Jag arbetar själv på Arbetsförmedlingen och är ansvarig för fas 3 på vårt kontor. Min upplevelse är att våra anordnare i de flesta fall är mycket bra, sedan fungerar inte alla platser för alla sökande. Men det finns ju inga arbetsgivare som fungerar för alla arbetstagare heller. De personer som är med i din artikel upplever jag står relativt nära arbete om man jämför med många andra. Tyvärr finns det en mycket stor andel som har fysiska och/eller psykiska problem och de hörs nästan inte alls i sådana här sammanhang.

"Anna" som du berättar om nämner Medborgarskolan som ett ställe där man virkar grytlappar. Jag samarbetar med Medborgarskolan och de gör ett fantastiskt arbete för de som är placerade hos dem. Mitt största problem där är att det nu har gått två år sedan verksamheten startade och jag får enligt förordningen inte ha någon placerad på samma ställe i mer än två år. Därför måste jag nu flytta på sökande som absolut inte vill byta plats. Medborgarskolan har ca 240 sökande hos sig på olika orter och jag är mycket imponerad av deras arbete. Men som sagt, det passar inte alla utan riktar sig nog mer till de som behöver hjälp att "komma på fötter". Möjligen var "Anna" alldeles för jobbnära, något som också har visat sig eftersom hon idag har arbete.

Det vore fantastiskt roligt att få se ett reportage om Medborgarskolan eller någon annan fas 3 plats som gör stor nytta. Det finns många därute som tror att det är så enkelt som att lägga ned fas 3. Det är det inte! Självfallet tycker jag också att riktiga jobb är ett mycket bättre än fas 3 men de som säger det får gärna berätta hur detta ska gå till och vem som ska betala.

// Anna