Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så besegrade Nichlas speldjävulen

Trots att allting rasade kände Nichlas Zetterqvist en märklig frid. Nu var det slut på lögnerna, sveken och stressen över att hinna ner till ATG-ombuden innan matcherna började. I dag har han varit spelfri i tre månader.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Nichlas är tacksam mot sin chef, som hjälpte honom att bli kvitt spelberoendet. Per Knutsson

Det var en bekant som kom med påståendet: ”Du spelar bort ofantliga pengar på Jack Vegas-automater!” Det var sant att Nichlas Zetterqvist var spelberoende, men det var inte slotmaskiner som var den stora boven. Det var Oddset och Stryktipset.

– Så här i efterhand kan jag ju inse att mitt beroende började redan när jag var 18 år och fick möjlighet att spela. Det tog fort överhanden, men jag kände att det var något jag kunde fixa på egen hand.

I dag är Nichlas Zetterqvist 33 år och spelandet har kostat honom ett äktenskap och gett honom skulder hos banken. Men för första gången på 15 år är han helt öppen med sitt beroende. Att han har haft svårt att gå och handla utan att lämna in kuponger till Svenska spel. Att han gömde undan post och aldrig visade kontoutdrag för sin fru. Att bli ställd mot väggen har gjort att det går lättare att andas. Men erfarenheten blev dyrköpt.

Egentligen kunde den där konfrontationen ha skett tidigare. Människor har sträckt ut en hand, frågat vad han använder sina pengar till. Men han var inte mottaglig då. Han var tvungen att hamna på botten först.

– Botten för mig var att jag plötsligt såg helhetsbilden av mitt liv – och jag tyckte inte om vad jag såg. Att min fru ville separera på grund av mitt spelande blev väldigt påtagligt, att få ha barnen varannan vecka. Det känns otroligt tungt att jag har sårat dem.

Trots att jobbet aldrig riktigt påverkades av hans spelande så var det hans chef som sträckte ut handen och gav en knuff i rätt riktning. Niklas ville vara tjänstledig för att testa ett nytt jobb. Men när chefen fick reda på att han hade ett spelberoende så ringde han upp och bad honom komma tillbaka, så att de tillsammans kunde lösa problemen.

– Det var schysst gjort. Via företagshälsovården fick jag hjälp att komma vidare till behandling.

Behandlingen för Nichlas innebär både att han bearbetar sitt spelande och sig själv. Vad var det som gjorde att han blev fast i ett spelande han inte kunde kontrollera? Hur kan han jobba med sig själv för att styra tankarna åt rätt håll när lusten smyger på?

– För mig var spelandet ett sätt att fly verkligheten. Jag har haft svårt att prata om saker och hållit inne med problem. I dag finns inga hemligheter kvar.

Nichlas Zetterqvist har berättat om sitt beroende för vänner och bekanta. Han har fått skuldfinansiering för att hålla sig flytande och börjar, om allt går som planerat, att jobba igen nu i vår.

– Det är svårt att säga hur människor hade kunnat hjälpa mig. Jag tror att man måste prata mer om de här problemen på arbetsplatserna. Att inte göra det skamfyllt. Alla har väl någon gång haft drömmar om att vinna storvinsten, för då tror man att allt kommer att lösa sig. Men det gör det inte. Tro mig, jag vet.

Säkra tecken

  • Personen drar sig undan, deltar inte vid sociala sammanhang som till exempel fika.
  • Glömmer tider och avtal.
  • Snäser av kollegor, verkar allmänt irriterad på omgivningen.
  • Kommer ihop sig med kollegor, skapar oro och konflikter i arbetsgruppen.
  • Uppträder håglöst och ointresserat.
  • Klagar över magbesvär.
  • Oförklarlig frånvaro.
  • Ojämn arbetsprestation.
  • Upplevs som frånvarande och tankspridd.
  • Stresskänslig.
  • Trött/sömnproblem: personen ser sliten ut, har svårt att hålla koncentrationen, konsumerar mycket sötsaker och kaffe.
  • Ökad sjukfrånvaro. 
     

VAD DU KAN GÖRA

  • Ett samtal bör handla om det du ser, känner och upplever. Undvik att ställa en diagnos.
  • Visa att du du har samtalet av omsorg.
  • Tydliggör problemet och var tydlig med hur du vill gå vidare mot en lösning.
  • Förklara vad konsekvenserna blir om det inte blir en förändring.
     

SPEL OM PENGAR

  • Cirka 2 procent har allvarliga spelproblem, ytterligare 5 procent är riskspelare. 
  • Bland killar 18–24 år har nära 10 procent allvarliga spelproblem.
  • Vanligast är lotterier, nummerspel, hästar och sport. Kasinospel skapar störst problem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket