Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnlös lever farligt

Stress och udda arbetstider är främsta orsaken till störd sömn. Farligast är att inte kunna stänga av oron för morgondagen.
Johanna Rovira Publicerad

En stressad person har under natten massor av mikrouppvaknanden och djupsömnen minskar, visar mätningar. Men den stress man utsatts för under dagen är egentligen inte boven i dramat, det kan till och med vara bra att stressa så länge man kan sätta stopp och koppla bort jobbet. Oförmåga att stänga av är en högre riskfaktor än stor arbetsbelastning, menar forskarna. Det är oron inför morgondagen som förstör sömnen. 

Sover man illa i en vecka ökar stresshormonet kortisol, liksom blodfettnivåerna. Samtidigt minskar produktionen av tillväxthormon och insulintoleransen.

Störd sömn fördubblar risken för infarkter och ökar också risken för bland annat diabetes, depression, utbrändhet och fetma. Dessutom löper en trött person betydligt större risk att dö i en olycka än en utsövd.

- Hjärnan går långsammare, man blir dummare, förklarar Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stressforskningsinstitutet.

- Man behöver minst sju timmars sömn per natt, då klarar man sig utan att tröttheten ökar. Sedan gör det inget om man förlorar sömn enstaka gånger och kortare perioder, eftersom man lätt återhämtar förlorad sömn.

Så sover du bättre:

  • Ha svalt, tyst och mörkt i sovrummet.
  • Undvik kaffe, alkohol och nikotin.
  • Varva ner minst två timmar innan du lägger dig.
  • Lägg dig inte hungrig men heller inte övermätt. Mycket mat sent stör sömnen.
  • Tänk inte på morgondagen - det är lättare sagt än gjort, men om det inte funkar att räkna får, kan du till exempel försöka se för ditt inre något lugnande och avkopplande.
  • Motionera mycket - inte strax före läggdags.
  • Använd sängen bara för sömn och sex.
  • Sök vård om du har långvariga sömnstörningar.            

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket