Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.

– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.

Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.

Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad

Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.

– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.

Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad

Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.

– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.

Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.

– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.

– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.

Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.

– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!

Text: Kristina Karlberg.