Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Brutalt arbetsliv i flera länder

Tvångsarbete, hot, sexuella trakasserier, fängelse, tortyr och till och med mord. Så ser arbetsmiljön ut i flera länder enligt världsfacket IFS årsrapport som släpps i dag. Och i många av de sämst rankade länderna har svenska företag verksamhet.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2014, kl 11:32
ITUC
IFS:s rapport utgår från ett index mellan 0 till 5 där den högsta siffran vittnar om flest kräkningar mot mänskliga rättigheter i arbetslivet. ITUC

Det är ingen ljus bild som målas upp i världsfacket, IFS, årsrapport över kränkningar mot mänskliga rättigheter i arbetslivet som presenteras i dag. 139 länder är med i rankningen.

Bland de sämst rankade länderna finns till exempel världens rikaste land per capita – Qatar. Världsfackets ordförande Sharon Burrow kallar landet för en ”modern slavstat”. 94 procent av arbetskraften är migranter från fattigare länder i Asien, främst Nepal. De får inte organisera sig fackligt. Hittills har 1 200 byggnadsarbetare dött på qatarsk mark under förberedelserna inför fotbolls-VM 2022. För många kvinnor i landet handlar det om hushållsarbete där de ofta jobbar dygnet runt och helt isolerade från omvärlden. Och där utsätts för övergrepp och trakasserier.

Andra länder i botten är Vitryssland och Colombia. I tio länder har fackliga ledare mördats under året: Bangladesh, Benin, Colombia, Egypten, Filippinerna, Guatemala, Honduras, Kambodja, Mauretanien och Mexiko. I minst 35 länder har regeringen gripit eller fängslat arbetstagare som krävt schysta löner, säker arbetsmiljö och trygga jobb.

Bland de 32 sämsta länderna finns också flera där svenska företag själva är verksamma, eller har underleverantörer. Till exempel Bangladesh, Turkiet och Zambia.

Enligt rapporten som tittat på hur länderna förhåller sig till 97 olika indikatorer, som alltså rör allt från strejkrätt till mord på fackliga ledare, för att mäta kränkningarna är det bara ett land som får toppbetyget 0 (på ett index mellan 0 och 5). Det innebär att landet respekterar samtliga 97 mått. Och det är Danmark.

Sverige får 1. Bland på grund av konsekvenserna efter Laval-domen, som anses begränsa fackens möjligheter att gå ut i konflikt för att kräva mer än kollektivavtalets kärna, det vill säga minimivillkoren i respektive avtal, för arbetstagare från andra EU-länder.  Och enligt rapporten öppnar det upp för frizoner när det gäller kollektivavtal på svensk arbetsmarknad.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer".