Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
HADE DU...
0-5 rätt: Pensioner kan vara tråkigt, vi vet. Men det behöver inte vara så krångligt. Läs mer här så får du åtminstone lite grepp om hur din tjänstepension funkar.
5-10 rätt: Du har ganska bra koll på det här med tjänstepension och har sannolikt valt sparform någon gång under ditt yrkesliv. Men du kan alltid förkovra dig. Läs vår artikel här nedanför, så får du lite mer kött på benen.
11-13 rätt: Du är proffs. Vi kan inte lära dig nånting. Gå tillbaka startsidan och läs något annat.
Missade du själva testet? Det hittar du här.
ITP är den kollektivavtalade tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Alla som omfattas av kollektivavtal har också ITP. I vissa fall, även om det är sällsynt, kan företag som har ett så kallat hängavtal med till exempel Unionen välja att behålla en annan tjänstepensionslösning.
Företag utan kollektivavtal kan, men behöver inte, i stället erbjuda sina anställda en individuell pensionslösning. Hur pass bra en sådan lösning står sig jämfört med ITP:n varierar. Jobbar du på ett företag utan tjänstepension som inte vill ge dig en individuell pensionslösning återstår att pensionsspara privat eller byta arbetsgivare.
2006 förhandlade fack och arbetsgivare fram ett nytt ITP-avtal. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att det gamla systemet var oförutsägbart och kunde leda till stora kostnader. Detta för att det gamla ITP-systemet var så kallat förmånsbestämt. Varje anställd med ITP var garanterad en viss procent av sin slutlön i tjänstepension. Om någon bytte jobb sent i livet, och fick en väldigt mycket högre lön innebar det att den nya arbetsgivaren var tvungen att betala in extra mycket pensionskapital för att tjänstemannen skulle få sin garanterade pension. ITP 2 fortsätter att omfatta dem som redan var inne i systemet när parterna förhandlade fram ITP 1, som det nya systemet heter.
De som är födda 1979 eller senare omfattas av ITP 1. I det systemet bestäms din framtida pension av den avkastning du får på de pengar som din arbetsgivare betalar in – 4,5 procent av din lön upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. För löner över det – i dag cirka 35 000 kronor i månaden - handlar det om en 30-procentig premie.
Även arbetsgivare som tecknat kollektivavtal efter den 25 april 2006 kan låta samtliga sina tjänstemän tjäna in ITP 1 oavsett födelseår.
Man kan tidigast börja tjäna in pengar till ITP 1 från och med den månad man fyller 25 år.
För den anställde med ITP 1 är lönen under hela arbetslivet viktig för hur stor pensionen blir. Men även avgifterna till de bolag som förvaltar premierna har betydelse, liksom avkastningens storlek. Allra bäst är att ha en hög lön tidigt – det ger längre tid för de inbetalda premierna att öka i värde.
Läs mer om avgifter här:
Låga ITP-avgifter kan ge 230 000 mer i pension
Nio av tio förlorar pensionspengar
Den som har ITP 1 kan själv välja hur pengarna ska förvaltas. Ett grundkrav finns: minst hälften av premierna måste placeras i en traditionell försäkring. Detta för att skapa en grundtrygghet. En traditionell försäkring garanterar att man får tillbaka de inbetalda premierna. En fondförsäkring är mer riskfylld och ger inte motsvarande garanti, men större möjligheter att själv bestämma hur pengarna ska förvaltas.
Valet av pensionsförvaltare görs via Collectum som fungerar som en länk mellan de blivande pensionärerna, arbetsgivarna och försäkringsbolagen som förvaltar pensionen. I dag finns ett tiotal utvalda bolag att välja mellan.
Den som inte gör något val blir automatiskt försäkrad i en traditionell försäkring hos tjänstepensionsbolaget Alecta, samma bolag som förvaltar ITP 2.
Man kan också välja att betala för ett återbetalningsskydd och familjeskydd. Återbetalningsskyddet gör att dina närmaste får en efterlevandepension när du avlider. Beloppet motsvarar de inbetalda premier som du inte hunnit få utbetalt. Familjeskyddet ger förmånstagaren ett visst belopp under en begränsad tid i fall du avlider före 65 år.
Medan det är svårt att på förhand beräkna hur stor pension ITP 1 kommer att ge, är det desto enklare för ITP 2. Här är det den sista lönen som är avgörande. Det finns dock regler om hur stora lönehöjningar under de sista fem åren som får påverka pensionen. Reglerna är till för att hindra att arbetsgivare ska kunna ge anställda högre pension utan att betala in motsvarande premie.
För lön mellan 0 och 34 980 kronor i månaden ger ITP 2 motsvarande 10 procent, för lön mellan 34 981 och 93 279 kronor 65 procent och för lön därutöver upp till ett cirka 140 000 kronor 32,5 procent. För att få full ITP 2 krävs 360 månaders tjänstetid, det vill säga 30 år. För varje månad som saknas minskas pensionen.
Den som omfattas av ITP 2 har också en kompletterande pension, ITPK. ITPK- premien är 2 procent av lönen, och kan placeras hos de valbara bolagen hos Collectum. Precis som för ITP 1-valet gäller här att välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring.
De som har en månadslön över 46 640 kronor och omfattas av ITP 2 kan komma överens med sin arbetsgivare om att antingen ersätta delar av den förmånsbaserade pensionen med en alternativ ITP, en så kallad 10-taggarlösning, i form av en individuell försäkring, eller helt byta till ITP 1. En anledning till att välja denna lösning är att man vill få större möjlighet att själv besluta över placeringen av pensionspremien och på så vis öka chansen till en bättre pension framöver. Man bör dock vara medveten om att det finns risk för att pensionen blir sämre.
Läs mer om tiotaggare här:
Varning för alternativ pensionslösning
Förlorar 5 000 kr i månaden
Den normala uttagsåldern för tjänstepensionen är 65 år. Men det går att få den utbetald redan från 55 års ålder. Pensionen blir då avsevärt lägre både för att den kommer att tas ut under längre tid och tjänas in under kortare.
Läs mer om uttagsålder här:
Oroväckande ökning av snabbt pensionsuttag
Mer i plånboken då du väntar med pensionen
Både för ITP 1 och ITP 2 gäller att premierna betalas in under sjukskrivning. Vid föräldraledighet fortsätter försäkringen för ITP 1 att gälla i som längst 13 månader. För ITP 2 finns en rekommendation från Svenskt Näringsliv och PTK att arbetsgivarna ska betala premierna under 11 månader. Det är dock inget tvingande.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.