Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Electrolux utreder varför 70 fick sluta efter coronaprotest

Nyligen blev 70 anställda vid Electrolux fabrik i Mexiko av med jobbet sedan de protesterat mot att skyddsåtgärderna mot corona inte var tillräckliga på arbetsplatsen. Nu har Electrolux ledning inlett en intern utredning om vad som hände på fabriken.
Anita Täpp Publicerad
J.R. Hernandez / AP Photo / TT
Anställda vid Electrolux fabrik i Mexiko har blivit av med sina anställningar efter att de protesterat mot bristande säkerhetsutrustning mot corona. J.R. Hernandez / AP Photo / TT

Trots att den mexikanska regeringen redan den 30 mars begärde att all icke samhällsnödvändig verksamhet i landet skulle stängas ned fortsatte produktionen vid Electrolux kylskåpsfabrik i Ciudad Juárez i norra Mexiko fram till den 20 april.

Då hade två anställda avlidit av och 16 insjuknat i covid-19.

I förra veckan blev det känt att ett antal arbetare som den 7 april protesterade mot att de trots bristande säkerhetsutrustning måste fortsätta jobba som vanligt, enligt uppgift hade fått sparken.

– De låstes in i ett rum så att inte fler arbetare skulle ansluta sig till protesterna. Sedan fick de en efter en gå till personalchefen och tvingades skriva under på att de sades upp frivilligt, har en anställd berättat enligt Sveriges Radio Ekot.

I en kommentar hävdade Electrolux informationschef Daniel Frykholm då att kylskåpstillverkningen hade kunnat fortsätta därför att den setts som samhällsviktig verksamhet. Dessutom, framhöll han, hade arbetarna fått adekvat säkerhetsutrustning som munskydd, plexiglas och extrainsatta bussar mellan arbetsstationerna i fabriken.

Senare uppgav han att 70 anställda hade fått lämna sitt arbete med avgångsvederlag.

Nu har Electrolux inlett en intern utredning för att ta reda på vad som hände i samband med att de protesterande blev av med jobbet. Och ännu har Daniel Frykholm inte hela bilden klar, påpekar han för Kollega.

Men att fabriken fortsatte med produktionen trots regeringens uppmaning att stänga ned all icke samhällsnyttig verksamhet förklarar han med att den lokala fabriksledningen fått olika och otydliga riktlinjer.

– I grova drag handlar det om att det både fanns federala riktlinjer, som gäller hela landet, och riktlinjer från delstaten. Och enligt delstatens riktlinjer så bedömdes tillverkningsindustrin vara samhällsviktig, vilket skapade en osäkerhet.

Eftersom de federala riktlinjerna dessutom var svåra att tolka beslöt den lokala fabriksledningen att ta hjälp av jurister. Sedan dessa kommit fram till att exempelvis kylskåpstillverkning kunde inkluderas i myndigheternas definition av samhällsviktig verksamhet fortsatte produktionen.

– Vi har stått inför den här situationen i många länder i världen nu, där vi har stängt produktion i enlighet med lokala riktlinjer, som exempelvis i Italien. Medan det i bland annat USA har varit glasklart att vår produktion setts som samhällsviktig, säger Daniel Frykholm.

– Sedan vet jag att en del har frågat sig hur kylskåpstillverkning kan anses vara samhällsviktig. Men då kanske man också ska fråga sig själv hur länge man skulle klara sig utan ett fungerande kylskåp. Inte minst nu när så många sitter isolerade hemma.

Varför blev de 70 anställda, som protesterade av rädsla för att bli smittade av coronaviruset, av med jobbet?
– Vår bild är att arbetarna i första hand inte protesterade mot bristande säkerhetsutrustning utan om att fabriken överhuvudtaget hölls öppen. Och i det läget, där vi också hade många säkerhetsåtgärder på plats, så gjorde den lokala fabriksledningen den här bedömningen. Enligt uppgift så hade man då dessutom en situation där många av dessa anställda inte följde de säkerhetsåtgärder som gällde, som att hålla fysiskt avstånd från varandra, varför man upplevde att det skapade en osäker situation för alla övriga tusentals anställda, säger Daniel Frykholm.

