kräva att företaget tar fram åtgärder. Att man förklarar vad som har hänt och hur det ska undvikas framöver. Och om det på något sätt går att mildra den situation som har uppstått, säger Peter Ferm.

Läs mer: Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

Electrolux

Har cirka 49 000 anställda runt om i världen. I mexikanska Ciudad Juárez finns flera större fabriker där cirka 4 800 anställda tillverkar kyl- och frysskåp, tvättmaskiner och torktumlare. Electrolux huvudkontor ligger i Stockholm.

CODE OF CONDUCT
Code of conduct, eller uppförandekod, är riktlinjer för hur ett företag eller organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. Koden är framtagen av arbetsgivaren själv eller en branschorganisation. En uppförandekod är ett frivilligt åtagande i syfte att försäkra sig om att de egna produkterna tillverkas under goda arbetsförhållanden och omfattar vanligtvis krav och riktlinjer för bland annat arbetsmiljö, löner och fackföreningsfrihet. (Källa: Wikipedia)

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.