Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Kvinnan kom alltid hungrig och smutsig till kontoret och hade aldrig några pengar. Att umgås med kollegorna efter arbetstid var en omöjlighet eftersom hennes svärföräldrar då alltid väntade utanför kontoret, för att skjutsa henne hem.
Så såg livet länge ut för en kvinna vars man ständigt utsatte henne för både psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Vilket bland annat innebar att hon var förbjuden att äta frukost och duscha på morgnarna och han också kontrollerade hennes pengar.
Det här berättade kvinnan nyligen om vid en digital föreläsning som alla Spotifys medarbetare i världen kunde ta del av. Det som ett inslag i företagets arbete för att öka medvetenheten om hur våld i nära relationer kan se ut, vilket nu är en del av en stor satsning kallad Heart & Soul.
– Den här kvinnan hade en annan arbetsgivare. Men hennes berättelse var ändå viktig för oss att ta del av, inte minst därför att den visar vad som hände när ingen grep in trots alla signaler om att något var fel. Och vi har alla ett ansvar för att lära oss se sådana här signaler och hur vi kan hjälpa när sådant här händer en kollega, säger Linn Caldas som är ansvarig för Heart & Soul.
Sedan 2018, då Heart & Soul lanserades, har Spotify fokuserat på att få till en kulturförändring på företaget genom att försöka minska det stigma som är kopplat till mental ohälsa. Ett stigma som kan göra att anställda inte vågar berätta om att de mår dåligt och söka hjälp.
Nyligen utökades satsningen med ett åtgärdsprogram mot våld i nära relationer.
– Det är ju tyvärr ett väldigt vanligt problem, där vi vet att en av tre kvinnor och att en av sex män kommer att uppleva någon form av fysiskt eller psykiskt våld någon gång i livet. Och det är också något som har eskalerat under pandemin. Därför bestämde vi oss för att också satsa på det, säger Linn Caldas.
Hon påpekar att det fortfarande finns många missuppfattningar både när det gäller mentala ohälsa och våld i nära relationer, eller domestic abuse som hon helst säger,
– Många tror exempelvis att den som lider av psykisk sjukdom inte kan vara högpresterande på jobbet, trots att det är helt fel. Och för många handlar domestic abuse främst om mäns fysiska våld mot kvinnor. Men det handlar faktiskt både om fysisk, psykisk, ekonomisk, emotionell och sexuellt våld och är något som även kvinnor kan utsätta män för.
Eftersom det ofta också finns mycket stigma, och skam, kopplat till våld i nära relationer har Spotify valt att erbjuda tre alternativ för den som utsätts för våld i en nära relation.
Ett alternativ, som även kan nyttjas av en medarbetares partner, är att man kan ringa eller mejla till en stödlinje där en socialarbetare svarar inom 24 timmar.
– Till en början kan socialarbetaren stötta emotionellt och kanske sätta ord på vad man egentligen upplever. För att senare exempelvis ordna så man får prata med en psykolog eller snabbt får ett tillfälligt boende. Och den här hjälpen är helt konfidentiell och inget som Spotify tar del av.
Ett annat alternativ, som också är konfidentiellt, är ett slags uppslagsverk där företaget har listat kontaktuppgifter till organisationer runt om i världen som arbetar med våld i nära relationer, som medarbetarna själva kan kontakta.
Sedan finns alltså ett tredje alternativ men då krävs också att man vågar berätta om sin situation för sin chef eller en HR-person.
– Det är faktiskt det statistiskt mest vanliga att man gör det, eftersom man ändå känner sig mest trygg på jobbet. Men då brukar tyvärr arbetsgivarna inte ha det stöd som behövs på plats. Vilket vi alltså har nu, säger Linn Caldas.
I det ingår bland annat att den som exempelvis behöver träffa olika socialarbetare eller delta i en rättegång får betald ledighet. I det fall en medarbetare är utsatt för ekonomiskt våld och inte har tillgång till sina pengar hjälper Spotify till med att byta bankkonto så att lönen kan sättas in där.
– Om du bestämmer sig för att lämna en relation, där man har sett att det är störst risk för att man blir utsatt för något, så kan vi förutom att ordna med psykologhjälp och den biten också se till att du snabbt får en tillfällig bostad för dig och kanske också dina barn, säger Linn Caldas.
– Och om ens expartner förföljer en så kan vi ordna så man får säkerhetsvakter och kan jobba på en annan plats så att man känner sig trygg. Då kan vi också hjälpa till med en flytt till ett av våra kontor i ett annat land.
Eftersom man ännu inte vet hur många anställda som kommer att nyttja det stöd som nu erbjuds kommer man först om några år, när en utvärdering har gjorts, veta hur mycket Heart & Soul kommer att kosta Spotify, förklarar Linn Caldas.
Hon påpekar att företaget heller aldrig har kalkylerat med att tjäna något på den här satsningen, genom att en minskad mental ohälsa skulle kunna leda till en högre produktivitet.
– Det har det aldrig varit tal om. Det här handlar bara om att vi som företag vill ta ett större ansvar på det här området och att vi därför gör allt vi kan för att skapa en trygg och öppen kultur, där det är lika okej att må bra som att inte göra det. Så att alla ska kunna komma till jobbet och känna tillhörighet, säger Linn Caldas.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