Borde man inte ha kunnat hitta en annan lösning?
– I nuläget vill jag avstå från att recensera hur den lokala fabriksledningen löste problemet. För jag tror att de var i en väldigt svår situation. Visst hade man kunnat önska att man hade kunna lösa det här på ett mindre drastiskt sätt. Men jag stannar där.

Enligt uppgift till Sveriges Radio Ekot fick en dotter till en sjuk anställd kvinna, som senare avled av covid-19, ingen hjälp av fabriksledningen när mamman blev sjuk. Varför?
– Vi har ställt den frågan till kollegorna lokalt och deras bild är att de tre gånger försökte komma i kontakt med kvinnans familj för att erbjuda att betala för sjukhuskostnader och begravningskostnader. Medan familjen inte ska ha velat ha någon kontakt. Det är den enda information jag har i nuläget.

– Men med anledning av coronaviruset så har Electrolux tecknat ett försäkringsavtal som ger alla anställda i världen som behöver sjukhusvård i minst fem dagar på grund av covid-19 rätt till finansiell support, genom sin lokala arbetsgivare.

I dagsläget har Daniel Frykholm ingen aktuell siffra på hur många arbetare vid den mexikanska fabriken som har smittats av viruset. Däremot vet han nu att ytterligare två anställda har avlidit till följd av det.

I en kommentar till det som hänt säger Peter Ferm, ordförande för Unionenklubben på Electrolux i Sverige:

– När det här blev känt för oss så krävde vi genast en utredning om vad som hänt och då visade det sig att företaget redan har startat en sådan.

Vad hoppas ni ska komma ut av den?
– Vi förväntar oss att få veta vad som har hänt rent faktiskt lokalt. Sedan vill vi också se att vi har följt företagets code of conduct liksom att vi har följt ett globalt fackligt avtal som vi har.

Vad gör ni om så inte är fallet?
– Då kommer vi kräva att företaget tar fram åtgärder. Att man förklarar vad som har hänt och hur det ska undvikas framöver. Och om det på något sätt går att mildra den situation som har uppstått, säger Peter Ferm.

Läs mer: Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

Electrolux

Har cirka 49 000 anställda runt om i världen. I mexikanska Ciudad Juárez finns flera större fabriker där cirka 4 800 anställda tillverkar kyl- och frysskåp, tvättmaskiner och torktumlare. Electrolux huvudkontor ligger i Stockholm.

CODE OF CONDUCT
Code of conduct, eller uppförandekod, är riktlinjer för hur ett företag eller organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. Koden är framtagen av arbetsgivaren själv eller en branschorganisation. En uppförandekod är ett frivilligt åtagande i syfte att försäkra sig om att de egna produkterna tillverkas under goda arbetsförhållanden och omfattar vanligtvis krav och riktlinjer för bland annat arbetsmiljö, löner och fackföreningsfrihet. (Källa: Wikipedia)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Attacker mot facket i Ukraina

Den ukrainska regeringen har beslagtagit Fackföreningarnas hus i Kiev. Tidigare i år fängslades landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi och Unionen såväl som den globala fackföreningsrörelsen fördömer attackerna mot facken i Ukraina.
Johanna Rovira Publicerad 11 juni 2025, kl 15:29
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU.
Den ukrainska regeringen har tidigare i år fängslat landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi (bilden). Förra veckan togs även fackföreningarnas hus i Kiev i beslag. Foto: Noa Söderberg.

I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens  i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare. 

Väldsfacket  ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat  Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev. 

I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden. 

Ukrainska facket behöver stöd

Martin Jefflén, Unionen
Martin Jefflén. Foto: Virginie Nguyen/TT

Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina. 

Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen. 

Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog. 

Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande. 

– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén. 

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.