Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Framtidens arbetstid

Vi är på god väg in i en andra maskinålder och den kommer att gå betydligt snabbare än den förra. En väg att klara omställningen är att korta arbetstiden, anser bland andra Roland Paulsen och hans forskarkollegor vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Många jobb håller på att ersättas av datorer. Det är en utveckling vi kommer att se mer av. Kommer det att resultera i kortare arbetsdagar för oss, när maskinerna gör mer av vårt jobb? Colourbox

Jobb som traditionellt sett haft ett ganska avancerat innehåll håller som bäst på att ersättas av ny programvara. Ett exempel är redovisningsjobben som i dag, med till exempel förenklade e-deklarationer, inte behövs i samma utsträckning som för några decennier sedan. Fler jobb i farozonen att tas över av mjukvara hittar du här.

- Rationaliseringarna öppnar för två olika alternativ. Antingen upplever vi framstegen som hot och täcker upp för de jobb som försvinner genom att skapa nya arbeten, framför allt inom servicenäringen. Eller så trappar vi ner i arbetstid och delar på de jobb som finns, säger Roland Paulsen.

Hans dystopiska framtidsbild går ut på att vi håller fast vid dagens åttatimmarsnorm och vägrar ta ut rationaliseringsvinsterna i form av kortare arbetstid. I hans mer utopiska vision kan en ny värld öppna sig där grundångesten för arbetslöshet skulle kunna mildras. Det råder ju varken brist på varor eller tjänster, däremot på tid, påpekar han.

- Tack vare effektiviseringarna har arbetet aldrig varit så lite kunskapsintensivt som det är i dag. Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menar Roland Paulsen.

Även framtidsforskaren Magnus Lindkvist tror på kortare arbetstid.

- När vår förmåga att fokusera på våra på våra arbetsuppgifter prioriteras kommer vi också få mer saker gjorda vilket öppnar för en ny förkortning av arbetstiden. Jag tror att vi kommer att gå ner till fem eller sex timmars arbetsdag under de två närmaste decennierna, säger han.

- I dag sitter många fast i en slags charad där vi måste ha möten för att vi ska känna att vi gör något på kontoret. Men jag upplever att många nu försöker hitta sätt att mäta det man som tjänsteman gör och när man väl har gjort det så kommer man också kunna sålla bort vissa saker. Fler kommer att ställa krav för att få veta exakt vad de ska göra liksom hur det mäts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.