Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Därför blir du sjuk av möten
Sex minuter. Så kort tid har du på dig att kasta dig ut från mötesrummet efter att kollegan nyst. Åtminstone om det handlar om coronavirus, visar svenska studier.
Coronapandemin gjorde oss alla till mer eller mindre experter på smittskydd – vi tvättade bananer i handsprit, tryckte på hissknappar med armbågen och hade alltid ett munskydd redo. Framför allt höll vi oss hemma vid minsta lilla symptom.
Men det kollektiva minnet tycks vara kort. Nu snörvlas det åter på kontor och i kollektivtrafiken och handspriten har ofta passerat bäst före datum. Det finns all anledning att fräscha upp smittskyddskunskaperna. Nyligen kunde forskare vid Lunds universitet konstatera att det tar i genomsnitt mellan 6 och 37 minuter för smitta att överföras från en person till en annan i ett 16 kvadratmeter stort mötesrum med normal ventilation. Studien gjordes dock i början av coronapandemin när motståndskraften var sämre, enligt sajten Extrakt.se.
Forskarna menar att god ventilation och luftrenare kan tygla smittan något. Däremot har de inga svar på varför vi är mer sjuka på vintern än annars, det finns bara teorier.
Inte heller vet man exakt hur många bakterier som ryms i ett tangentbord. En rapport med åtskilliga år på nacken konstaterade att tangenterna rymde 33 000 bakterier och dessutom 3 100 svampar per kvadratcentimeter, medan andra källor uppger blygsamma 3000 bakterier per kvadratcentimeter. Största baketeriehärd återfanns på mellanslagstangenterna samt returtangenten.
Tangentbord vs toasits
Enligt en populär kontorsmyt som har sitt ursprung i en amerikansk undersökning, finns det 400 gånger fler bakterier på tangentbordet än på den gemensamma kontorstoaletten. En brittisk undersökning stack dock hål på den myten genom att räkna ut att det bara florerade fem gånger så många bakterier på tangentbordet som på toasitsen.
Sannolikt beror bakterieskillnaderna i de olika studierna på hur ofta man rengör klosettsits respektive tangentbord. Sedan får man ha i åtanke att de bakterier som återfinns på en toalett är betydligt mer hälsovådliga än de som gömmer sig i ett tangentbord.
Dessutom finns det andra gemensamma ytor på ett kontor som man bör se upp med. Ett harmlöst virus, som i mångt och mycket påminner om det notoriska noroviruset (som ger upphov till vinterkräksjuka) placerades för några år sedan på ett dörrhandtag i en kontorsbyggnad. Inom två till fyra timmar hade viruset spridit sig till 40-60 procent av de gemensamma ytorna – hissknappar, kaffemaskiner, kranar, skrivare, strömbrytare.
Liten smittskyddsrepetition:
- Stanna hemma om du är sjuk.
- God handhygien är A&O.
- Nys och hosta i armvecket eller i näsduken.
- Undvik peta i ögon och näsa.
- Rengör ditt tangentbord och musen, i synnerhet om du jobbar på aktivitetsbaserat kontor och alltså delar tangentbord med kollegor. Obs använd ej handsprit till detta.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
