Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sömnlös lever farligt

Stress och udda arbetstider är främsta orsaken till störd sömn. Farligast är att inte kunna stänga av oron för morgondagen.
Johanna Rovira Publicerad

En stressad person har under natten massor av mikrouppvaknanden och djupsömnen minskar, visar mätningar. Men den stress man utsatts för under dagen är egentligen inte boven i dramat, det kan till och med vara bra att stressa så länge man kan sätta stopp och koppla bort jobbet. Oförmåga att stänga av är en högre riskfaktor än stor arbetsbelastning, menar forskarna. Det är oron inför morgondagen som förstör sömnen. 

Sover man illa i en vecka ökar stresshormonet kortisol, liksom blodfettnivåerna. Samtidigt minskar produktionen av tillväxthormon och insulintoleransen.

Störd sömn fördubblar risken för infarkter och ökar också risken för bland annat diabetes, depression, utbrändhet och fetma. Dessutom löper en trött person betydligt större risk att dö i en olycka än en utsövd.

- Hjärnan går långsammare, man blir dummare, förklarar Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stressforskningsinstitutet.

- Man behöver minst sju timmars sömn per natt, då klarar man sig utan att tröttheten ökar. Sedan gör det inget om man förlorar sömn enstaka gånger och kortare perioder, eftersom man lätt återhämtar förlorad sömn.

Så sover du bättre:

  • Ha svalt, tyst och mörkt i sovrummet.
  • Undvik kaffe, alkohol och nikotin.
  • Varva ner minst två timmar innan du lägger dig.
  • Lägg dig inte hungrig men heller inte övermätt. Mycket mat sent stör sömnen.
  • Tänk inte på morgondagen - det är lättare sagt än gjort, men om det inte funkar att räkna får, kan du till exempel försöka se för ditt inre något lugnande och avkopplande.
  • Motionera mycket - inte strax före läggdags.
  • Använd sängen bara för sömn och sex.
  • Sök vård om du har långvariga sömnstörningar.            

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.