Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Godistävlingen avgjord - Pamela vann knäcktratten
Det kom in många trevliga recept i vår tävling. Det ena godare än det andra. Men nu är tävlingen om knäcktratten avgjord. Vinnare av tratten är Pamela Lidström Johansson med sitt Tobleronerecept.
Här är några av alla era favoritrecept:
Toblerone i mikron
Skålla och hacka 100 gram sötmandel. Smält i mikron:
- 175 gram mörk choklad
- 175 gram ljus choklad
- 20 gram cocosfett
När detta har smält, rör ihop ordentligt. Häll sedan i 3 matskedar ljus flytande honung och rör om. Häll sist i mandeln och rör om ordentligt igen. Nu är det bara att hälla upp i formar. Låt stelna i kylskåp några timmar.
Pamela Lidström Johansson
(som alltså vann den praktiska kola-knäcktratten)
Mozartkulor
Varje år samlas familjen och gör vår egen version av Mozartkulor. Vår tradition är också att förändra receptet för varje år där någon ingrediens byts ut.
Vårt original recept (16 kulor)
- 200 g nougat
- 250 g marsipan
- 100 g mörk choklad
Skär nougaten i tärningar och rulla varje bit rund. Skär ca 5 mm tjocka skivor av marsipanrullen och lägg nougaten i mitten. Täck nougaten med marsipanen runt om och rulla till rund boll. Smält chokladen i ett vattenbad och doppa kulorna i den smälta chokladen. Låt kulorna stelna på galler.
Variationer:
- Byt ut den mörka chokladen med andra sorter och smaker av choklad typ: vit choklad, 70 procent mörk choklad, krokant, apelsin, mint, med flera.
- Smaksätt marsipanen med andra nötter typ 10 g pistasch som finhackas och blandas med den rumsvarma marsipanen med hjälp av elvisp. Gör en ny rulle och följ originalreceptet.
- Smaksätt marsipanen med 2 msk rom, araksrom eller Xanté (personlig favorit) och blanda med den rumsvarma marsipanen med hjälp av elvisp tills den är smidig. Gör en ny rulle, skulle marsipanen fastna i bakbordet så kan man använda lite florsocker. Följ sedan original receptet.
Dekoration:
Ibland blir variationen att vi dekorerar kulorna:
Spritsa tunt med annan smält choklad ovanpå de doppade kulorna. Doppa kulorna i strössel, Oboy eller kakao.
Sätt dekorationskulor eller frukter på kulorna innan chokladen stelnar.
Bruno Hansson
Polkabräck
300g vit choklad smälts. Blanda i 3msk riven kokos, rivet skal av en liten citron och 100g krossade polkagrisar. Bred ut på smörpapper och låt svalna i kyl. Dela i bitar. Mums!
Catarina Järv
Nissens Julgotte
- 400g ljus och mörk blockchoklad
- Cornflakes på känn
- En klick smör
Gör så här:
Smält blockchokladen i vattenbad. Häll under tiden Cornflakes i en smord form/fat med kanter, så att det nätt och jämt täcker formens bottenyta.
Häll över den smälta blockchokladen över cornflaksen. Blanda ihop. Cornflaksen ska vara täckta i choklad.. Hellre lite för mycket choklad än för mycket cornflakes. Häll på mer Cornflakes om så behövs.
Bre ut röran med Cornflakes och choklad jämt över formens bottenyta och låt stelna. Skär i bitar när den nästan stelnat helt.
Josefine Thalenius
Rocky Road
Klä en form, ca 20x30 cm, med aluminiumfolie. Smält i vattenbad och låt svalna något:
- 200 g mörk choklad
- 200 g mjölkchoklad
- En burk kondenserad mjölk
- 25 g smör
Blanda ner:
- 2,5 dl rostade jordnötter
- 1,5 dl skalade pistachenötter
- En påse dumlekolor
- 2,5 dl minimarshmallows
Rör inte runt för mycket, då smälter marshmallowsarna. Häll smeten i formen. Ställ i kylen i minst 4 timmar, skär i bitar och njut. Förvaras kallt.
Marie Nicklasson Wolf
Ruts Godis
- 4 dl socker
- 2 dl grädde
- 100 g smör
Koka svagt i 5 min. Smält ner 200g mörk choklad (går jättebra med vanlig mörk blockchoklad) i smeten samt rör ner ½-1 dl sesamfrön. (sesamfröna har blivit något som tillkommit genom åren, de ger chokladen lite crisp) Istället för sesamfrön kan man ta nötter, mandel eller ingenting.
Häll ut på bakplåtspapper i liten form ca 25x15 cm. Låt stelna i kylskåp. Skär i bitar och förvara kallt.
Carin Sjöberg
Fudge
- 4 dl socker
- 2,5 dl grädde
- 3 msk cacao
- 2 msk smör
- 1 msk vaniljsocker
- ½ hg hackad sötmandel
Allt kokas i gryta till det blir tjockt. Slås sedan upp på plåt och skärs i bitar.
Barbro Persson
Tjong
Mitt favoritgodis är Tjong, en smörig gräddkola som min mormor alltid gjorde till jul. Den tillverkas på samma vis som polkagrisar, på en stenskiva och ska dras och rullas för att till sist klippas i polkagrisstora bitar.
- 3 dl socker
- 1 ½ dl vispgrädde
- 1 ½ dl ljus sirap
- 2 msk smör
Kokas till 140-150 grader.
