Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Linedanceinstruktör

I vilket yrke måste man vara musikalisk, ha rytmkänsla, tycka om att träffa människor och ha ett gediget tålamod? Svar: Linedanceinstruktör.
Eva Karlsson Publicerad
Jobbet som linedanceintruktör kräver taktkänsla.

- Humor och kreativitet kan vara rätt bra också, tillägger Maria "Dixie" Lippe, som lär ut modern linedance genom Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö, Smygehamn, Trelleborg och Lund. Hon har mellan två och fyra nittiominuters pass om dagen, åtta-nio grupper i veckan. Medtag vattenflaska! Det kommer att bli svettigt.

Hur kom det sig att du blev linedanceinstruktör?

- Jag började dansa linedance 1995. En väninna hade fått ett blad i brevlådan om att det fanns en ny dansform på en av nattklubbarna i Malmö. Jag hängde med dit. Jag tyckte om det och åkte runt och fortsatte dansa. 1999 började jag som instruktör. En del dansare börjar instruera, andra börjar med uppvisning eller tävling och sedan är det sådana som jag som gör allting samtidigt.

Varför linedance av alla sorter som finns?

- Modern linedance är alla sorter. Man kan dansa till all slags musik. Det kan vara polka, cha cha, vals, jive eller vad som helst och man kan vara solo eller tre personer eller femtio på dansgolvet.

- Man står på linjer och dansar en och en. Nybörjardanserna brukar ha sexton steg och så upprepar man denna stegserie tills musiken tar slut. När man så har fått kläm på att byta riktningar och upprepa inlärda stegserier kan man börja dansa.

Hur länge är man nybörjare?

- Jag brukar räkna med två terminer men alla människor har olika lång inlärningsperiod. Det finns de som är fullt nöjda med att gå nybörjarkursen fast de är inne på sitt femte eller sjätte år. Vi kallar dem falska nybörjare. De ser inte sin egen utveckling. Skulle jag sätta en som har dansat i tre år i första 1a-lektionen skulle de tycka att det var fruktansvärt enkelt.

Hur gamla är eleverna?

- I en av grupperna är den yngsta åtta år och den äldsta sjuttioett. Det är mest kvinnor. Men det finns några män i varje grupp även om de är i minoritet.

Finns det elever som är helt hopplösa att lära?

- Helt hopplös är bara den som själv anser det. De som kommer till lektionerna och säger jag kan inte det här, de har alldeles rätt. Så det är upp till var och en. Men helt obildbara människor finns inte. Om de själva inte har bestämt sig för att vara det.

Hur är det med skaderisken?

- Man kan få skador av linedance precis som av all sport. Du kan jämföra det med gymnastik. På mina pass är det obligatoriskt att stretcha innan vi slutar. Annars kommer benhinneinflammationen som ett brev på posten.

Hur ser en bra arbetsdag ut?

- Kursstarten är nästan alltid bra för då kommer nya elever med förväntansfullt tindrande ögon och som inte har en aning om vad linedance är. Det är alltid kul. Det finns de som undrar om det inte är tradigt att lära ut nivå 1a år efter år men det är det inte. Det är det roligaste som finns.

Vad kan gå fel?

- Dubbelbokningar av lokalen, då får man ställa in och skälla på den som har bokat. Om jag är förkyld eller om många av eleverna är förkylda blir det inte samma fart och glädje.

Du är tävlingsdansare också, var någonstans går tävlingarna?

- Vi har en favorit som heter Summer Classics som går i Tyskland sista helgen i juli varje år. Vi tar den som en semester och har kanske inte tränat lika mycket som många andra som tävlar hela tiden. Vi brukar hamna en bit ner i resultatlistan. Sedan har vi också lite mindre klubbtävlingar hemma omkring.

Blir det mycket dans på fritiden också?

- Jag försöker faktiskt komma på någon bra hobby. Det har varit lite svårt med linjerna mellan arbete och fritid. Jag har ett gammalt hus och en trädgård där det i och för sig finns en del att göra.

Fakta

Maria "Dixie" Lippe har Dance Fundamentals I-IV certifikat hos NTA. (National Teachers Association).
- Det finns knappast någon genomsnittlig lön för mitt yrke, eftersom min tjänst är ganska ovanlig. Den vanligaste anställningsformen för cirkelledare är fortfarande tim. Jag tjänar 12 700 kronor på min halvtid, men då har jag en överenskommelse med arbetsgivaren att lönen också ska finansiera omkostnader till exempel stereo, mikrofon, skivor och licenser. Lokalhyror och körersättning står Studieförbundet Vuxenskolan för.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.