Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hårt slag mot Clas Ohlson i Insjön

I förmiddags fick de anställda vid Clas Ohlsons huvudkontor och distributionscentral besked om att bolaget vill göra en personalneddragning med 150 till 200 tjänster, främst i Insjön.
– Visst har vi vetat att något var på gång. Men att det handlar om så många tjänster var väldigt oväntat, säger Rune Haglund, Unionenklubbens ordförande.
Anita Täpp Publicerad
Clas Ohlson
Clas Ohlson

– Det här är nog den största planerade neddragningen i Clas Ohlsons historia. Själv har jag jobbat här i 33 år och alltid trott att det är betongsäkert, att här kommer det aldrig att bli neddragningar, att här är det bara är att dundra på. Och företaget går ju bra. Så det här känns väldigt tråkigt, säger Rune Haglund, ordförande i Unionenklubben på Clas Ohlson.

Orsaken till nedskärningen uppges i ett pressmeddelande vara att ledningen vill ha en mer effektiv och flexibel organisation liksom att man vill se till att ha rätt kompetens för att hantera de förändringar som digitaliseringen, automatiseringen och ett ändrat kundbeteende för med sig.

– Det här är egentligen inget nytt. Ledningen har tidigare sagt att man från och med verksamhetsåret 2020/2021 årligen planerar att spara mellan 200 och 250 miljoner kronor. Och att man kommer att se över organisationen och kostnadsställena har vi vetat sedan nästan ett halvår tillbaka. Men jag trodde aldrig man planerade en så stor neddragning.

Enligt ledningen ska neddragningsprocessen, som ska ske i flera steg, vara avslutad i början av 2020. Vid de fackliga förhandlingar som snart inleds ska övertalighet, naturliga avgångar, omplaceringar och outsourcing-lösningar diskuteras.

– Eftersom inget varsel är lagt och vi inte har börjat förhandla än så vet vi ännu inte hur många tjänstemän och kollektivare som berörs av den planerade neddragningen och vilka lösningar som kan bli aktuella för dem. Men vår förhoppning är att alla ska få någon sysselsättning eller få avgångsvederlag och sluta. Det är sådant vi får diskutera vid förhandlingarna, säger Rune Haglund.

På huvudkontoret i Insjön arbetar runt 450 tjänstemän varav nära 300 är medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.