Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Lindra stress och ångest – med bastubad

Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Publicerad
Hälsoeffekter med bastubad. Till vänster en kvinna i en träbastu vid solnedgång, till höger en skopa vatten som hälls över varma bastustenar.
Bastudoktorn Hans Hägglund: Så påverkar bastubad din hälsa. Från minskad stress till bättre blodcirkulation. Foto: Colourbox.

Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.

– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.

Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.

Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad

Hans Hägglund, porträttbild.
Hans Hägglund.

Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.

– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.

Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad

Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.

– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.

Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.

– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.

– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.

Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.

– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!

Text: Kristina Karlberg. 

SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET


→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.

→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.

→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.

→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.

→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.

→ Drick vatten både före och efter bastubadet.

Källa: Hans Hägglund. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?

Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Elisabeth Brising Publicerad 25 augusti 2025, kl 06:01
Så slutar du med semesterdrickandet
Så slutar du med semesterdrickandet
Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Närmare varannan svensk påverkas negativt av någon annans drickande på semestern. 25 procent dricker mer än de själva hade planerat och var sjätte är kritisk till sitt intag visar en ny undersökning av IQ. Men det finns tips för att dra ner.
Elisabeth Brising Publicerad 25 augusti 2025, kl 06:01
Många svenskar dricker mer än vanligt på semestern. För en del är det svårt att dra ner på alkoholen när vardagen tar vid. Men det finns knep. Foto: Colourbox

Sommar är resor, grillkvällar och för en del mer vin och öl än till vardags. Men många bäckar små sliter på hälsan och humöret. 

Enligt IQ:s undersökning dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern. Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. Så många som 40 procent tycker att någon annans drickande påverkar dem negativt. 

"Oroväckande och bör tas på allvar" 

Mojtaba Ghodsi.
Mojtaba Ghodsi, vd IQ. Foto: Fredrik Hjerling

– För de allra flesta är det inga problem att under en period öka sitt drickande. Men att så pass många har druckit mer än de planerat och på ett sätt som gör att de till och med ifrågasätter sitt eget drickande bör tas på allvar. Att nästan varannan dessutom påverkats negativt av någon annans drickande är oroväckande, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ i ett uttalande.

De flesta kan minska drickandet på egen hand när semestern är över och vardagens rutiner tar vid. 

– Men om det inte går ska man inte vara rädd för att söka hjälp, säger Mojtaba Ghodsi.

IQ:s undersökning av alkoholvanor 

Fyra av tio (39 procent) dricker varannan dag eller oftare under semestern.

Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. 

Drygt fyra av tio (44 procent) har påverkats negativt av andras drickande.

Var sjätte (17 procent) har ifrågasatt sitt eget drickande.

Var femte (21 procent) dricker alkohol för att varva ner på sommarsemestern.

Drygt hälften (56 procent) dricker mer alkohol under en utlandssemester jämfört med semester hemma.

Källa: IQ:s enkät med drygt tusen svenskar i juli 2025. 
IQ är ett dotterbolag till Systembolagethttps://www.iq.se/

Här är varningssignalerna

En som jobbar med behandling av skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar är Moa Carlstedt, socionom och behandlare, på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad. 

Vilka är varningssignalerna att det är svårt att dricka mindre?

moa_carlstedt
Moa Carlstedt. Foto: Privat

– De kan vara subtila, som att man tänker mycket på alkohol och känner ett sug efter att dricka, även vid tillfällen man inte brukar göra det, efter jobbet till exempel. Ett annat vanligt tecken är att man dricker mer än vad man planerat eller bestämt sig för.

Beroende kännetecknas av flera saker, som toleransökning, abstinens och att man har svårt att kontrollera sitt drickande. Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser för sig själv och andra är också ett tecken på att ett beroende kan ha utvecklats. Undanhåller du drickandet, eller dricker stora mängder ensam kan det vara en riskfaktor enligt Moa Carlstedt. 

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring. Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka? 

När det gäller personer omkring en som dricker för mycket är rådet att våga kommunicera sin oro. 

– Det finns ofta en rädsla för att tränga sig på eller vara obekväm. Prata utifrån dig själv, vad du ser och att du känner en oro. Våga fråga: Hur mår du? Det finns mycket tabu kring skadligt bruk, en drivkraft för mig i mitt jobb är att minska det tabut. 

TIPS FÖR ATT MINSKA DITT DRICKANDE

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern? Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Drick ”varannan vatten” . Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Tips från Moa Carlstedt på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.

Hur mycket är lagom?

Alkoholprofilen.se kan du göra ett test kring ditt drickande. Alkoholsnacket.se är en sida för dig som är orolig för någon annans alkoholvanor. 

Här finns mer support

  • Alkoholhjalpen.se. Anonymt stöd i forum, i självhjälpsprogram och stöd på telefon 020-84 44 48.
  • Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
  • Du kan besöka vårdcentralen.
  • Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda samtal.
  • Företagshälsovården, om det finns på ditt jobb.
  • En beroendemottagning
Hälsa

Det vinner du på en vit månad

Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Det vinner du på en vit månad
Kompisar cyklar i skogen
Det vinner du på en vit månad