Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ljusdesigner

Andreas Milsta är ljusdesigner på White arkitekter i Göteborg, sedan snart fyra år. Han ljussätter allt från privata trädgårdar till offentliga rum.
Eva Karlsson Publicerad

Intresset för belysning kom redan för tio år sedan när han var femton år och började jobba på Backa teater som ljustekniker och ljussättare. I gymnasiet läste Andreas Milsta skapande teknik, en utbildning inom ljud och ljus inriktad mot evenemangsbranschen.

- Sista året var jag helt insnöad på belysning och jobbade på teatern heltid. Jag fick sköta skolan på kvällarna. Sedan sökte jag till ingenjörshögskolan i Jönköping och läste ljusdesign i två och ett halvt år.

Högskolans belysningsutbildning inriktade sig på arkitektonisk belysning och Andreas Milsta, som var van vid ljusbord på teatern, tyckte att områdena låg långt ifrån varandra. Först efter ett halvår insåg han att det handlade om samma sak, att man i båda fallen använder ljus som ett gestaltande redskap för att förstärka upplevelsen av scenen eller arkitekturen.

Vad jobbar du med just nu?

- Jag har sex projekt på gång. Bland annat så ska jag vara teknisk koordinator för Ljus i Alingsås. För tionde året i rad bjuder Alingsås och PLDA, Professional lighting designers association, in ljusdesigners från hela världen. Tillsammans med ett sjuttiotal studenter laborerar de fram ljusinstallationer under en veckas workshop och därefter får allmänheten komma och titta, antingen på guidade visningar eller så kan de följa en slinga runt staden. Det är stort, över sjuttiotusen turister brukar besöka Alingsås. I år är ingivningen den 25 september.

- Ett annat projekt är en bok vi gör åt Vägverket. Den handlar om hur man ska behandla belysningen i tunnlar och på broar vilket är relativt komplexa miljöer.

Ska ni tänka på alla aspekter?

- Ja, man kan aldrig plocka ljuset ur sitt sammanhang. Vi ska se till det estetiska, att det är en vacker och trygg miljö, och till livslängden, att det ska fungera i till exempel 20 år. Materialet får inte ha en negativ påverkan på miljön. Energin ska begränsas och optimeras och det kan göras med bland annat styrteknik, så att belysningen inte drar ström i onödan. Tittar man sig omkring nattetid i Sverige ser man att det är mycket belysning som brinner till ingen nytta och till en stor onödig kostnad. 90 procent av miljöbelastningen sker under driften, tillverkningen och skrotningen utgör bara tio procent.

Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?

- Man ska ha en känsla för gestaltning. En konstnär komponerar med penslar och färger, vi gör det med belysning. Man ska också ha intresse för teknik, så att man vet hur man ska kunna förverkliga sina idéer.

Jobbar du inne på kontoret och eller är du ute på fältet?

- Det varierar och det är en fördel med det här jobbet. Varje projekt känns unikt och jag gillar blandningen. En dag kan jag sitta och rita på datorn eller hjälpa en arkitekt med någon belysningsfråga, en annan är jag ute och ljussätter en fasad.

Är du den som klättrar däruppe eller står du nere på marken och pekar?

- Jag har gått en skylift-utbildning och är själv uppe i skyliften när vi arrangerar provbelysningar. Man får ordna alla detaljer, som att se till att berörda gator är korrekt avspärrade.

Märks det på ditt hem att du är ljusdesigner?

- Det är lite som med skomakarens barn... Jag skulle kunna gör mer. Jag har spottar på en vajer som accentuerar möbler och tavlor, det är en enkel Ikeabelysning, ganska minimaltiskt, och några armaturer i strategiska hörn. Ljus på väggarna sätter prägel på rummet och gör det visuellt större. För att skapa stämning "dimrar" jag upp eller ner. Mycket ljus ökar kortisolproduktionen och piggar upp. Lite ljus ger motsatt effekt.

- Jag är lite arbetsskadad. När jag kommer in i ett nytt rum är det första jag tänker på vilka belysningsprinciper som används och hur belysningen beskriver rummet.

Är du nöjd med din lön?

- Blir man någonsin nöjd? Jo, jag är ganska nöjd.

Har ni några förmåner?

- Vi har fruktkorg, det är värt mycket med färsk frukt. Vi har 2 500 kronor till friskvård. Jag gör av med dem på gymkort och danslektioner. Om jag skulle önska mig någon ytterligare förmån så skulle de vara rikskuponger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden