Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Krockar SD:s värderingar med fackets?

Under våren har flera fackförbund gått ut med tydliga ställningstaganden mot Sverigedemokraterna. Andra förbund, som Unionen, har valt att framhålla principen om partipolitisk obundenhet. Kollega har pratat med ett tiotal förbund och frågat hur de ställer sig till att medlemmar och förtroendevalda är aktiva inom Sverigedemokraterna.
Gabriella Westberg Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Är det okej att vara aktiv sverigedemokrat och samtidigt inneha ett förtroendeuppdrag i förbundet? Ja, enligt vissa förbund. Nej, enligt andra. På bilden, SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Henrik Montgomery/TT

Flera förbund har gjort offentliga uttalanden på senare tid, där man tar avstånd från Sverigedemokraterna. Många anser att det inte är förenligt med förbundets värderingar att vara förtroendevald och representera medlemmar samtidigt som man är aktiv inom Sverigedemokraterna. Men det gäller långt ifrån alla.

Däremot tar alla förbunden avstånd från rasism och främlingsfientlighet. I princip alla vi talat med understryker också att man inte sysslar med åsiktsregistrering - vad enskilda medlemmar tycker eller röstar på lägger man sig överhuvud taget inte i.

Men Sverigedemokraterna är ett demokratiskt valt riksdagsparti, och flera förbund resonerar också som Unionen, att man låter principerna om partipolitisk obundenhet och fri föreningsrätt styra.

Vi har tidigare rapporterat om att en ledamot i regionstyrelsen för Unionen i Dalarna också är aktiv Sverigedemokrat, och även har kopplingar till nazistsajter från sin Facebook-sida, vilket Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård kommenterat så här:

"Som medlem ska du stå bakom våra grundläggande värderingar om allas lika värde. Om en medlem agerar på ett sätt som står i strid med dessa värderingar i Unionens namn kommer vi att agera och resultatet kan bli att medlemmen blir utesluten."

Unionens inställning i frågan har skapat debatt bland både medlemmar och anställda. I går höll Unionen Stockholm sitt årliga regionråd, där frågan diskuterades, vilket resulterade i ett gemensamt uttalande.

Inom förbundet Kommunal ställer man högre krav på förtroendevalda än på medlemmar, men inte heller där har någon förtroendevald fråntagits sitt uppdrag, även fast det funnits liknande fall.

- Då har vi tagit upp det till diskussion, hur vår värdegrund krockar med Sverigedemokraternas. Då har man ofta självmant sagt att man inte kan vara förtroendevald inom två förbund med motsatta värderingsgrunder samtidigt, och antingen lämnat förtroendeposten inom Kommunal eller inom partiet. Det är ju inte personen vi har något emot, utan politiken, säger Lena Andersson, enhetschef för administrativa avdelningen på Kommunal.

Även inom Polisförbundet förs den typen av diskussioner.
- Om en förtroendevald hos Polisförbundet samtidigt är aktiv i SD kommer vi att uppmana denna att avsäga sig sitt uppdrag. Gör han eller hon inte det kommer ärendet att hanteras i styrelsen. Vi anser att uppdragen inte är kompatibla, säger Emma Nilsson, tf kommunikationschef på Polisförbundet.

Efter samtalet med Kollega publicerades detta uttalande på polisförbundets hemsida.

Försvarsförbundets styrelse kommer att ta upp hur de ställer sig till Sverigedemokraterna vid förbundsstyrelsemötet den 7-8 maj, och först därefter avgörs om förbundet kommer att ta avstånd från Sverigedemokraterna eller inte.

FörbundTar ni avstånd från SD?Går det att vara förtroendevald inom förbundet samtidigt som man är aktiv inom SD?
UnionenNejJa
Sveriges IngenjörerNejJa
IF MetallJaNej
ByggnadsJaNej
Ledarna-Nej
VisionJaNej
KommunalNejNej
PolisförbundetJaNej
VårdförbundetJaNej
LärarförbundetEj formelltJa
STEj formelltNej
SLFNejVet inte
FinansförbundetEj formelltJa*
FTFNejJa
JournalistförbundetNejJa



 *"Förtroendevald som aktivt uttalar sig mot Finansförbundets uttalade värderingar utesluts."


Kollega
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.