Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Här är svaren på pensionstestet

Har du gjort Kollegas pensionstest? Då hittar du svaren här nedanför. Klicka på rubrikerna i facit så kommer du till rätt avsnitt i texten.
Linda Svensson, Niklas Hallstedt Publicerad
  1. ITP
  2. Privatanställda tjänstemän
  3. ITP 1 är premiebestämd.
  4. 55 år
  5. Samtliga
  6. Den som tjänar mer än 46 640 kronor i månaden
  7. 10 procent av sin lön upp till 34 980 kronor i månaden
  8. Alecta och Collectum
  9. Alecta
  10. 30 år
  11. En kompletterande pension för den som omfattas av ITP 2
  12. Traditionell försäkring
  13. Ja, men bara mellan vissa utvalda bolag

HADE DU...
0-5 rätt:
Pensioner kan vara tråkigt, vi vet. Men det behöver inte vara så krångligt. Läs mer här så får du åtminstone lite grepp om hur din tjänstepension funkar.

5-10 rätt: Du har ganska bra koll på det här med tjänstepension och har sannolikt valt sparform någon gång under ditt yrkesliv. Men du kan alltid förkovra dig. Läs vår artikel här nedanför, så får du lite mer kött på benen.

11-13 rätt: Du är proffs. Vi kan inte lära dig nånting. Gå tillbaka startsidan och läs något annat.

Missade du själva testet? Det hittar du här.

SÅ här funkar det med pensioner:

ITP är den kollektivavtalade tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Alla som omfattas av kollektivavtal har också ITP. I vissa fall, även om det är sällsynt, kan företag som har ett så kallat hängavtal med till exempel Unionen välja att behålla en annan tjänstepensionslösning.

Företag utan kollektivavtal kan, men behöver inte, i stället erbjuda sina anställda en individuell pensionslösning. Hur pass bra en sådan lösning står sig jämfört med ITP:n varierar. Jobbar du på ett företag utan tjänstepension som inte vill ge dig en individuell pensionslösning återstår att pensionsspara privat eller byta arbetsgivare.

2006 förhandlade fack och arbetsgivare fram ett nytt ITP-avtal. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att det gamla systemet var oförutsägbart och kunde leda till stora kostnader. Detta för att det gamla ITP-systemet var så kallat förmånsbestämt. Varje anställd med ITP var garanterad en viss procent av sin slutlön i tjänstepension. Om någon bytte jobb sent i livet, och fick en väldigt mycket högre lön innebar det att den nya arbetsgivaren var tvungen att betala in extra mycket pensionskapital för att tjänstemannen skulle få sin garanterade pension. ITP 2 fortsätter att omfatta dem som redan var inne i systemet när parterna förhandlade fram ITP 1, som det nya systemet heter.

De som är födda 1979 eller senare omfattas av ITP 1. I det systemet bestäms din framtida pension av den avkastning du får på de pengar som din arbetsgivare betalar in – 4,5 procent av din lön upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. För löner över det – i dag cirka 35 000 kronor i månaden - handlar det om en 30-procentig premie.

Även arbetsgivare som tecknat kollektivavtal efter den 25 april 2006 kan låta samtliga sina tjänstemän tjäna in ITP 1 oavsett födelseår.

Man kan tidigast börja tjäna in pengar till ITP 1 från och med den månad man fyller 25 år.

För den anställde med ITP 1 är lönen under hela arbetslivet viktig för hur stor pensionen blir. Men även avgifterna till de bolag som förvaltar premierna har betydelse, liksom avkastningens storlek. Allra bäst är att ha en hög lön tidigt – det ger längre tid för de inbetalda premierna att öka i värde.

Läs mer om avgifter här:
Låga ITP-avgifter kan ge 230 000 mer i pension
Nio av tio förlorar pensionspengar

Den som har ITP 1 kan själv välja hur pengarna ska förvaltas. Ett grundkrav finns: minst hälften av premierna måste placeras i en traditionell försäkring. Detta för att skapa en grundtrygghet. En traditionell försäkring garanterar att man får tillbaka de inbetalda premierna. En fondförsäkring är mer riskfylld och ger inte motsvarande garanti, men större möjligheter att själv bestämma hur pengarna ska förvaltas.

Valet av pensionsförvaltare görs via Collectum som fungerar som en länk mellan de blivande pensionärerna, arbetsgivarna och försäkringsbolagen som förvaltar pensionen. I dag finns ett tiotal utvalda bolag att välja mellan.

Den som inte gör något val blir automatiskt försäkrad i en traditionell försäkring hos tjänstepensionsbolaget Alecta, samma bolag som förvaltar ITP 2.

Man kan också välja att betala för ett återbetalningsskydd och familjeskydd. Återbetalningsskyddet gör att dina närmaste får en efterlevandepension när du avlider. Beloppet motsvarar de inbetalda premier som du inte hunnit få utbetalt.  Familjeskyddet ger förmånstagaren ett visst belopp under en begränsad tid i fall du avlider före 65 år.

Medan det är svårt att på förhand beräkna hur stor pension ITP 1 kommer att ge, är det desto enklare för ITP 2. Här är det den sista lönen som är avgörande. Det finns dock regler om hur stora lönehöjningar under de sista fem åren som får påverka pensionen. Reglerna är till för att hindra att arbetsgivare ska kunna ge anställda högre pension utan att betala in motsvarande premie.

För lön mellan 0 och 34 980 kronor i månaden ger ITP 2 motsvarande 10 procent, för lön mellan 34 981 och 93 279 kronor 65 procent och för lön därutöver upp till ett cirka 140 000 kronor 32,5 procent. För att få full ITP 2 krävs 360 månaders tjänstetid, det vill säga 30 år. För varje månad som saknas minskas pensionen.

Den som omfattas av ITP 2 har också en kompletterande pension, ITPK. ITPK- premien är 2 procent av lönen, och kan placeras hos de valbara bolagen hos Collectum. Precis som för ITP 1-valet gäller här att välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring.

De som har en månadslön över 46 640 kronor och omfattas av ITP 2 kan komma överens med sin arbetsgivare om att antingen ersätta delar av den förmånsbaserade pensionen med en alternativ ITP, en så kallad 10-taggarlösning, i form av en individuell försäkring, eller helt byta till ITP 1. En anledning till att välja denna lösning är att man vill få större möjlighet att själv besluta över placeringen av pensionspremien och på så vis öka chansen till en bättre pension framöver. Man bör dock vara medveten om att det finns risk för att pensionen blir sämre.

Läs mer om tiotaggare här:
Varning för alternativ pensionslösning
Förlorar 5 000 kr i månaden

Den normala uttagsåldern för tjänstepensionen är 65 år. Men det går att få den utbetald redan från 55 års ålder. Pensionen blir då avsevärt lägre både för att den kommer att tas ut under längre tid och tjänas in under kortare.

Läs mer om uttagsålder här:
Oroväckande ökning av snabbt pensionsuttag
Mer i plånboken då du väntar med pensionen

Både för ITP 1 och ITP 2 gäller att premierna betalas in under sjukskrivning. Vid föräldraledighet fortsätter försäkringen för ITP 1 att gälla i som längst 13 månader. För ITP 2 finns en rekommendation från Svenskt Näringsliv och PTK att arbetsgivarna ska betala premierna under 11 månader. Det är dock inget tvingande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.