Häll upp karamellsmeten på skivan eller och låt den stelna lite. Vik upp kanterna mot mitten några gånger med oljad degskrapa eller bordskniv. Arbeta massan med händerna när det går att ta i den. Dra ut och vik ihop massan i luften. Dra tills det går trögt och färgen blivit ljus. Dra ut lite av massan i taget och klipp den snabbt med kraftiga hushållssaxar till karameller över en bricka.
Calle Lindblom
Chocklad med russin och nötter
Ta 1-2 blockchoklad av valfri sort (den du gillar bäst) och smält i vattenbad. Hacka nötter som du gillar. Ta russin och nötthack och blanda ned det i den smälta blockchokladen. Klicka ut lagom stora klickar på en plåt klädd med bakplåtspapper - låt kallna.
Helena Taxén
Chokladkola med pistagenötter
- 350 g 70 procentig choklad
- 1 burk kondenserad mjölk 400 g
- 30 g smör
- 150 g pistagenötter
- En nypa salt
Lägg allt utom nötter i en kastrull. Värm försiktigt tills allt har smält. Hacka nötterna grovt och häll i chokladkolan och rör om. Täck två formar á 15x20 cm med plastfolie häll i smeten och ställ in i kylen så att kolan stelnar. Ta ut och skär upp i lagom mumsbitar. Går mycket bra att frysa.
Anna Manecke
Vit chokladtryffel
40-50 st
- 1 dl vispgrädde
- 300 gram vit choklad av bästa kvalitet
- 2 msk rumsvarmt smör
- 3-4 msk cointreau
- 200 gram vit blockchoklad
Häll kokande vispgrädde över finhackad vit choklad och rör runt med en träslev tills chokladen smält. Rör ner smöret + cointreau. Häll ut tryffeln på ett fat och täck med platsfolie. Låt stå i kylen minst en timme. Rulla till små kulor. Låt dem stelna på ett bakplåtspapper i kylskåpet. Smält 200 g vit blockchoklad i vattenbad och doppa kulorna i chokladen. Låt dem vila i kylskåpet tills det är dags att servera.
Maria Andreasson
Chokladkastanjer
- 200 g mandelmassa
- 100 g mörk choklad
- 1 äggula
- 50 g smör
Riv mandelmassa och choklad, blanda i äggulan och smöret. Rör ihop till en smet. Forma till kulor ochrulla i kakao.
Susanne Svensson
Hemmasnickers
- 1 burk jordnötssmör, ca 340 g
- 1 dl strösocker
- 2 dl sirap
- 1 liter riscrisp
- 1 dl kokos
- 175-200 gram mörk blockchoklad
- Klä en liten långpanna ca 20x25 cm med bakplåtspapper
- Blanda jordnötssmör, socker och sirap i en kastrull. Koka (nästan) på svag värme under omrörning. Får ej brännas vid. Ta av kastrullen från plattan.
- Rör ner kokos och jordnötssmöret
- Bre ut smeten i långpannan och platta till.
- Smält blockchokladen över vattenbad eller i micron.
- Bre över den smälta chokladen och låt den kallna, skär sedan i lagom stora bitar.
Anne-Marie Ringqvist
Peanutbuttercups
- Mörk choklad
- Nougat
- Jordnötssmör
- Hackade jordnötter
Du kan i princip blanda i vilka proportioner du vill, bara det stelnar något så när. Smält choklad och nougat i vattenbad, blanda sen ner övriga ingredienser. Jag fyller småkaksformar med ett ganska tunt lager.
Mia Bergfalk
Chokladbräck med polka
- 200 g mörk choklad
- 1+1 tsk matolja
- 250 g vit choklad
- ca 1/2 dl polkagrisar eller Marianne-karameller
Klä en plåt med folie. Smält den mörka chokladen i en skål över vattenbad. Blanda i 1 tesked olja och rör om. Häll ut den smälta chokladen på plåten. Vicka lite på plåten så att chokladen rinner ut till ett jämnt lager, cirka 3 millimeter tjockt. Ställ in chokladen i kylen att stelna.
Krossa polkagrisarna (eller Marianne-karamellerna) i en mortel.
Smält den vita chokladen i en skål över vattenbad. Blanda i 1 tesked olja och rör om. Häll den vita chokladen över den mörka chokladen och vicka på plåten så att den vita chokladen täcker den mörka.
Strö över de krossade polkagrisarna (eller Marianne-karamellerna). Ställ in plåten i kylen så att chokladen stelnar. Bryt sedan chokladen i bitar.
Gunnel Sjödin
Svärmors fikonbullar
Lika delar mandelmassa och fikon rörs ihop, eventuellt blandas i matberedare. Tillsätt konjak eller whisky efter smak. Rulla till små bullar och doppa i smält choklad, ljus, mörk eller vit.
Gudrun Thomasson
Glöggbollar
- 200 g pepparkakor
- 50 g smör
- 30 g mandelmassa
- 2 msk glögg
Mixa alla ingredienser i köksmaskinen. Rulla till kulor och doppa i smält choklad.
Margareta Holm
Nyttigt godis
Färska dadlar urkärnas och fylls med skalad mandel alternativt en bit god smakrik ost (till exempel getost).
Ida Dywling
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips
Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Så påverkar mörkret din hälsa
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
Tips för att må bättre under vintern
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ljusbrist negativt för humöret
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Maxa ditt ljusintag på jobbet
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Så kan du använda friskvårdsbidraget
Tillhör du också dem som drabbas av friskvårdspanik i november? Här kommer några tips och råd som vägledning inför ditt svåra val.
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Annat än idrott
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Chefen bestämmer
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket avgör
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.
