Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Vilken räntetyp är du?

Jag anser att artikeln "Vilken räntetyp är du" innehåller tveksamheter som skulle kunna få ett hushåll att välja fel typ av räntetyp på felaktiga grunder.
Åsa Frisk Publicerad

Storlek, ränta och typ av bolån har mycket stor betydelse för hushållens ekonomi och därav bör information och råd i frågan vara så korrekta som möjligt. Oftast är det säljarens (banken) ekonomiska talespersoner som ger råd i frågan och har tendens att rekommendera vad som blir bäst för banken i första hand.

Alla påstånden är dock inte helt felaktiga med dessa anser jag inte vara korrekta i sammanhanget:

Fast ränta passar dig som...

Vill undvika risker.

Här kan man få intrycket att fast ränta i riskfritt vilket är felaktigt. Det finns risker med att man tar ett fast lån i ett högt ränteläge, att när löptiden på lånet går ut så är ränteläget högre än innan samt den kanske viktigaste risken att om man tvingas förtidsinlösa lånet så medför det betydande merkostnader. Är det mindre risk med bundet lån än rörligt? Det beror på hur man värderar riskerna för bägge typerna. Jag skulle vilja påstå att rörlig ränta med buffertsparande har totalt sett mindre risk jämfört med fast ränta för majoriteten av låntagare.

Rörlig ränta passar dig som...

Vill förhandla med banken var tredje månad.

Detta påstående känns inte så inbjudande när man läser det. Är det sant? Jag har erfarenhet av 8 banker och ingen av dessa har tagit bort framförhandlad rabatt efter 3 månader. Det sämsta jag har varit med om är 6 månaders rabatt (vilket fick mig att byta bank) men normalfallet skulle jag vilja hävda är 1-2 år, så ett generellt påstående om 3 månader känns vilseledande.

Vill försöka pricka räntekurvans lägsta punkt.

Vad menas med detta? Är det inte så att bunden ränta inbjuder mer till detta (spekulativa) fenomen? 

Att "Mr. rörlig" framstår som en Cowboy på Las Vegas tycker jag inte är helt nyanserat. En rörlig ränta med buffertsparande skulle jag vilja påstå är det alternativ som ger lägst total risk för majoriteten av hushåll i Sverige.

1. Man kan enklare flytta lånet mellan banker vilket medför lägre risk för inlåsning och lägre risk för högre kostnader (räntekostnad över tiden, kostnad för förtidsinlösen).

2. En uppbyggd buffert minskar totala risken för ett hushåll och kan användas för att vid räntetoppar minska ekonomisk risk samt för extraamorteringar när det bufferten blivit stor.

Tittar man på den senaste tioårsperioden så har det funnits fåtal tillfällen där bunden ränta blir billigare över tiden. Största risken med rörlig ränta är om man tar bostadslån precis innan räntetopp och innan man har buffert men den risken ska vägas mot riskerna med fast ränta.

För övrigt finns det många bra inslag i artikeln avseende förhandlingsdelar med mera.
//Stefan Thelenius

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson